Skrifvelse till Konungen, om ändring af 6 kapitlet strafflagen.
1888-04-07 · 1 sida
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1888:27, Skrifvelse till Konungen, om ändring af 6 kapitlet strafflagen.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 27.
N:o 27.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 april 1888.
— — — _ Andra Kammaren den 7 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändring af 6 kapitlet
strafflagen.
(Lagutskottets utlåtande n:o 17.)
Till Konungen.
Af 5 § i 6 kapitlet strafflagen framgår, att sådan gerning, som
omförmäles i 10 § af 3 kapitlet samma lag icke medför skyldighet att
utgifva skadestånd. Detta har sin egentliga praktiska betydelse i fråga
om tjufnadsbrott, då den, som genom handel med misstänkt person
åtkommit stulet gods, väl kan fällas till böter enligt sistnämnda lagrum,
men om han afhändt sig det stulna godset och således icke kan
återställa detsamma till egaren, icke kan tillförbindas att ersätta målsegaren
den skada denne till följd häraf lider. Med afseende härå får
Riksdagen, i anledning af gjord framställning i ämnet, anhålla, att Eders
Kongl. Magt täcktes vid granskning af gällande bestämmelser uti strafflagen
i öfrigt taga i öfvervägande, huruvida ej 6 kapitlet i strafflagen
borde så ändras, att deraf tydligt framginge, att den, hvilken blifvit
förvunnen till sådan delaktighet i brott, hvarom förmäles i 3 kapitlet
10 § af nämnda lag, må kunna kännas skyldig att gälda den genom
brottet åstadkomna skada.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 7 april 1888.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.