Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o il

1888-05-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:41, Riksdagens Skrifvelse N:o il

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o il.

N:o 41.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 2

Riksdagens skrifvelse: till Konungen, angående ändringar i skiftesstadgan

den .9 november 1886.

(Lagutskottets utlåtande n:o 37.)

Till Konungen.

En ganska omfattande och vigtig del af de vid laga skifte förekommande

åtgärder utgöres af de så kallade laga skiftesliq vid ernå,

hvil kas ändamål är att mellan delegarne i skifteslaget genom bestämda

ersättningar fördela utflyttningskostnaderna samt utjemna olikheterna

mellan alträd da och tilldelade egor i afseende å odling, häfd, skogsbestånd

m. m. Med hänsyn till detta skiftesliqvidernas ändamål är tydligt, att

detsamma bäst uppnås, ju närmare tillträdestiden de i och för dessa

liqvider erforderliga besigtningar och värderingar verkställas, och att

flere oegentlighet^ måste uppstå ju längre före denna tid de ske.

Detta åskådningssätt af liqvidernas art och ändamål har gjort, att

landtmätare länge låtit skiftesdelegarne förena sig om att tillåta skiftet

i öfriga delar afslutas och uppskjuta behandlingen af liqvid erna, till

dess det vigtigaste af skiftet eller skiftesläggningen vunnit laga kraft.

Med stöd af gällande skiftesstadga hafva dock i senare tider så

väl högsta domstolen som egodelningsrätterna vid pröfning af besvär

angående afslutade skiften, der liqvidsfrågorna varit uppskjutna, förklarat

förrättningarna oafslutade och återförvisat dem, likasom rörande

besvär angående laga skiftesliqvider, verkställa särskilt efter egen t
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

liga skifte!, förklarats, att besvären ej kunnat upptagas till pröfning,

enär delegarne genom föreningen om liqvidernas uppskjutande frånsåg!

sig rätten att få tvisterna om dom pröfvade i den ordning, som

för egodelningsmål är stadgad.

Olägenheterna häraf äro: att i händelse ändringar uti skiftesläggningen

genom utslag bestämmas, tid och kostnad för första behandlingen

af liqvidsfrågorna i vanligaste fall äro förspika, enär de

måste omarbetas; att sålunda, hvithet vid större skiften betyder

mycket, längre tid kommer att för skiftet åtgå än som annars fordras;

att skifteskostnaderna ökas och slutligen att verkliga orättvisor kunna

uppstå i det fall, då skiftet med sina liqvider efter långvarig rättegång

lemnas orubbadt i alla delar, enär åbyggnadernas beskaffenhet och

inegojordens häfd samt växande skogen kan till följd af brandskada,

försummad! eller förbättradt bruk, skogens användande, om ock endast

till husbehof eller hvad do! vara må, vid tiden för skiftenas tillträdande

vara helt annan än den i liqvidshandlingarne beskrifna, så att

den delegare, som deruti tillerkänts ersättning, möjligen på skiftet i

dessa fall blifvit vinnande och förty bör gifva, ej få ersättning, likasom

ock på samma sätt motsatsen kan inträffa. Ganska lätt kan under

några år eu välhäfdad åker blifva väsentligt försämrad, och då äfven

en ringa skogsareal kan vara beväxt med skog af högt värde, kan eu

jordegarc under rättegången hinna sjelf till husbehof använda skogsprodukter,

för hvilka ersättning blifvit honom tillerkänd.

Då orsakerna till klagomål torde lika ofta uteslutande bero af

skiftesläggningsåtgärderna som af liqvidsfrågorna, är ej att befara, det

tvistemålen rörande skiften skulle ökas, om den förändring skedde,

att skiftesliqvidsfrågorna enligt regel skulle behandlas särskild! efter

skiftesläggningen och i skiftesstadgan infördes föreskrifter om sådant

behandlingssätt, der ej delegarne, som bäst äro i tillfälle bedöma, huru

vida tvister äro att motse eller ej, sjelfva förena sig om att låta liqvidsfrågorna

omedelbart i sammanhang med skiftesläggningen behandlas.

På sålunda anförda skäl får Riksdagen, hos hvilken framställning

i ämnet blifvit gjord, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i

skiftesstadgan den 9 november 1866, att de s. k. skiftosliqviderna skola,

der ej delegarne annorlunda öfverenskomma, upprättas efter det skiftesförrättningen

i öfrigt vunnit laga kraft, och talan i fråga om samma

liqvider särskild! fullföljas.

Enligt 3 § i skiftesstadgan, sådant detta lagrum ursprungligen

lydde, kunde enskifte, som vunnit laga kraft eller blifvit faststäldt, eller

laga skifte, hvarå fastställelse meddelats, icke i något fall genom nytt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

skifte rubbas utan samtycke af alla dem, hvilkas rätt var af frågan

beroende. I skrifvelse den 17 maj 1882 fäste emellertid Riksdagen

Eders Kong], Maj:ts uppmärksamhet på de olägenheter, som af bestämmelsen

om fastst äldt skiftes orubblighet kunde uppstå i de fall,

då mark, till följd af verksfäld sjösänkning eller annat större vattenafleduingsföretag

undergått sådan förändring till sin natur, att densamma

i sitt förändrade skick icke kunde utan omskifte med fördel

brukas; och anhöll Riksdagen, i anledning häraf, att Eders Kong!

Maj:t ville taga i öfvervägande, huru vida, der genom verkstäld sjösänkning

eller annat större vattenafledningsföretag tillförene sänka

egor undergått sådan förändring, att de kunna häfdas som åker, men

hinder för deras ändamålsenliga brukande mötte deraf, att vid förut

verk stål dt laga skifte ogerna erhållit en för markens häfdande såsom

åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, nytt skifte finge,

utan hinder af fastställelse å det förra laga skiftet, å dessa egor verkställas,

samt att, derest sådan rätt till omskifte funnes böra medgifvas,

Eders Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta och till Riksdagen framlägga

förslag till de ändringar i gällande skiftesstadga, som för sådant ändamål

vore af nöden.

i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse framlade Eders

Kongl. Maj:t för 1884 års Riksdag förslag till åtskilliga ändringar i

skiftesstadgan, hvilka af Riksdagen godkändes; hvarefter utfärdades

förordningen i ämnet den 21 mars samma år.

Men äfven i ett annat afseende, nemligen i fråga om mark, som

vid skifte undantagits för delegares gemensamma behof, kunna förhållanden

inträffa, Indika göra ett afvikande från den ofvannämnda i

lagstiftningen antagna grundsatsen i hög grad ensidig och nödig. I

sådant afseende har erinrats, att för något mera än ett årtionde tillbaka,

synnerligast inom de norrländska länen, stora egovidder blifvit

afsätta till gemensam mark, som då haft ett jemförelsevis ringa värde,

men hvilkas värde genom ökad kultur och förbättrade kommunikationer

sedermera undergått eu så betydlig förändring, att det syntes

vara skäl att medgifva omskifte af sådana samfälligheter. Jemväl

har framhållits, att erfarenheten visat, huru som i fall, der mark,

som, på sätt nämnd t är, vid skifte undantagits, icke vidare erfordrades

för det afsedda ändamålet, men kunde användas på ett för delegarne

fördelaktigt sätt, sådant kunnat af eu enda delegare eller af ett fåtal

delegare förhindras.

På grund häraf bär Riksdagen ansett att delning af mark, som

blifvit utsatt för skifteslags gemensamma behof, bör kunna, der omständigheterna

dertill föranleda, skiftas, utan att samtlige rättsegares

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 41.

samtycke dertill erfordras; och får Riksdagen, i anledning af gjord

framställning i ämnet, anhålla, att Eders Kong], Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring, af skiftesstadgan

den 9 november 1866, att mark, som vid skifte undantagits

för delegarnes gemensamma behof, må, på derom af delegare framstäld

begäran, skiftas, så vida sådant utan öfrige delegares förfång

kan ske. Stockholm den 2 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.