Skrifvelse till Konungen, angående förbud för ledamöter af sparbanks styrelse och styrelsen biträdande tjensteman att ikläda sig borgensansvar för lån af sparbankens medel.
1888-05-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1888:45, Skrifvelse till Konungen, angående förbud för ledamöter af sparbanks styrelse och styrelsen biträdande tjensteman att ikläda sig borgensansvar för lån af sparbankens medel.
Dokumentets text
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 45,
N:o 45.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1888.
— — — — Andra Kammaren deri 2 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående förbud för ledamöter
af sparbanks styrelse och styrelsen biträdande
tjensteman att ikläda sig borgensansvar för lån af sparbankens
medel.
(Lagutskottets utlåtande n:o 38, punkt 1.)
Till Konungen.
Hos Riksdagen har framställning blifvit gjord om införande af
förbud för ledamöter af sparkanks styrelse och styrelsen vid bankens
förvaltning biträdande tjensteman att ikläda sig betalningsansvar för
lån af bankens medel.
Riksdagen, som i detta ämne hyser den åsigt, att lagstiftaren
bör, på sätt ock i förordningen angående sparbanker den 1 oktober
1875 blifvit iakttaget, i allmänhet undvika att genom detaljföreskrifter
binda förvaltningen af sparbanks medel, har dock funnit flera under
senare åren inträffade, allmänt kända tilldragelser mana till allvarligt
begrundande, huruvida från lagstiftarens sida något kan och bör göras
för att, så vidt möjligt är, förekomma dylika tilldragelser, förlustbringande
för många mindre bemedlade, hvilka synnerligen hardt drabbas
af hvarje ekonomisk uppoffring, men svårligen kunna sjelfva bevaka
sina intressen.
I afseende å det ifrågasatta förbudet för ofvannämnde personel''
att sjelfve erhålla lån af bankens medel bär Riksdagen funnit betänkligheter
ur flere synpunkter möta mot godkännande af förslaget härom.
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 45.
Men annorlunda synes förhållandet vara i fråga om behörigheten
för styrelseledamot och tjensteman att ikläda sig betalningsansvar såsom
löftesman för lån af bankens medel. Ett förbud häremot skulle
i allmänhet icke kunna tillskynda innehafvare af sådan befattning någon
afsevärd olägenhet, snarare tvärtom, och lärer således icke komma
att afskräcka dugliga personer från att egna sparbankerna sin tjenst,
Borgen torde ock vara den oftast förekommande form, hvarunder styrelseledamöter
och tjensteman åtaga sig betalningsansvar för lån af sparbanksmedel,
hvadan ett förbud häremot skulle i väsentlig män bidraga
till det mål, man genom de framlagda förslagen velat vinna. För att
ett sådant förbud må medföra åsyftad verkan torde dock erfordras föreskrift
om lämplig påföljd för detsammas öfverträdande.
Riksdagen får, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anhålla,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till bestämmelser om förbud för ledamot af styrelse för
sparbank och vid styrelsen anstäld tjensteman att såsom löftesman
ikläda sig betalningsansvar för lån af sparbankens under styrelsens
förvaltning stälda medel. Stockholm den 2 maj 1888.
Med undersåtlig vördnad:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.