Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-, examensoch studieväsendet vid universiteten och kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.

1887-07-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:75, Skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-, examensoch studieväsendet vid universiteten och kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 75.

Jf:o 75.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-,

examens- och studieväsendet vid universiteten och

kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 11.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 12.)

Till Konungen.

Vid riksdagen år 188(5 likasom vid nu innevarande riksdag hafva förslag

framställa i fråga om ändring i gällande bestämmelser angående undervisnings-,

examens- och studieväsendet vid universiteten i Upsala och Lund

samt karolinska institutet, med särskild hänsyn till önskvärdheten af studiernas

kraftigare främjande och studietidens begränsning.

I afseende derå har framhållits, att den långa studietiden vid universiteten

icke stode i rätt förhållande hvarken till de kraf, som rätteligen

borde ställas på den blifvande embetsmannen, eller till de ekonomiska

förmåner, som den kommande tjensten beredde honom. Saknaden af

universitetsstatistik omöjliggjorde visserligen en fullständig utredning af

frågan om tiden för universitetsstudierna, men för att i någon mån afhjelpa

denna brist har för Riksdagen framlagts en examensstatistik för

Upsala och Lunds universitet samt karolinska institutet, omfattande de

fem sista åren. Denna statistik, hvars källor äro för universiteten dessas

kataloger samt för karolinska institutet dess matriklar, upptager, i särskilda

tabeller, för hvarje examen vid de tre olika högskolorna och för

hvarje termin, i särskilda kolumner, antalet examinerade, den högsta lefnadsåldern

för någon af dessa, den lägsta lefnadsåldern, antalet examinerade

med lägsta lefnadsåldern, medelåldern, högsta studentåldern, lägsta student
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 75.

åldern, antal examinerade med lägsta studentåldern och medelstudentåldern.

De examina, för Indika sålunda statistik meddelas, äro: tilosofie kandidatexamen,

särskildt inom humanistiska sektionen och särskildt inom matematisktnaturvetenskapliga

sektionen för Upsala universitet, tilosofie licentiatexamen,

särskildt i den humanistiska och särskildt i den matematiskt-naturvetenskapliga

sektionen, medicinskt-tilosofiska examen, medicine kandidatexamen,

medicine licentiatexamen, juridiskt-filosofiska examen, juris kandidatexamen,

juris licentiatexamen, förberedande examen för hofrätt^- och

kansliexamen, hofrättsexamen, kansliexamen, teologiskt-filosofiska examen,

teologie kandidatexamen, teoretiskt-teologiska examen, praktiskt-teologiska

examen samt examen för inträde vid bergsstaten. Af dessa statistiska

tabeller inhemta des, dels att vid nästan hvarje examen en betydlig skilnad

förelåge icke blott mellan lefnadsårens, utan äfven mellan studentåldersårens

maxima och minima, tydande på en allt för stor olikhet i studiernas

bedrifvande; dels att medeltalet för studietiden vore ganska högt, synnerligen

vid alla licentiatexamina (8—12,2 år), men äfven vid teologie kandidatexamen

(10,9—11,7 år); samt dels att eu ganska betydlig skilnad

förefunnes i medelstudietiden för samma examina vid olika läroverk, i det

att hofrättsexamen kräfde i Upsala 5,7, i Lund 4,9 år, juris kandidatexamen

i Upsala 7,2, i Lund 4,9 år, praktiskt-teologiska examen i Upsala

(1,8, i Lund deremot 7,6 år, medicine kandidatexamen i Upsala 7,8, i

Lund (1,8 och i Stockholm 7,1 år, samt medicine licentiatexamen i

12,2, i Lund 10 och i Stockholm 11,7 är. För att erhålla studietidens

rätta längd borde man visserligen minska de här ofvan angifna tiderna

med de terminer, under hvilka de examinerade såsom studenter varit frånvarande

från universitetet på konditioner eller af annan anledning, hvarom

dock icke förelåge någon statistisk utredning, men äfven efter frånräknande

häraf återstode dock för examina inom samtliga fakulteter eu allt

för lång studietid, och en jemförelse härutinnan med förhållandet i andra

länder utfölle ej till vår fördel. På sätt redan blifvit antydt, stode studietiden

icke heller i rimlig proportion till de ekonomiska förmåner, hvilka

de särskilda examina medförde, särskildt derför att de blifvande inkomsterna

äfven måste tagas i anspråk för att förränta och amortera de ganska

betydliga skulder, hvilka de studerande ofta måste åsamka sig under

sin studietid. Förklaringsgrunden till de långa akademiska studierna här

i landet vore att söka, dels i ett otillfredsställande sätt för studiernas bedrifvande,

dels i bristen på kontroll af studentens lif och arbeten innan

han anmälde sig till tentamen och examen, med undantag blott af vissa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 75.

praktiska öfningar vid de naturvetenskapliga studierna, dels slutligen i beskaffenheten

af de akademiska föreläsningarna, hvilka, såsom de ofta hölles,

icke motsvarade studenternas behof, så att de verkligen främjade deras

studier och fortkomst på det praktiska lifvets bana.

Vid pröfning af nu förevarande, enligt Riksdagens åsigt, synnerligen

vigtiga förslag, har det synts Riksdagen, att anledningar till tvifvelsmål

förefinnas, huru vida icke den tid. som af de studerande tillbringas vid

nämnda högskolor, är längre än som den akademiska utbildningen för

deras blifvande verksamhet lämpligen borde kräfva, samt huru vida icke i

följd häraf olägenheter och vådor af allehanda art kunna alstras. Den

föreliggande frågan är mycket mångsidig och bör i flera rigtningar undersökas.

Sålunda har Riksdagen, som vid detta ärendes handläggning tagit

i betraktande jemväl de synpunkter, hvilka af vederbörande utskott vid

18S6 års riksdag i detta hänseende framhållits, funnit att frågorna om

fordringarna i de olika examina, om borttagandet af tvångsämnen samt af

de preliminära examina, om anordningarna för meddelandet af undervisning,

om föreläsningarnas tidsenlighet, om behofvet af en rätt afpassad

ledning af studierna, om möjligheten att bättre använda tillgängliga lärarekrafter,

om examinationssättet samt om lämplig kontroll öfver den studerande

ungdomens arbeten äro värda att i förevarande hänseende beaktas.

En förståndig planläggning af studierna allt ifrån studentens inträde

vid universitetet samt en lämplig anordning af undervisningen, hvarigenom

på en gång kunskapen främjas och studietiden förkortas, synes för frågans

lösning vara af framstående vigt. Enligt hvad Riksdagen har sig bekant,

hafva äfven, åtminstone vid Upsala universitet, förslag i enahanda rigtning

som clet ifrågavarande redan för några år sedan blifvit framstälda samt

åtgärder i följd deraf vidtagna, hvilka, så vidt de hittills hunnit tillämpas,

lära hafva visat goda resultat.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då den ofvan

omförmälda statistiska belysningen visserligen synes vara egnad att, efter

närmare granskning, lemna värdefulla bidrag till bedömandet af examensväsende^

men en tillfredsställande utredning af dessa frågor endast på

föranstaltande af Eders Ivongl. Magt torde kunna företagas, får Riksdagen

härmed anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda,

huru vida icke, med särskild hänsyn till önskvärdheten af studiernas kraftigare

främjande och studietidens begränsning inom nödigt mått, åtskilliga

ändringar och tillägg i gällande bestämmelser med afseende på undervisnings-,

examens- och studieväsendet kunna vara behöfliga för Upsala och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Lunds universitet samt för karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm,

och att Eders Kongl. Maj:t derefter täcktes vidtaga de åtgärder, som

kunna befinnas för det åsyftade ändamålet erforderliga och gagneliga.

Stockholm den 7 juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

Sfi© 76.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tillägg till kongl.

kungörelsen, huru lagfarts- och inteckning sböcker skola

inrättas och föras, den 1A september 1875.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 12.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 15.)

Till Konungen.

Hos Riksdagen har i motion erinrats om behofvet deraf att, då förändring

i afseende å hemmans eller lägenhets natur, nummer, skattetal

eller belägenhet vidtagits af den beskaffenhet, att fastighetsböckerna ansåges

böra derom innehålla upplysning, vederbörande domare erhölle underrättelse

om den timade förändringen för verkställande af anteckning i

lagfarts- och in teckningsböckerna.

I sammanhang härmed har anförts, huru som, efter det nämnda fastighetsböcker

först upplades, det ofta inträffade i de norra delarne af riket,

hvarest afvittring nyligen försiggått eller ännu påginge, att hemmanens

jordnatur, nummer i byn och skattetal förändrades, i det att kronohemman

omfördes till skatte och att med den i sammanhang med afvittring

O O

Bill. till Riksd. Prot. 1S87. JB. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.