Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar i de norrländska länen.

1887-06-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:7, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar i de norrländska länen.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 6

vidare beträffar revisorernes framställning om önskvärdheten deraf, att en

författning för ordnandet af ifrågavarande pensionsinrättnings styrelse och

förvaltning måtte varda med det snaraste utarbetad och till efterrättelse

faststäld, anser sig .Riksdagen böra biträda den af revisorerne i detta afseende

uttalade mening, och vid sådant förhållande har Riksdagen funnit

sig böra hos Eders Kong!. Maj:t anhålla, att Eders Kong! Maj:t täcktes

taga under förnyad ompröfning, huru vida icke nytt reglemente för amiralitetskrigsmanskassan

må böra utarbetas och till efterrättelse fastställas.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 14 juni 1887.

N:o 7.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Juni 1887.

— —. — —• Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong!. Maj:ts

proposition angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar

i de norrländska länen.

(Statsutskottets utlåtande n:o 12).

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden för

den 6 april 1887, har Eders Kong!. Maj:t i en samma dag aflåten proposition

(n:o 13) föreslagit Riksdagen att medgifva:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

13

att, med undantag af dels kronoskären Limon, Rönnmalen och Granskar

i Gtefleborgs län, dels de å Frösön i Jemtlands län belägna kronoegendomar,

kronans samtliga i de norrländska länen belägna utarrenderade

jordegendomar, hvilkas arrenden öfverstege tvåhundra kronor, men ej öfverstege

femhundra kronor, och hvilkas bibehållande i sin helhet eller delvis ä

kronan icke af befintlig skogstil]gäng eller annan särskild anledning påkallades,

måtte, i den mån arrendekontrakten efter uppsägning eller eljest närmade

sig sitt slut, å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under

de i kongl. brefvet den 29 maj 1874 bestämda vilkor;

att, innan sådan egendom, efter skogsmarks frånskiljande, utbjödes till

försäljning, den till försäljning afsedda delen skulle värderas i den ordning,

som för arrendeuppskattningar vore stadgad, och att kostnaden för sådan

värdering skulle få utgå af samma anslag som resekostnader vid domänförvaltningen

;

samt att köpeskillingarne skulle få användas på enahanda sätt som

vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för de hemman och lägenheter,

hvilkas försäljning egde rum enligt kongl. brefvet den 29 maj 1874.

1 ofvannämnda statsrådsprotokoll af den 6 april innevarande år åberopas

den utredning i förevarande ämne, som innefattas i statsrådsprotokollet för

den 31 december nästlidet är. 1 sistberörda protokoll meddelas en sammanfattning

af de beslut, livilka af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen allt

sedan år 1874 fattats i fråga om försäljning af kronoegendomarne; hvarefter

vidare anföres, att domänstyrelsen i en till Eders Kongl. Maj:t den 30 januari

1885 ingifven skrifvelse å nyo väckt fråga om försäljning af kronans

samtliga utarrenderade jordegendomar i de norrländska länen och dervid erinrat,

att dessa egendomar befunnes spridda ä eu yta, som utgjorde omkring

två tredjedelar af hela riket, hvilken omständighet medförde, att, i händelse

egendomarne fortfarande komme att utarrenderas, kronans utgifter för arrendeuppskattningar,

syner, besigtningar, skogseffekters afstämpling och utsyning

m. m. måste uppgå till synnerligen höga belopp i förhållande till de arrenden,

som kunde af egendomarne påräknas.

Enligt hvad domänstyrelsen upplyst, skulle ifrågavarande egendomars

sammanlagda arrende utgöra 3,52 procent af taxeringsvärdet; och i den män

vid ny utarrendering af egendomarne skogsmarken blefve frånskild, hade

domänstyrelsen antagit, att de nya arrendebeloppen skulle komma att betydligt

understiga de nuvarande.

Utom de dryga förvaltningskostnaderna och de låga arrendeinkomsterna

hade domänstyrelsen såsom skäl för den ifrågasatta försäljningen åberopat

de svårigheter, som mött för egendomarnes utarrendering, och dervid

anfört, att de norrländska kronoegendomarne, åtminstone de i Jernband be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

lägna, befunne sig i allmänhet i vanvårdadt skick, med förfallna åbyggnader,

hvilket för arrendatorerna medförde betydliga omkostnader för egendomarnes

iståndsättande, innan någon inkomst af dem kunde påräknas. Och som

arbetsprisen i de norrländska länen i synnerhet vid de tider, då skogsarbetena

påginge, vore högt uppdrifna, vore det helt naturligt, att personer, som ej

kunde köpa jord, hellre sökte sig en säker förtjenst i skogarne, än de nedlade

tid och penningar på ett arrende, af hvilket de åtminstone under de

närmaste åren ej kunde vänta några säkra förmåner. Särskild t i Jernband,

hvarest största antalet åt de norrländska domänerna vore beläget, hade svårighet

mött för deras utarrendering, i det att derstädes inträffat, att flera

arrendeauktioner efter hvarandra måst hållas, utan att något anbud afgifvits.

På grund af nu anförda omständigheter och då domänstyrelsen med

hänsyn till det fördelaktiga resultat, som hittills, oaktadt rådande tryckta

konjunkturer för jordbruket, ernåtts vid försäljning af kronoegendomar uti

de norrländska länen, icke hade anledning antaga att en dylik försäljning

för framtiden skulle ställa sig mindre gynsam, hade domänstyrelsen hemstält,

att samtliga uti de nämnda länen belägna, för kronans räkning utarrenderade

jordegendomar med arrenden öfverstigande 200 kronor, och hvilkas bibehållande

i sin helhet eller delvis åt kronan icke på grund af befintlig skogstillgång

eller af annan särskild anledning påkallades, måtte, i den mån

gällande arrendekontrakt efter uppsägning eller eljest närmade sig sitt slut,

få å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under de i kongl. brefvet

den 29 maj 1874 omförmälda vilkor.

Vidare har domänstyrelsen hemstält, att, då skogsvärdet komme att

stiga i den mån de enskildes skogar afverkas, samt det borde anses såsom

en pligt för den nuvarande generationen att bibehålla och föröka kronans

skogar, de genom försäljning inflytande medel måtte användas till inköp af

skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, samt att till ledning vid

bedömande af köpeanbud å egendomar, Indika efter skogens afskiljande skulle

försäljas, särskild värdering måtte ä egendomen företagas af sådana personer,

som enligt gällande stadgande)! verkstälde arrendeuppskattningar, och att

kostnaden derför måtte utgå af anslaget till resekostnader vid domänförvaltningen.

Öfver domän styr elsens berörda framställning hade Eders Kongl. Maj:t

anbefalt sine befallningshafvande i (fefleborgs, Jemtlands, Vesterbottens och

Norrbottens län att afgifva utlåtanden; och hade Eders Kongl. Maj:t, tillika

meddelat föreskrift derom, att de af de norrländska kronoegendomarne, som

under den närmaste framtiden blifva arrendelediga, icke skulle utarrenderas

för längre tid än till den 14 mars 1889.

Riksdagen, som ansett de för den ifrågasatta försäljningen åberopade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

15

skal fullt giltiga, har alltså med uttalande af den mening, att vid försäljningen

af ifrågavarande egendomar annan skogsmark icke torde böra från

försäljningen undantagas än den, hvilken på grund af areal och belägenhet

befinnes med fördel kunna för kronan bibehållas, medgifvit, att med undantag

af dels kronoskären Limon, Rönn malen och Granskär i Gefleborgs län, dels

de å Frösön i Jemtlands län belägna kronoegendomar, kronans samtliga i de

norrländska länen belägna utarrenderade jordegendomar, hvilkas arrenden

öfverstiga tvåhundra kronor, men ej öfverstiga femhundra kronor, och hvilkas

bibehållande i sin helhet eller delvis åt kronan icke af befintlig skogstillgång

eller annan särskild anledning påkallas, må, i den mån arrendekontrakten

efter uppsägning eller eljest närma sig sitt slut, å offentlig auktion till den

högstbjudande försäljas under de i kongl. brefvet den 29 maj 1874 bestämda

vilkor:

att, innan sådan egendom, efter skogsmarks frånskiljande, utbjudes

till försäljning, den till försäljning afsedda delen värderas i den ordning, som

för arrendeuppskattningar är stadgad, och att kostnaden för sådan värderingmå

få utgå af samma anslag som resekostnader vid domänförvaltningen; samt

att köpeskillingarne användas på enahanda sätt som är bestämdt i

fråga om köpeskillingarne för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning

eger rum enligt kongl. brefvet den 29 maj 1874.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm den 14 Juni 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.