Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts nådiga proposition med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

1887-07-07 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:67, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts nådiga proposition med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

1

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts

nådiga proposition med förslag till ny förordning angående

vilkoren för tillverkning af bränvin.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 8 och memorial n:o 15 samt sammansatta bevillnings-

och lagutskottets betänkande n:o 1 och memorial n:o 2.)

Till Konungen.

Uti nådig proposition af den 13 sistlidne maj har Eders Kongl.

Maj :t till Riksdagen öfverlemnat förslag till ny förordning angående

vilkoren för tillverkning af bränvin.

Vid behandling af denna proposition har Riksdagen, under gillande

af hufvudgrunderna för författningsförslaget, dock funnit åtskilliga

förändringar i detsamma nödiga, hvilka Riksdagen nu går att

under de särskilda paragraferna i Eders Kongl. Maj:ts förslag närmare

angifva.

§ 3-

Eders Kongl. Majrts förslag om förbud för bränvinstillverkning af

majs och dylika råämnen har synts Riksdagen innebära en allt för stor

afvikelse från den hittills gällande grundsatsen om näringarnes frihet,

Bih. till Riksd. Prat. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

särdeles i fråga om valet af det råmaterial, som för en närings bedrifvande

kan finnas fördelaktigast.

Riksdagen bar derför ur förordningen uteslutit förbudet att tillverka

bränvin af majs och dylika ämnen.

§ 10.

Då man icke kan säga, när skatten för tillverkadt bränvin kommer

att erläggas, och då stundom bränvinet obeskattadt utföres ur landet,

hafva de här i l:a mom. använda orden »erläggas tillverkning sskatt» ansetts

böra utbytas mot orden Miliver kar en påföras skatt».

Vidare har af den senare punkten i samma mom., hvilken innefattar

sättet för uppbörden, bildats ett särskildt mom. 2. Den förra

punkten rörer uteslutande debiteringen. Till följd af denna ändring

har derjemte en obetydlig formel ordförändring vidtagits i början af

detta 2:a mom. Derjemte hafva följdrigtigt mom. 2 och 3 i Eders

Kongl. Maj:ts förslag åsatts respektive n:is 3 och 4.

§ 16-

Som det är tänkbart, att vid en inträffande prisstegring det kan

komma i fråga att exportera rått bränvin, så bör det beredas bränneriegare

tillfälle härtill utan att först behöfva erlägga skatten. Riksdagen

har derför i denna § infört ett tillägg, gående ut på att bereda

råvarutillverkare samma förmån i detta afseende, som nu tillkommer

innehafvare af allmänt nederlag, beläget i stapelstad vid saltsjön.

§ 17-

Med afseende å tillsättningen af kontrollörer har Riksdagen icke

funnit skäl att ändra den nu gällande föreskriften, att Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande skola tillsätta kontrollörerna; dock har Riksdagen

ansett ett stadgande derom, att förslag först afgifvas af öfverkontrollörerne,

böra intagas i denna paragraf.

§ 25 mom. 1.

Som den i detta mom. först meddelade straffbestämmelse af

böter från och med 500 till och med 5,000 kronor eller fängelse från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

och med en månad till och med ett år måste, med hänsyn till deri

förekommande betydliga strafflatitud, vinna tillämpning äfven då försvårande

omständigheter äro för handen, har Riksdagen ansett, att

straffarbete enligt samma lagrum bör ådömas endast i de fall, då försnillning

skett i större omfattning eller eljest under synnerligen försvårande

omständigheter, i öfverensstämmelse med hvilken åsigt förändring

i omförmälda lagrums lydelse vidtagits.

Mom. 2.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag stadgas uti mom. 2 ansvar för

det fall, att den, som begagnar nederlagsrätt, varder beträdd med att

olofligen bortföra bränvin från nederlaget eller bryter kronans lås, som

blifvit satt å nederlagsmagasin, och derefter meddelas uti ett särskild!,

med 3 betecknadt moment den föreskrift att, i fall det olofligen bortförda

bränvinet återfinnes, detsamma skall vara förverkadt, men att,

om det ej kan tillrättaskaffas, tillverkaren skall gälda dess värde.

Denna senare föreskrift står i så nära sammanhang med den i mom.

2 förekommande bestämmelse, att båda lämpligen böra uti ett moment

sammanföras. Derigenom vinnes äfven öfverensstämmelse med det

förfaringssätt, hvilket för likartade fall iakttagits vid affattandet af

mom. 1.

§ 29-

Då Riksdagen ur förordningen uteslutit det af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna förbud för bränvinstillverkning af majs och dylika ämnen,

bar jemväl det i denna § förekommande stadgande om straff för öfverträdelse

af förutnämnda förbud följdrigtigt borttagits.

§ 31 mom. 1.

Enligt en sedan lång tid tillbaka antagen och derefter, med allenast

ett undantag, uti alla utkomna författningar angående bränvinstillverkningen

tillämpad grundsats, är uti ifrågavarande mom. stadgad

skyldighet för tillverkare att, under angifven förutsättning, ansvara för

förbrytelse mot författningen af hans hustru, barn, tjenstefolk och i

bränneriet anstälde arbetare, såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången,

dock endast i sådana fall »da bötesansvar eller förlust af red
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

skap eller tillverkad vara eller kärl, hvari den förvaras, ifrågakommev.D

Med denna senare bestämmelse åsyftas uppenbarligen, att tillverkare

icke må kunna dömas till urbota bestraffning endast på grund af presumtion

om brottslighet. Om emellertid, till följd af de säregna förhållandena

i afseende å bränvinsti 11 verkning’, eu så beskaffad presumtion

anses rätteligen böra i lag medgifvas, så kan Riksdagen icke finna

annat än, att denna presumption följdrigtigt bör ega rum lika väl då

urbota bestraffning — hvilken enligt förevarande förslag icke kan

öfverstiga två års straffarbete — som då endast bötesansvar samt förlust

af redskap och vara skall ådömas.

Dessutom bör anmärkas, att alla uti författningsförslaget omförmälda

förbrytelser äro belagda med bötesansvar, äfven sådana, hvilka

under mer eller mindre försvårande omständigheter kunna medföra

frihetsstraff, hvaraf följer, att vid “hvarje åtal för förbrytelse bötesansvar

kan »ifrågakomma». En strängt formel tolkning af omförmälda

bestämmelse skulle således kunna leda dertill, att domaren ansåge sig

kunna och böra på grund af presumtion om brottslighet förklara tillverkare

ansvarsskyldig, äfven om domaren derefter vid bestämmande

af straffmåttet funne urbota bestraffning böra ådömas. Å andra sidan

måste oftanämnda inskränkande bestämmelse, rätt tolkad, medföra den

påföljd, att i alla de fall, då förbrytelses beskaffenhet anses betinga

urbota bestraffning, tillverkaren blifver straff-fri, äfven om han öfverbevisas

att hafva varit medveten om samma förbrytelse.

Riksdagen har derför ansett, att ifrågavarande bestämmelse bör

utgå, och låtit § 31 mom. 1 erhålla samma lydelse, som gifvits åt detta

lagrum uti det inom kongl. finansdepartementet utarbetade, till högsta

domstolen öfverlemnade författningsförslag, och hvilken lydelse af högsta

domstolens fleste ledamöter lemnats utan anmärkning. Faran att till

följd af sålunda medgifven presumtion tillverkare skulle kunna, ehuru

oskyldig, drabbas af urbota bestraffning, synes ej vara synnerligen stor,

enär tillverkaren ju måste frikännas, så snart omständigheterna göra

sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja.

§ 37 mom. 2.

Uti Eders Kongl. Maj:ts förslag stadgas i detta mom. att, efter

anmälan af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller chefen för

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, må på Eders Kongl.

Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något fall åklagare eller annan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67. 5

för ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande af förbrytelser mot

förordningen gjort sig förtjent af någon belöning utöfver honom möjligen

tillkommande andel i ådömda böter samt redskap eller annat förbrutet

gods. Detta stadgande är hemtadt från nu gällande författnings

§ 41 mom. 2 och i hufvudsak härmed lika lydande med undantag

deraf, att orden »eller chefen för finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå» blifvit inskjutna. Då emellertid utöfningen af den

Eders Kongl. Maj:t sålunda tillerkända rätt uppenbarligen icke bör

vara beroende deraf, att framställning i ämnet göres af viss myndighet

eller embetsman, samt ej heller torde vara behöfligt att uti författningen

gifva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och bemälde byråchef

särskild anvisning att,''då belöning bör ifrågakomma, derom i vederbörlig

ordning göra anmälan, har Riksdagen ansett lydelsen af nu

ifrågavarande lagrum böra ändras så, att orden »efter anmälan af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande eller chefen för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå» uteslutas.

§ 40.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen att innehafvare

af hvad i beslag tagos eller i hans frånvaro hans ombud på

stället eller någon af hans husfolk skall förut tillsägas om beslaget, torde

icke böra så förstås, att den, som ämnar göra beslag, skulle vara

pligtig derom på förhand underrätta vederbörande, enär en sådan skyldighet

i många fall kunde föranleda dertill, att ändamålet med beslagsåtgärden

blefve i större eller mindre mån förfeladt. För att likväl

förekomma möjligheten af origtig uppfattning rörande den ifiågavai ande

bestämmelsens mening, har Riksdagen ansett ordet »förut» höra utgå.

Bestämmelsen torde äfven efter detta ords uteslutande med ei forderlig

tydlighet utmärka, att beslag ej får verkställas, med mindre vederbörande

blifver vid förrättningen derom underrättad.

§ 41.

Riksdagen har ansett § 41 böra erhålla eu i någon mån förändrad

lydelse, på det densammas innehåll må bringas till öfverensstämmelse

med stadgandena i § 25 mom. 1.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N.-o 67.

En gifven följd deraf, att Riksdagen ansett förbudet att använda

majs m. fl. råämnen vid bränvins tillverkning böra ur förordningen

utgå, är, att den i stadgandet om förordningens trädande i kraft inryckta

bestämmelse i afseende å dessa ämnen borttagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, bär Riksdagen funnit

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga förslag icke kunna oförändradt

bifallas, men deremot för sin del i ett sammanhang beslutit

en förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin af den lydelse,

bilagan Ä till denna skrifvelse utvisar. Stockholm den 7 Juli

1887.

Med undersåtlig vördnad:

l

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

7

Bil. A.

Förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Art. 1.

Om rättighet till bränvins tillverkning och destillering.

§ I
1.

Bränvin må tillverkas ej mindre af en hvar välfrejdad person,

hvilken eger eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord,

än äfven af den, som är behörig'' att idka fabriksrörelse. Aflider bränvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld

tillverkning utöfvas af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjensteman,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson

i stad, ecklesiastik embets- eller tjensteman, kyrkobetjent, folkskolelärare,

i tjenst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman,

så ock i allmänhet embets- eller tjensteman, som till följd af

sin befattning kan komma att deltaga i beslut om bränvinstillverkning

eller kontroll derå, må dock icke befatta sig med dylik tillverkning.

3. Å ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare bränvinstillverkning

förbjuden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

§ 2.

1. Bränvinstillverkning skall vara tillåten från klockan tolf på dagen

första helgfria dag i oktober månad till första helgfria dag i maj

månad det derpå följande året vid samma timme; och vare brän vinstillverkning

i sammanhang med pressjästberedning medgifven äfven

under den återstående delen af året mot de särskilda vilkor Kongl.

Maj:t pröfvar erforderliga; Kongl. Maj:t dock obetaget att, der högst

vigtiga omständigheter sådant föranleda, föreskrifva inställande under

viss tid af all bränvinstillverkning.

2. Bränvinstillverkning eller mäskberedning dertill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda

tillverkningsmetoders begagnande undantag från denna bestämmelse

skulle finnas oundgängligen nödigt, Kongl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

§ 3.

För bränvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken storlek

och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för

kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna.

§ 4.

Den, som vill idka bränvinstillverkning, skall minst fjorton dagar

före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å såväl

stället för tillverkningens bedrifvande som ock dagen, då den skall

taga sin början, samt dervid aflemna bevis, att han är behörig att

utöfva bränvinstillverkning. Af bolag tillämnad bränvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt gällande lag eger för bolaget föra

talan, och skall dervid lemnas uppgift om samtlige delegare i bolaget.

Finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande hinder icke möta för handteringens

utöfvande, varde tillståndsbevis utfärdadt. Dock må sådant

bevis icke utfärdas för den, hvilken blifvit dömd till ansvar för brott,

som omförmälas i §§ 23 och 25 i denna förordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse ftf:o 6f.

9

§ 5.

Vill den, som erhållit tillstånd till bränvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, må anmälan

derom ske hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande; dock att vederbörande

i sådant fall vare pligtig godtgöra den kostnad, som möjligen

uppstått genom kontrollörs inkallande.

§ 6.

1. Vill bränvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens utgång

afstå från tillverkningsrätten, skall lian- derom göra skriftlig anmälan

hos den kontrollör, som är anstäld vid bränneriet, minst fem

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja utsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller deri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det

tillverkaren gjort skriftlig anmälan derom. Kontrollören åligger att

dels lemna tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen

underrätta Kongl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören

om tiden för tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, der tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden ega rum utan förnyad anmälan,

som i § 4 sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria

dag.

§ 7.

Om anmäld bränvinstillverkning ej företages inom fem tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid eller bränvinstillverkning afbrytes

utan sådan anmälan, som i § 6 mom. 1 omförmäles, eller utan Kongl.

Maj:ts derom meddelade föreskrift och ej inom fem tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, å nyo företages, åligger

det bränvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under hvilka tillverkningen

sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande kontrollkostnader.

Bill. till Riksd. Prot. 1887. B. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 16 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar och uppgifter enligt §§ 4 och 5

skall af Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det sådan anmälan skett och till finansdepartementets

kontroll- och juste ringsbyrå första helgfria dag i hvarje vecka.

§ 9.

1. Vill någon under den tid, då lian, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till bränvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom

särskild destillering rena''bränvin, må sådant ske under tillsyn af kontrollör.

Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven;

dock att anmälan derom skall minst åtta dagar före den tid,

destillering hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må bränvins rening, vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas. ■

Art. 2.

Om bränvins beskattning och uppläggande på nederlag.

§ io.

1. För bränvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 40 öre för

hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15"

å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteri, dock

hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

3. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskild! finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 40,8 öro för hvarje liter renadt och med

40 öre för hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

4. l)å bränvin under de vilkor och den kontroll, Kong!. Maj:t

vill föreskrifva, göres till förtäring obrukbart (denatureras) för att, användas

för tekniskt eller vetenskapligt behof, må restitution åtnjutas

med 40 öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka; dock medgifves

ej restitution för bränvin, som användes till tvål, parfym eller, med

undantag af ättika, till fabrikater, afsedda att förtäras. Denatureradt

bränvin är ej underkastadt försäljningsafgift.

§ 11-

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

bränvin för hela den tid tillverkningsrätten gält, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes skall,

i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter eller öfverstiga 5,000

liter i medeltal för hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af tio öre

för hvarje liter, hvarmed det tillverkade bränvinet understiger ett efter

en medéltillverkning af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp eller

öfverstiger en medeltillverkning, beräknad efter 5,000 liter för hvarje

tillverkningsdygn. Dessa utgifter skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens

upphörande grundar sig på anmälan efter olyckshändelse, hvarom

i § 6 sägs, eller Kongl. Maj:ts derom meddelade föreskrift; och ankomme

på Kongl. Maj:ts pröfning, huruvida eller i hvad mån befrielse

från desamma må medgifvas, då bränvinet erhålles såsom biprodukt

vid annan tillverkning.

2. De enligt mom. 1 utgående särskilda utgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande inbetala till

landtränteri. Sker det ej, läte Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid bränneri

tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig vård qvarvarande

bränvinet utgöra pant för afgifterna.

§ 12.

Af obeskattadt bränvin skola minst åttio procent såsom säkerhet

för skatten vara liggande på nederlag. Återstoden eger tillverkaren

utbekomma utan skattens erläggande, dock med skyldighet att före

den 1 påföljande oktober erlägga derpå belöpande skatt, vid påföljd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter ofördröjligen utmäta

densamma.

§ 13.

Magasin eller rum för nederlag af bränvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för bränvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

§ 14-

1. Bränvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt bränvin qvarliggande å nederlag vid bränneriet, om anmälan

derom blifvit gjord hos Kongl. Majrts befallningshafvande minst

tio dagar före tillverkningens upphörande.

2.. Sättes bränneriet ånyo i gång, och har nederlaget emellertid

icke blifvit utrymdt, skall detta senare öfvert.agas af den i tjenstgöring

inträdande kontrollören.

§ 15.

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning eller

olyckshändelse, i det å nederlag upplagda bränvinets litertal eller styrka,

skall ändock tillverkning,sskatt erläggas för allt det bränvin, hvarför

skatt är ogulden; dock vill Kongl. Maj:t, der minskningen utan egarens

vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den lindring i

skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda. *

2. A nederlag befintligt bränvin utgör pant för ogulden skatt;

och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens. upphörande städse vara mot eldskada försäkradt

till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp;

hvarjemte det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af till—

syningsmän, till denne aflemna försäkringshandlingarna jemte behörigt

bevis, att kronan eger rätt till så stor del af försäkringssumman, som

fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad

sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad och anmäle

kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet hos Kong], Maj:ts

befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens

uttagande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

13

§ 16.

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka vilkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt bränvin utan sammanhang med bränvinstillverkning

bör medgifvas; och må, på sätt särskildt derom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag, som från bvännerinederlag,

bränvin ur riket utföras, utan att tillverkningsskatt derför erlägges.

Art. 3.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

§ 17.

1. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t till erforderligt

antal att hafva tillsyn å förordningens efterlefnad. Ofverkontrollör åtnjuter

det arfvode samt den ersättning för rese- och expeditionskostnader,

som af Kongl. Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då, efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

der är medgifven, utöfvas af kontrollör.

3. Kongl. Maj:ts befallningshafvande egen att, efter förslag af

vederbörande ofverkontrollör, utse kontrollörer.

Kontrollör åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjenstgöringstiden med tio kronor om dagen

vid tillsyn å ett och tolf kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier;
b)

reseersättning med femton kronor för hvarje gång han inträder

i tjenstgöring eller från ett till annat bränneri förflyttas; och

c) ersättning för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto

med tio öre för hvarje dag, han varit i tjenstgöring.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser erforderligt. Möter hinder att anskaffa

bostad och kost på tillräckligt närbeläget ställe, vare tillverkare

på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att mot tre kronor om dagen,

som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande godtgöres genom afdrag å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kost samt ett möblerad t, eldadt och

städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, der tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af Kongl. Majrts befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande arfvode; och åligger det

tillverkaren att före nederlagets utrymmande eller öfverlemnande till

kontrollör hafva till tillsyningsmannen betalt arfvode.

§ 18-

Bränvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören nppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af honom besigtigade.

§ 19.

1. Det tillverkade bränvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppstäda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, skall kontrollör

derom genast underrätta öfverkontrollören samt tömma sprithållaren

och aflösa apparaten; hvarjemte kontrollören, intilldess öfverkontrollören

annorlunda föreskrifver, skall uppmäta och profva det

bränvin, som sedermera tillverkas; egande öfverkontrollören bestämma,

efter hvilken grund det från närmast föregående aflösning af apparaten

tillverkade bränvin skall beräknas.

§ 20.

1. Kontrollapparat anskaffas, eges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhemta

apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,

samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande qvarstanna!’ kontrollapparaten

vid bränneriet under tillverkarens vård, så vida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlemna apparaten eller densamma af

öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

§ 21.

1. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

bränvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om bränvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling lemnas

till öfverkontrollören, som efter verkstäld profning med normaltermoalkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

2. Anmäler tillverkare hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, kontrollmätning verkställas.

Om efter kontrollmätning, verkstäld under minst två tillverkningsdygn

och å minst 1,000 liter sprit, apparatens utslag visat sig

öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med en procent eller derutöfver,

då skall afdrag å skatten härför ske från den afösning å apparaten,

som närmast föregick anmälan om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala,

i händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

§ 22.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången

vid något under hans uppsigt stäldt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant tillkänna för allmän åklagare äfvensom för öfvei''- kontrollören.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Art. IV.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

§ 23.

1. Den, som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd

eller under tid, då på grund af Kongl. Maj:ts nådiga beslut

bränvinstillverkning blifvit instald, gälde den i § 10 stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och med

2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med

sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten

efter 500 liters tillverkning under dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst ånga

drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter hvad

utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I begge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn; men

har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

§ 24.

Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga bränvin och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.

§ 25.

1. Den, som vid bränvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det bränvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning, hvarigenom

bränvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller kontrollör i

bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta kontrollapparaten,

straffes med böter från och med 500 till och med 5,000

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, der försnillning skett i större omfattning eller omständigheterna

eljest äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete

från och med två månader till och med två år. Den, som efter detta

lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig för det

undansnillade bränvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det. i bränneriet

med dertill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid bes

1 ags ti 11 fälle t befintliga bränvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra bränvin från nederlaget eller bryter han kronans lås,

som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med 100

till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och med

sex månader. Åro omständigheterna synnerligen försvårande, dömes

till straffarbete från och med två månader till och med ett år. I fall

det olofligen bortförda bränvinet återfinnes, vare det förverkadt; kan

det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.

§ 26.

År tvist om beloppet af undansnilladt bränvin, eger domstol att

i frågan införda yttrande från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

§ 27.

Till redskap, som enligt § 24 eller § 25 mom. 1 är förbruten, räknas

hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller bränning

inrättad redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

§ 28.

1. Ofverträder bränvinstillverkare det förbud, som är gifvet i §

Bill. Ull Rilcsd. Prat. 1887. Ii. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1(1 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

2 mom. 2, böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till och

med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn vid

malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte bränvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

§ 29.

1. Underlåter bränvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse

vare sig af Kong]. Maj:t utfärdade särskilda bestämmelser angående

denna förordnings tillämpning eller de föreskrifter i fråga om tillverkares

åligganden, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet med denna

förordning eller förenämnda nådiga bestämmelser meddelar, vare ansvaret

böter från och med 20 till och med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar bränvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kong}. Maj:t bestämda minsta utbyte

af jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i § 9 mom 1

är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering af

bränvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

§ 30.

Vägrar man den, som eger anställa undersökning i afseende å

förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, der,

enligt 8 39, undersökning får ske, böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

§ 31.

1. För förbrytelse mot denna förordning af bränvinstillverkares

hustru, barn, tjenstefel]? och i bränneriet anstälde arbetare ansvare tillverkare

såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången, derest icke omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap

och vilja. Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande,

ansvare dock ombudet jemte tillverkaren och lika med denne för sådan

förbrytelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän bränvinstillverkare icke är egare deraf, dömas förbrutna, när förbrytelse,

som medför sådan påföljd, är begången.

§ 32.

Bränvinstillverkare, som åt den vid hans bränneri anstälde kontrollör

eller tillsyningsman såsom gåfva något gifver eller erbjuder,

böte från och med 20 till och med 200 kronor. Kontrollör eller tillsyningsman,

som gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och

miste derjemte befattningen.

§ 33.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvilken har till tjensteåliggande att åtala

förbrytelser mot denna förordning, sjelf beträdas med oloflig bränvinstillverkning

eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i § 25, varde dömd till fängelse eller straffarbete från

och med sex månader till och med två år.

§ 34.

Om undersökning, hvarom i § 39 sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse

ej upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och

med 50 kronor, der han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 35.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

§ 36.

Då tillverkningsskatt jemte böter bil t vit ådömd enligt denna förordning,

må der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i

stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.

§ 37.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet

af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutne, tillfälle

med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

2. På Kong!. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något fall

åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande

af förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjent af någon belöning

utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter samt

redskap eller annat förbrutet gods.

Art. V.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

§ 38.

1. Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjent^ samt

de personer, hvilka särskilt förordnäs vaka öfver denna förordnings

efterlefnad, åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2. I öfrigt eger eu hvar rättighet att för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjenare mot husbondefolk, under den tid de äro i tjensten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i

mom. 1, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

21

§ 39.

1. De i § 38 mom. 1 omförmälde allmänna åklagare ega att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att

verkställa beslag.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör för att tillgodonjuta

det skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig

synbart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmagt eller förordnande. I orten boende eller känd kronoeller

stadsbetjent vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda

styrka sin behörighet.

3. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum

eller byggnad, som kan begagnas för bränvinstillverkning eller förvaring

af bränvin.

§ 40.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller i hans frånvaro hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

§ 41.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt der gäller,

må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten, der ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller

afledning, hvarigenom bränvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan

skett å kontrollapparaten.

§ 42.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, der ej

redskapen vid beslaget fråntages egaren, i hvilket fall den skall sättas

i allmänt förvar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 oktober 1887, vid hvilken

tid nådiga förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin

den 2 juni 1882 upphör att vara gällande; dock att tillsättningen

af kontrollörer skall för det tillverkningsår, som tager sin början den

1 oktober 1887, ske i enlighet med denna förordning, samt att rättigheten

till restitution af skatt för bränvin, som användes för tekniskt

eller vetenskapligt behof, icke fläder i kraft förr än den 1 januari 1888;

och vill Kongl. Maj:t i särskild ordningsstadga för bränvinsbrännerierna

i riket meddela erforderliga bestämmelser angående förordningens

tillämpning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.