Skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-, examensoch studieväsendet vid universiteten och kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.
1887-07-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1887 B:75, Skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-, examensoch studieväsendet vid universiteten och kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.
Dokumentets text
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
Jf:o 75.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående meter visnings-,
examens- och studieväsendet vid universiteten och
kat''olins ka mediko-kh ''iit g iska institutet.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 11.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 12.)
Till Konungen.
Vid riksdagen år 188(5 likasom vid nu innevarande riksdag hafva förslag
framställa i fråga om ändring i gällande bestämmelser angående undervisnings-,
examens- och studieväsendet vid universiteten i Upsala och Lund
samt karolinska institutet, med särskild hänsyn till önskvärdheten af studiernas
kraftigare främjande och studietidens begränsning.
I afseende derå har framhållits, att den långa studietiden vid universiteten
icke stode i rätt förhållande hvarken till de kraf, som rätteligen
borde ställas på den blifvande embetsmannen, eller till de ekonomiska
förmåner, som den kommande tjensten beredde honom. Saknaden af
universitetsstatistik omöjliggjorde visserligen en fullständig utredning af
frågan om tiden för universitetsstudierna, men för att i någon mån afhjelpa
denna brist har för Riksdagen framlagts en examensstatistik för
Upsala och Lunds universitet samt karolinska institutet, omfattande de
fem sista åren. Denna statistik, hvars källor äro för universiteten dessas
kataloger samt för karolinska institutet dess matriklar, upptager, i särskilda
tabeller, för hvarje examen vid de tre olika högskolorna och för
hvarje termin, i särskilda kolumner, antalet examinerade, den högsta lefnadsåldern
för någon af dessa, den lägsta lefnadsåldern, antalet examinerade
med lägsta lefnadsåldern, medelåldern, högsta studentåldern, lägsta student
-
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
åldern, antal examinerade med lägsta studentåldern och medelstudentåldern.
De examina, för Indika sålunda statistik meddelas, äro: tilosofie kandidatexamen,
särskildt inom humanistiska sektionen och särskildt inom matematisktnaturvetenskapliga
sektionen för Upsala universitet, tilosofie licentiatexamen,
särskildt i den humanistiska och särskildt i den matematiskt-naturvetenskapliga
sektionen, medicinskt-tilosofiska examen, medicine kandidatexamen,
medicine licentiatexamen, juridiskt-filosofiska examen, juris kandidatexamen,
juris licentiatexamen, förberedande examen för hofrätt^- och
kansliexamen, hofrättsexamen, kansliexamen, teologiskt-filosofiska examen,
teologie kandidatexamen, teoretiskt-teologiska examen, praktiskt-teologiska
examen samt examen för inträde vid bergsstaten. Af dessa statistiska
tabeller inhemta des, dels att vid nästan hvarje examen en betydlig skilnad
förelåge icke blott mellan lefnadsårens, utan äfven mellan studentåldersårens
maxima och minima, tydande på en allt för stor olikhet i studiernas
bedrifvande; dels att medeltalet för studietiden vore ganska högt, synnerligen
vid alla licentiatexamina (8—12,2 år), men äfven vid teologie kandidatexamen
(10,9—11,7 år); samt dels att eu ganska betydlig skilnad
förefunnes i medelstudietiden för samma examina vid olika läroverk, i det
att hofrättsexamen kräfde i Upsala 5,7, i Lund 4,9 år, juris kandidatexamen
i Upsala 7,2, i Lund 4,9 år, praktiskt-teologiska examen i Upsala
(1,8, i Lund deremot 7,6 år, medicine kandidatexamen i Upsala 7,8, i
Lund (1,8 och i Stockholm 7,1 år, samt medicine licentiatexamen i
12,2, i Lund 10 och i Stockholm 11,7 är. För att erhålla studietidens
rätta längd borde man visserligen minska de här ofvan angifna tiderna
med de terminer, under hvilka de examinerade såsom studenter varit frånvarande
från universitetet på konditioner eller af annan anledning, hvarom
dock icke förelåge någon statistisk utredning, men äfven efter frånräknande
häraf återstode dock för examina inom samtliga fakulteter eu allt
för lång studietid, och en jemförelse härutinnan med förhållandet i andra
länder utfölle ej till vår fördel. På sätt redan blifvit antydt, stode studietiden
icke heller i rimlig proportion till de ekonomiska förmåner, hvilka
de särskilda examina medförde, särskildt derför att de blifvande inkomsterna
äfven måste tagas i anspråk för att förränta och amortera de ganska
betydliga skulder, hvilka de studerande ofta måste åsamka sig under
sin studietid. Förklaringsgrunden till de långa akademiska studierna här
i landet vore att söka, dels i ett otillfredsställande sätt för studiernas bedrifvande,
dels i bristen på kontroll af studentens lif och arbeten innan
han anmälde sig till tentamen och examen, med undantag blott af vissa
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
praktiska öfningar vid de naturvetenskapliga studierna, dels slutligen i beskaffenheten
af de akademiska föreläsningarna, hvilka, såsom de ofta hölles,
icke motsvarade studenternas behof, så att de verkligen främjade deras
studier och fortkomst på det praktiska lifvets bana.
Vid pröfning af nu förevarande, enligt Riksdagens åsigt, synnerligen
vigtiga förslag, har det synts Riksdagen, att anledningar till tvifvelsmål
förefinnas, huru vida icke den tid. som af de studerande tillbringas vid
nämnda högskolor, är längre än som den akademiska utbildningen för
deras blifvande verksamhet lämpligen borde kräfva, samt huru vida icke i
följd häraf olägenheter och vådor af allehanda art kunna alstras. Den
föreliggande frågan är mycket mångsidig och bör i flera rigtningar undersökas.
Sålunda har Riksdagen, som vid detta ärendes handläggning tagit
i betraktande jemväl de synpunkter, hvilka af vederbörande utskott vid
18S6 års riksdag i detta hänseende framhållits, funnit att frågorna om
fordringarna i de olika examina, om borttagandet af tvångsämnen samt af
de preliminära examina, om anordningarna för meddelandet af undervisning,
om föreläsningarnas tidsenlighet, om behofvet af en rätt afpassad
ledning af studierna, om möjligheten att bättre använda tillgängliga lärarekrafter,
om examinationssättet samt om lämplig kontroll öfver den studerande
ungdomens arbeten äro värda att i förevarande hänseende beaktas.
En förståndig planläggning af studierna allt ifrån studentens inträde
vid universitetet samt en lämplig anordning af undervisningen, hvarigenom
på en gång kunskapen främjas och studietiden förkortas, synes för frågans
lösning vara af framstående vigt. Enligt hvad Riksdagen har sig bekant,
hafva äfven, åtminstone vid Upsala universitet, förslag i enahanda rigtning
som clet ifrågavarande redan för några år sedan blifvit framstälda samt
åtgärder i följd deraf vidtagna, hvilka, så vidt de hittills hunnit tillämpas,
lära hafva visat goda resultat.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då den ofvan
omförmälda statistiska belysningen visserligen synes vara egnad att, efter
närmare granskning, lemna värdefulla bidrag till bedömandet af examensväsende^
men en tillfredsställande utredning af dessa frågor endast på
föranstaltande af Eders Ivongl. Magt torde kunna företagas, får Riksdagen
härmed anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda,
huru vida icke, med särskild hänsyn till önskvärdheten af studiernas kraftigare
främjande och studietidens begränsning inom nödigt mått, åtskilliga
ändringar och tillägg i gällande bestämmelser med afseende på undervisnings-,
examens- och studieväsendet kunna vara behöfliga för Upsala och
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 76.
Lunds universitet samt för karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm,
och att Eders Kongl. Maj:t derefter täcktes vidtaga de åtgärder, som
kunna befinnas för det åsyftade ändamålet erforderliga och gagneliga.
Stockholm den 7 juli 1887.
Med undersåtlig vördnad:
Sfi© 76.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tillägg till kongl.
kungörelsen, huru lagfarts- och inteckning sböcker skola
inrättas och föras, den 1A september 1875.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 12.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 15.)
Till Konungen.
Hos Riksdagen har i motion erinrats om behofvet deraf att, då förändring
i afseende å hemmans eller lägenhets natur, nummer, skattetal
eller belägenhet vidtagits af den beskaffenhet, att fastighetsböckerna ansåges
böra derom innehålla upplysning, vederbörande domare erhölle underrättelse
om den timade förändringen för verkställande af anteckning i
lagfarts- och in teckningsböckerna.
I sammanhang härmed har anförts, huru som, efter det nämnda fastighetsböcker
först upplades, det ofta inträffade i de norra delarne af riket,
hvarest afvittring nyligen försiggått eller ännu påginge, att hemmanens
jordnatur, nummer i byn och skattetal förändrades, i det att kronohemman
omfördes till skatte och att med den i sammanhang med afvittring
O O
Bill. till Riksd. Prot. 1S87. JB. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Haft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.