Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen.

1887-07-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1887 B:79, Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

5

N:o 79.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 juli 1887.

— — —• — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:is 5, 6, 16 och 20 samt memorial n:is 13 och 18.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af frågan om tullbevillningen och i afseende derå

inom Riksdagen gjorda framställningar, har Riksdagen tattat här nedan omförmälda

särskilda beslut.

Sedan Eders Kong!. Maj:ts förslag om införande i bränvinstillverkningslagen

af förbud mot bränvinsbränning af majs och dylika råämnen icke

kunnat af Riksdagen bifallas, har Riksdagen funnit hänsynen till jordbrukets

tryckta ställning fordra, att någon begränsning ändock åstadkommes i användningen

af majs vid bränvinstillverkning på bekostnad af den inhemska

råvaran potatis. Genom åsättande af tull ä majs beredes lättare afsättning

för idkarne af denna odling, hvilken är af stor vigt för de mindre jordbrukarne

i allmänhet och särskildt för befolkningen inom vissa delar af landet,

hvarest, till följd af jordens beskaffenhet, jordbrukaren är nästan uteslutande

hänvisad till odling af potatis. I betraktande af den höga skyddstull, hvarmed

den inhemska bränvinsbränningen är gynnad, har Riksdagen ansett majs

skäligen kunna vid införsel åsättas en så hög tull, att kostnaden för användandet

af majs såsom råmaterial vid bränvinstillverkningen under vanliga

förhållanden icke må understiga den för användandet af potatis.

På grund af nu anförda skäl har Riksdagen beslutit, att artikeln

majs, omalen och malen, skall åsättas en införselstull af 2 kronor för 100

kilogram.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

I)å tillräckliga skäl föreligga för det antagande, att den ost, som från

utlandet till riket införes, numera hufvudsakligen utgöres af sötmjölksost och

således i de flesta fäll kan betraktas såsom en verklig lyxartikel, som endast

utgör föremål för de förmögnare klassernas förbrukning, har Riksdagen funnit

den för ost nu gällande tullsats af 7 öre för kilogram allt för låg och i följd

deraf beslutit, att tullen å ost skall höjas till 20 öre för kilogram.

1 betraktande deraf, att om berörda artiklar majs och ost under återstoden

af innevarande år finge tullfritt i riket införas, ändamålet med de

beslutade tullarne å dessa artiklar, på grund af ökad import under nämnda

tid, icke på länge skulle kunna vinnas, har Riksdagen ansett det vara af

stor vigt, att Riksdagens omförmälda beslut varda så fort ske kan tillämpade ;

och har Riksdagen af sådan anledning beslutit, att de bestämda tullarne å

majs, omalen och malen, samt å ost skola såsom tilläggsafgifter till nu gällande

tulltaxa jemväl under innevarande år utgöras från den tid, som af

Eders Kongl. Maj:t bestämmes; anhållande Riksdagen derjemte, att Eders

Kong! Maj:t täcktes, så fort ske kan, förordna om beslutets trädande i kraft.

De uti tulltaxemderrättelser ms 7 § förekommande hänvisningar för

vissa fall till andra gällande författningar hafva synts Riksdagen böra tillökas

med en erinran om myndigheternas rätt att, på grund af den af Sverige

tillträdda konventionen om internationelt skydd för den industriella eganderätten

den 20 mars 1883, med beslag vid införsel belägga varor, å livilka

olofligen finnas anbragta fabriks- eller handelsmärken eller firma, eller å

hvilka falskeligen anbragts namnet å ett bestämdt ställe såsom ursprungsort,

derest sådan uppgift utgör tillägg till eu uppdiktad eller i bedräglig afsigt

lånad firma. Då icke osannolikt är, att föreskrift skulle kunna komma att

meddelas derom, att varor, å hvilka falsk ursprungsort funnes angifven, utan

att denna uppgift utgjorde tillägg till uppdiktad eller lånad firma, icke finge

i riket införas, har Riksdagen ansett lämpligt att uti stadgandet inrycka en

hänvisning jemväl till framdeles tillkommande författningar i ämnet.

Riksdagen har derföre beslutit den förändrade lydelse af 7 § i tulltaxeunderrättelserna,

som i bilagda taxeförslag angifves.

Med anmälan härom får Riksdagen tillika tillkännagifva, att i fiffigt

ej några förändringar i tulltaxans eller tulltaxeunderrättelsernas bestämmelser

blifvit vid innevarande riksdag vidtagna. Stockholm den 7 juli 1887.

Med undersåtlig vördnad:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

7

T u 1 Itaxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för tull- beräkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

346

Majs, omalen och malen ......................

100 kilogram

2

—

395

Ost, alla slag,....................................

1

—

20

Underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas’ hör.

§ 7.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning

och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,

förtullning och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel utaf varor,

hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma eller ock falsk ursprungsort

finnes anbragt, in. m., derom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar

är eller varder stadgadt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.