Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.
1887-06-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1887 B:8, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 8.
1
N:o 8.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 juni 1887.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående upplåtelse af mark från en vid
Östersunds stad belägen kronolägenhet.
(Statsutskottets utlåtande n:o 13.)
Till Konungen.
Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 14) af
den 6 april 1887 inhemtas, hade af den landshöfdingen i Jemtlands
län förr anslagna vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad enligt kongl.
brefvet den 8 januari 1846 ett mindre område blifvit upplåtet till tomtplats
för länets lasarettsbyggnader samt återstoden sedermera indragits
till statsverket och utarrenderats till den 14 mars 1894. Allmänna
landsvägen delade vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen
belägna sträckte sig fram till den utmed länsfängelset löpande
gatan och, utöfver omförmälda tomtplats, innehölle en areal af 49,980
qvadratfot. Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill
nämnda gata vore en till länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående,
hvilken efter öfverlåtelse numera egdes af Östersunds stad,
som anordnat densamma till epidemiskt sjukhus samt i följd af öfverenskommelse
med vretlottens arrendator innehade den plats, derå byggBih.
till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 2 Häft. 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 8.
nåden vore belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande
6,612 qvadratfot. Nu hade Jemtlands läns landsting hos Eders Kongl.
Maj:t anhållit, att, som den tomtplats, hvilken för länets lasarettsbyggnader
upplåtits från berörda vretlott, befunnits otillräcklig, i det att
nödigt område saknades så väl för anläggning invid sjukhuset af en
promenadplats med planteringar för konvalescenter som ock för uppförande
af de ytterligare byggnader, hvilka i följd af den ökade folkmängden
förr eller senare otvifvelaktigt komme att erfordras, samt den
östligaste mellan nuvarande sjukhustomten och den utmed länsfängelset
löpande gatan belägna delen af omförmälda vretlott, derifrån undantaget
det område om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemiskt sjukhus
numera inrättade gamla länsfängelset funnes uppfördt, lämpligen
kunde med nuvarande sjukhustomten förenas och för ofvanberörda ändamål
anordnas, Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning
derom, att ifrågavarande område, 43,368 qvadratfot, af vretlotten
n:o 153 måtte under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt
med afseende å det allmännyttiga ändamålet med jordupplåtelsen föreskrifva,
från och med den 14 mars 1894, då tiden för nu gällande
arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge, till landstinget med full
eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme för länets sjukvårdsinrättningar
användas.
Vidare hade Östersunds stadsfullmägtige i eu till Eders Kongl.
Maj:t stöld skrift förmält, att det af staden för flera år sedan inköpta
gamla länsfängelset, hvilket till en början användts till fattighus, sedan
1879 stått disponibelt såsom epidemiskt sjukhus; att det vore angeläget
för staden, som med icke obetydliga kostnader anordnat byggnaden för
berörda ändamål och jemväl invid densamma uppfört en uthusbyggnad,
att förvärfva eganderätt till den lilla jordrymd, hvarå byggnaderna
vore uppförda, jemte det derintill inhägnade område; samt att dessutom
önskvärdt vore om eu något större gårdsplan kunde vinnas, så
att utrymme funnes för i framtiden möjligen behöfliga tillbyggnader
eller för anläggande af en mindre park med blomsterplantering. På
grund häraf hade stadsfullmägtige anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte
medgifva, att, sedan arrenderätten till meranämnda vretlott den 14 mars
1894 upphört, åt staden Östersund måtte till tomt för dess epidemiska
sjukhus få med full eganderätt upplåtas de 19,750 qvadratfot af vretlottens
östligaste del, hvilka å eu ansökningen bifogad karta begränsades
i vester af en röd linie, eller, derest så stor jordrymd icke kunde
afstås, åtminstone de 6,612 qvadratfot, som läge inom den nuvarande
inhägnaden; hvarjemte stadsfullmägtige förklarat, att derest ej den
nödig ansedda jordrymden med afseende å det dermed afsedda allmän
-
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 8.
nyttiga ändamål kunde kostnadsfritt tilldelas staden, denna vore villig
erlägga den ersättning, som af Eders Kongl. Maj:t kunde anses böra
derför skäligen utgå.
I skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 11 december 1885 hade
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, med öfverlemnande af
ifrågavarande ansökningar jemte utdrag af magistratens i Östersund
protokoll, enligt hvilket magistraten tillstyrkt bifall till stadsfullmägtiges
ansökning, för egen del tillkännagifvit, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge länets allmänna sjukvårdsanstalt i yttersta behof
af vidgadt utrymme, men stadens epidemiska sjukhus i sagda hänseende
fullt tillgodosedt med hvad det för närvarande besutte. Domänstyrelsen,
hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade anfört, att, enligt meddelad
upplysning från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det i ansökningarna
afsedda området hvarken nu vore eller, så vidt förutses kunde,
ansåges komma att blifva för något statsverkets ändamål behöflig!; att
då, såsom ett ansökningshandlingarne i transsumt bifogadt arrendekontrakt4
utvisade, ifrågavarande vretlott och två andra lägenheter vore
på gemensamt arrende upplåtna mot ett årligt arrendebelopp af tillsammans
endast etthundra kronor, vretlotten följaktligen borde enligt
kongl. brefvet den 6 juni 1879 vid arrendetidens slut föryttras, derest
ej dess bibehållande åt kronan af särskild anledning påkallades; samt
att domänstyrelsen hade så mycket mindre något att anmärka deremot,
att det i ansökningarne afsedda område blefve till sökandena upplåtet,
som samma område, hvilket genom nuvarande lasarettstomten och en
väg vore skildt från öfriga delen af vretlotten, icke lämpligen kunde
afyttras tillsammans med denna del; och ansåge styrelsen, om upplåtelsen
beviljades, företrädesrätten till den mark, innehållande 13,138
qvadratfot, som landstinget och stadsfullmägtige hvar för sig önskat
förvärfva, böra, med hänsyn till hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i detta hänseende anfört, lemnas landstinget framför stadsfullmägtige.
Beträffande vilkoren för upplåtelsen hade domänstyrelsen,
som förklarat sig sakna anledning att tillstyrka den ifrågavarande markens
öfverlemnande till sökandena utan ersättning, hemstält, att köpesumman
måtte bestämmas i den ordning, som i kongl. förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april
1866 föreskrefves.
På grund af hvad sålunda förekommit har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att Jemtlands läns landsting och
Östersunds stadsfullmägtige måtte berättigas att den 14 mars 1894
mot ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med sistberörda kongl.
förordning, från ifrågavarande vretlott till sig lösa, landstinget det af
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 8.
detta begärda området, 43,368 qvadratrot, och stadsfullmägtige den till
förra länsfängelset hörande inhägnade jordrymd om 6,612 qvadratrot;
äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen skulle få användas
på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för
de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl.
brefvet den 29 maj 1874; och har denna Eders Kongl. Maj:ts framställning
af Riksdagen bifallits.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 14 juni 1887.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.