Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående tiden för inträdet af kommunal rösträtt, dä denna utöfras för fast egendom.

1888-05-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:44, Skrifvelse till Konungen, angående tiden för inträdet af kommunal rösträtt, dä denna utöfras för fast egendom.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 44.

N:o 44.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tiden för inträdet

af kommunal rösträtt, dä denna utöfras för fast egendom.

(Lagutskottets utlåtande n:o 43, punkt 3.)

Till Konungen.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet är icke fullt tydlig

i afseende å frågan, vid hvilken tid rösträtten för fast. egendom på

landet, som blifvit försåld eller öfvergått från en brukare till eu annan,

öfverflyttas från den förre till den senare innehafvare!». Praxis inom

de särskilda kommunerna lär på många orter gå i den rigtning, att

ny egare eller brukare af fastighet tillätes att, omedelbart efter tillträdet

af fastigheten för densamma utöfva rösträtt. Men om ock en

sådan praxis kan anses såsom grundad på eu rigtig uppfattning af

kommunallagstiftningens anda, synes det dock svårt att förlika densamma

med ordalydelsen af § 4 i omförmälda förordning, der det uttryckligen

stadgas, att en person, hvilken icke är i kommunen mantalsskrifven,

måste, för att vara medlem af densamma, vara derstädes uppförd.

till allmän bevillning för fast egendom eller inkomst af kapital eller

arbete. Enligt denna paragrafs ordalydelse synes således en inom

kommunen icke mantalsskrifven person icke kunna utöfva rösträtt fölen

inom kommunen belägen fastighet, förr än lian blifvit i taxeringsoch

röstlängderna införd såsom egare eller brukare af fastigheten. Vid

sådant förhållande lärer man nödgas erkänna, att lagstiftningen härut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 44.

innan är i behof af ett förtydligande, och Riksdagen anser för sin del

att förtydligandet bör gå i samma rigtning som ofvan antydda praxis.

Det är nemligen uppenbart, att, då enligt kommunallagarnes

anda rättigheten att deltaga i besluten om kommunens angelägenheter

liar sin grund i skyldigheten att deltaga i bestridandet af kommunens

utgifter, lagstiftaren bör tillse, att eu person, hvilken deltager i de

senare, icke utan giltig anledning för längre eller kortare tid beröfvas

rätten att deltaga i besluten. Då eu persons rösträtt inom eu kommun

grundas på inkomst af kapital eller arbete, kan det emellertid ej undvikas,

att hans rösträtt inträder något senare än skattskyldigheten, ty

denna sistnämnda, efter hvilken rösträtten skall beräknas, kan ej till

sitt mått bestämmas, förr än personens inkomster blifvit af vederbörande

taxeringsmyndigheter i vederbörlig ordning uppskattade. I

fråga om fastighet förefinnes deremot icke något sådant hinder. Den

skattskyldighet, hvilken åligger densammas egare eller brukare i denna

hans egenskap, bestämmes nemligen uteslutande med hänsyn till sjelfva

fastighetens beskaffenhet, och den omständighet, att personen ombytes,

utöfvar icke någon inverkan på fastighetens taxering. Det kan således

icke vålla någon tvekan eller svårighet att såsom röstberättigad för

en fastighet när som helst i röstlängden införa den person, hvilken

behörigen styrker sig vara egare eller brukare af samma fastighet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen, som

icke förbisett önskvärdheten deraf att jemväl beträffande fastighet

i stad ändring i gällande lagstiftning vidtages i omförmälda syfte i anledning

af gjord framställning i ämnet anhålla, att Eders Kong!. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att den, som

inom eu kommun eger eller brukar fäst egendom, må, sedan han egendomen

tillträdt och efter skedd anmälan, införas i kommunens i’östlängd

och utöfva rösträtt för det egendomen påförda fyrk tal. Stockholm

den 2 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.