Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen.

1888-05-08 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:56, Skrifvelse till Konungen, angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

1

N:o 5G.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 8 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ännu oafgjorda

delar af tullbevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 8 samt memorial n:is 11, 12 och 14.

Till Konungen.

I nådig proposition den 12 sistlidne januari har Eders Kong!.

Maj:t föreslagit, bland annat, förhöjning i tullsatserna för oarbetad

tobak samt andra slag af arbetad tobak än cigarrer och cigarretter.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit bar Riksdagen funnit sig

icke böra bifalla.

Deremot har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i

samma proposition väckta förslag, beslutit, att rubriken ättika och

ättiksyra i tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

Kronor.

öre.

på fat:

af till och med tio procent syrehalt

1 kilogram

—

10

för hvarje procent högre syrehalt

ökas tullafgiften med 1 öre per

kilogram.

på buteljer och krus, utan afseende

på syrehalten................................

1 kilogram

l

—;

Bill. Ull Riksd. Prot. 1S88. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Härjemte har Eders Kong!. Maj:t i nådig proposition den 25

november 1887 föreslagit Riksdagen att besluta, att till § 9 i de till

gällande tulltaxa hörande underrättelser om hvad vid taxans tillämpning

iakttagas bör måtte fogas ett nytt moment af följande lydelse,

nemligen:

»Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under

tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad

fabrik, må restitution af belöpande tullafgift. beviljas ej mindre för den

myckenhet förädladt bränvin, som på sätt här ofvan sägs, behörigen

styrkes hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet

bränvin, hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva

genom förädlingen gått förlorad, dock icke för denna förlust i något

fall med mera än två procent af den utförda myckenheten normalliter.»

Detta Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen bifallit med den

ändring, att orden »två procent» utbytts mot orden »eu procent».

Härförutom har Riksdagen på grund af hos Riksdagen gjorda

framställningar beslutit:

att å album sätta en tull af 2 kronor för 1 kilogram, dervid såsom

hittills skall iakttagas, att vid förtullningen afdrag i vigten ej

göres för fodral och pappersomslag;

att å alun, alla slag, skall sättas eu tull af 1 krona 25 öre för

100 kilogram, samt att i tulltaxan skall införas eu ny rubrik »Svafvelsyrad

lerjord» med en tullsats af 1 krona för 100 kilogram;

att rubriken »aseptin» skall ur tulltaxan uteslutas, samt rubriken

»amykos» i stället erhålla följande förändrade lydelse: »Amy kos och

Amykos-aseptin; hänföras under kemiskt-tekniska preparater»;

att anilinfärger skola förklaras tullfria;

att å beck och beckolja skall sättas en tull af 2 kronor för 100

kilogram, kärlens vigt inberäknad;

att å blanksmörja, blanksvärta och skovax skall sättas en tull

af 15 öre för 1 kilogram;

att å naturliga blommor äfvensom qvistar och blad, friska eller

torkade, ej hänförliga till apoteksvaror, skall sättas en tull af 2 kronor

för 1 kilogram;

att tullen å arbetadt, ej specificeradt bly, omåladt och olackeradt,

äfvensom å hagel, skall från sitt nuvarande belopp, 7 öre, höjas till

10 öre för 1 kilogram;

att skrifbläck, kärlens vigt inberäknad, skall draga en tull af 10

öre för 1 kilogram;

att tullen å lösa bokpermar skall från sitt nuvarande belopp, 60

öre, höjas till 1 krona för 1 kilogram;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 5(1.

att å bokstafsstämplar och boktrycksstilar skall sättas tull af 25

öre för 1 kilogram;

att tullen å borstbindarearbeten med infattning af opoleradt eller

måladt trä eller jern skall från sitt nuvarande belopp, 10 öre, höjas

till 12 öre för 1 kilogram, samt att murare- och målareborstar skall

åsättas en tull af 12 öre för 1 kilogram;

att för broderade arbeten alla slag, färdiga eller påbörjade, skall,

då det tyg, hvarpå broderiet är anbragt, är tullfritt, erläggas en tull

af 20 procent af varans värde;

att tullen å finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med

Mera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer, skall från

sitt nuvarande belopp, 15 öre, höjas till 30 öre för 1 kilogram, närmaste

emballagets vigt inberäknad; samt

att å bröd: andra slag skall sättas en tull af 4,3 öre för 1 kilogram;

att rubriken böcker i tulltaxan skall erhålla följande förändrade

lydelse:

............. ''

Qvantitet för

Tullsats.

tullberäkningen.

Böcker:

Kronor, före.

på svenska språket tryckta:

j

i

oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificerad!

— —

fria.

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band af papper eller cloth utan guldsnitt

1 kilogram

— 50

i andra band äfvensom med guldsnitt......

1 kilogram

2 i~

andra slag.............................................................

— —

fria.

på främmande språk tryckta samt med upphöjda

bokstäfver till begagnande af blinda............

— —

fria.

med inbundet rent eller linieradt papper...........

1 kilogram

- ''25

att rubriken »bönor, alla slag, ej specificerade» skall i tulltaxan

erhålla följande lydelse: »Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spanmål»;

att å cement skall sättas en tull af 40 öre för 100 kilogram,

kärlens vigt inberäknad;

att fartyg och båtar af jern äfvensom ångfartyg af trä med tillbehör

skola åsättas en tull af 10 procent af värdet;

att den vid artikeln fernissa i tulltaxan förekommande anmärkning

skall erhålla denna lydelse: »S. k. spritfernissa tullbehandlas under

tillämpning af hvad taxan stadgar för artikeln Bränvin och Sprit»;

att rubriken n:o 118 i tulltaxan skall delas i två olika rubriker

af följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

gamla och brukade husgeråds- eller andra lösöre-

Kronor.

Öre.1

persedlar, när de inkomma för sådana perso- ners räkning, livilka inflytta från utlandet eller

vistats utomlands en tid af minst ett år,

och sådant med konsulats eller annat officiel t

infyg styrkes, samt, efter det egaren på tro

heder afgifvit intyg, att han dem sjelf be-

gagnat samt för eget bruk och icke i handels- afsigt infört, vederbörande tullkammare eller

tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga ega- rens behof ..................

fr it

öfriga inkommande gamla och brukade husgerås-

eller andra lösörepersedlar, alla slag .............

100 kronor

15

_

att å rökt fläsk skall sättas eu tull af 25 öre och å annat fläsk

20 öre, allt för 1 kilogram;

att hamp-, lin-, raps- och roffrö skola vara fria från tull;

att timotej frö skall åsättas eu tull af 5 öre;

att å tall-, gran- äfvensom öfriga slag af trädfrö skall sättas en

tull af 50 öre, allt för 1 kilogram;

att de under rubriken n:o 131 i tulltaxan upptagna artiklar: indigo,

indigoextrakt, indigokarmin och kochenill livilka för närvarande

hafva sig åsatt en tull af 20 öre för 1 kilogram, skola vara fria från tull.

att tullen å färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom

färger i tuber, musslor, glas o. s. v. skall från sitt nuvarande belopp,

80 öre, höjas till 1 krona 50 öre för 1 kilogram;

att tullen å galanterivaror, ej specificerade, af sammansatta eller,

såsom arbetade, ej specificerade ämnen skall från sitt nuvarande belopp,

80 öre, höjas till 2 kronor för 1 kilogram;

att för enkelt bomullsgarn nuvarande tullsatser af 15 öre per

kilogram för ofärgadt och 30 öre för färgadt eller tryckt, alla slag,

skola bibehållas oförändrade, men att å dubbleradt eller flertrådigt

bomullsgarn, i härfvor eller å bobiner, skall sättas följande tullar, nemligen:

för ofärgadt sådant 20 öre för 1 kilogram och å färgadt eller

tryckt, alla slag, 35 öre för 1 kilogram;

att i fråga om linne- och hampgarn skall särskilt stadgas, att

dubbleradt eller tvinnadt sådant skall förtullas såsom tråd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att å ofärgadt och oblekt jutegarn skall sättas eu tull af 6 öre

för 1 kilogram och tullen å färgadt, blekt eller tryckt sådant garn från

sitt nuvarande belopp, 10 öre, höjas till 18 öre för 1 kilogram, samt

att i taxan skall införas den bestämmelse, att dubbleradt eller tvinnadt

jutegarn skall förtullas såsom bindgarn; och

att ofärgadt och oblekt segel- och bindgarn skall bibehållas vid

nu gällande tullsats, 20 öre för 1 kilogram, men att å klistradt, färgad!,

blekt eller tryckt sådant garn skall sättas en tull af 40 öre för

1 kilogram;

att skjutgevär, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf skall åsättas

eu tull af 1 krona 50 öre för 1 kilogram, utan afdrag i vigten för

fordra! och tillbehör; samt

att ej färdiga delar af gevär skola förtullas såsom det ämne, arbetad!,

hvaraf de bestå;

att gipssten skall vara tullfri, men att å bränd och malen gips

skall sättas eu tull af 40 öre för 100 kilogram, kärlens vigt inberäknad,

och å gipsarbeten en tull af 20 öre för 1 kilogram;

att bunkar, burkar och flaskor af mörkgrön eller brun färg, helt

och hållet oslipade, äfvensom buteljer, alla slag, skola åsättas en tull

af 2 öre för 1 kilogram;

att bunkar, burkar och flaskor af ljusgrön eller halfhvit färg,

helt och hållet oslipade, medicinalflaskor utan inslipade proppar derunder

inbegripna, skola åsättas eu tull af 6 öre för 1 kilogram;

att burkar och flaskor med inslipade proppar, men utan annan

slipning, äfvensom kemiska glas skola åsättas en tull af 10 öre för 1

kilogram;

att emaljögon skola vara fria från införselstull;

att patentglas och glastakpannor samt sidventilglas till fartyg

med eller utan ramar skola åsättas en tull af 7 öre för 1 kilogram;

att å glaspulver eller glasskärf skall sättas eu tull af 2 öre för

1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas eu ny rubrik Glimmer och denna artikel

förklaras fri från tull;

att å risgryn och rismjöl skall sättas eu tull af fyra kronor 80

öre för 100 kilogram samt å gryn: andra slag eu tull af 17 öre för 1

kilogram;

att positiv, äfven begagnade, skola åsättas en tull af 10 kronor

för ett stycke;

att tullen å tafflar och pianinon skall från sitt nuvarande belopp,

60 kronor, höjas till 150 kronor och tullen å flyglar från sitt nuvarande

belopp, 100 kronor, höjas till 200 kronor, allt för ett stycke;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att tullen å speldosor skall från sitt nuvarande belopp, 2 kronor,

höjas till 3 kronor och tullen å accordion från sitt nuvarande belopp,

50 öre, till 1 krona, allt för 1 kilogram;

att tullen å orgelverk, äfvensom harmonium och fysharmonika

skall utgå med 15 procent af värdet;

att den under rubriken »instrumenter» i tulltaxan förekommande

anm. a) skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid

instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande

tillbehör till instrumenter förtullas efter 15 procent af värdet»;

samt att till ifrågavarande rubrik skall läggas jemväl den anmärkning,

att s. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller

osträugade, skola tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument;

att å ister skall sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram;

att tack- och barlastjern samt skrot skall åsättas en tull af 80

öre för 100 kilogram;

att jern- och stålgöten samt smältstycken skola åsättas en tull af

2 kronor för 100 kilogram;

att jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, fortfarande skola

vara tullfria;

att balk-, hörn- och annat till jernvägsskenor ej hänförligt s. k.

fa§onjern skall, då det väger 20 kilogram eller deröfver per löpande

meter, vara fritt från införselstull, men, då det är af mindre vigt, beläggas

med en tull 2 kronor 50 öre för 100 kilogram;

att andra valsade eller smidda stänger utan afseende på genomskärningens

storlek och form äfvensom bottenplåtar, syllar, skärjern

och rälsspik skola åsättas en tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram;

att skarfbultar med muttrar till jernvägsskenor äfvensom alla

andra, ej särskildt specificerade muttrar, skrufvar och naglar om 12

mm. eller deröfver i diameter skola åsättas en tull af 6 kronor, likaledes

för 100 kilogram;

att rubriken n:o 236 i tulltaxan skall erhålla följande lydelse:

valsade eller smidda plåtar, äfven om de äro klippta, böjda, med

hål försedda eller hafva kanterna uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag af annan metall

eller annan å dem anbragt ytbetäckning;

af 3 mm. tjocklek och deröfver .................................... 3 kr.

af mindre tjocklek............................................................. 4 „

slipade, polerade, fernissade, lackerade eller förzinkade 6 „,

allt för 10 kilogram räknadt.

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna....................... fria.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 5(1.

att ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar, raderjern och

skeppsknän skola åsättas en tull af 4 kronor för 100 kilogram.

att kedjor och kettingar skola åsättas följande tullsatser, nemligen:

sådana med länkjernets diameter under 6 mm. 10 kronor; med

d:o från och med 6 till 25 mm. 7 kronor och med d:o från och med

25 mm. och deröfver 3 kronor 50 öre, allt för 100 kilogram;

att spik af 45 mm. längd och deröfver skall åsättas en tull af

4 öre per kilogram samt spik af mindre längd än 45 mm., äfvensom

nubb, trådstift, skostift och knappar en tull af 15 öre per kilogram;

att träskrufvar, alla slag, skola åsättas följande tullsatser, nemligen:

för sådana af 75 mm. längd och deröfver 20 öre samt för sådana

af mindre än 75 mm. längd 30 öre, i båda fallen för 1 kilogram;

att gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staket, grafvårdar, eldstadsroster,

hällar, lod och vigter skola åsättas en tull af 2 öre perkilogram

;

att spisar, ugnar och kaminer samt gjutna icke emaljerade, glacerade

eller förtenta grytor, pannor och mortlar samt krubbor skola

beläggas med en tull af 4 öre per kilogram;

att bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port- och dörrfyllningar,

lyktarmar, press- och strykjern samt alla ej specificerade gjutna

artiklar, som äro emaljerade, glacerade, förtenta, förkopprade eller förzinkade,

skola åsättas en tull af 10 öre per kilogram;

att kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar,

trädgårdsurnor, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings- och andra dylika

för hushållsbehof afsedda maskiner skola åsättas en tull af 20 öre

per kilogram;

att tullen å finare ej specificeradt gjutgods såsom blomstervaser,

byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljuskronor, ljusstakar, medaljonger,

pappershållare, presenterbrickor, skrifdon, tändsticka- och urstäli m. fl.

likartade ej till bijouterivaror hänförliga artiklar skall från sitt nuvarande

belopp, 25 öre, höjas till 40 öre för 1 kilogram;

att de i tulltaxans rubrik n:o 249 förekommande orden »förgylda

eller försilfrade» skola ändras till »förgylda, försilfrade eller pläterade»;

att i anm. 1 under n:o 251 i tulltaxan orden »2 öre per kilogram»

skola utbytas mot orden »4 öre per kilogram»;

att anm. 2 under samma nummer skall erhålla följande förändrade

lydelse: »Afdrag i vigten medgifves icke för askar, kartor, papper eller

annat dylikt omslag»;

att axlar, fjedrar, hjul och hjulband, afsedda för jernvägsfordon,

skola åsättas en tull af 5 öre för 1 kilogram samt jernvägsmateriel, ej

specificeradt, eller delar deraf, en tull af 10 procent af värdet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

att ur rubriken »Hampa» skola uteslutas orden »s. k. jute derunder

inbegripet» och artikeln jute i tulltaxan erhålla en egen rubrik

af följande lydelse: »Jute: fritt»;

att å jäst, alla slag, skall sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram;

att tullen å kaffe skall nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26

öre, till 12 öre samt tullen å kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat

användbara brända växter från sitt nuvarande belopp, 35 öre, till 20

öre, allt för 1 kilogram;

att i utlandet tryckta kartor med svensk text skola beläggas med

följande tullsatser, nemligen för sådana i exemplar och häftade 1 krona

50 öre samt för sådana kartonerade och bundna 2 kronor, allt för 1

kilogram;

att tullen å kastanie!- skall från sitt nuvarande belopp, 15 öre,

höjas till 25 öre för 1 kilogram;

att tullen å kaviar skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona 80

öre, höjas till 2 kronor 50 öre för 1 kilogram;

att anm. 2 vid rubriken Kläder i tulltaxan skall erhålla följande

förändrade lydelse:

»Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag, kartor

och inlägg»;

att tullen å korf skall från sitt nuvarande belopp, 25 öre, höjas

till 50 öre för 1 kilogram;

att tullen å korgmakarearbeten: andra slag, skall från sitt nuvarande

belopp, 60 öre, höjas till 1 krona för 1 kilogram;

att å nedan nämnda slag af kreatur skola sättas följande tullar,

nemligen: å hästar 50 kronor, med iakttagande likväl att iföl under ett

år fortfarande få införas tullfritt, å nötkreatur 10 kronor och å får 1

krona, allt för stycke, samt å svin 15 öre för 1 kilogram;

att krita, hvit, malen eller slammad, skall åsättas en tull af 1

krona för 100 kilogram, kärlens vigt inberäknad;

att kött af alla slag af fogel skall åsättas eu tull af 20 öre för

1. kilogram, och andra slag af kött, ej specificerade, eu tull af 7 öre

likaledes för 1 kilogram;

att tullen å leksaker af trä eller sammansatta ämnen med eller

utan betsning, målning eller lackering skall från sitt nuvarande belopp,

1 krona 50 öre, höjas till 2 kronor för 1 kilogram;

att tullen å lim: andra slag skall från sitt nuvarande belopp, 10

öre, höjas till 20 öre för 1 kilogram;

att tullen å luktvatten, alla slag-, samt å parfymer, ej specificerade,

skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona, höjas till 2 kronor för

1 kilogram, flaskornas vigt inbegripen;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att å läster och block till skoarbeten skall sättas en tull af 10

öre för 1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik af följande lydelse:

»Maccaroni och Vermiceller; tullbehandla såsom Gryn: andra slag»;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik af följande lydelse:

»Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas såsom smör»;

att tullen å masker skall från sitt nuvarande belopp, 25 öre,

höjas till 50 öre för 1 stycke;

att inbundna musikalier skola åsättas eu tull af 1 krona för 1

kilogram;

att tullen å friska, ätbara musslor skall från sitt nuvarande belopp,

5 öre, höjas till 10 öre per kilogram;

att tullen för feta, icke flygtiga oljor: andra slag: på fat, större

eller mindre, skall borttagas och dessa oljor förklaras fria från tull;

att tullen å flygtiga, vegetabiliska oljor, ej specificerade, skall

från sitt nu varande belopp, 1 krona, höjas till 2 kronor för 1 kilogram,

flaskornas vigt inbegripen;

att de under rubriken n:o 394 i tulltaxan upptagna lysoljor skola

vara fria från tull;

att den under 394 i tulltaxan befintliga anmärkning skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit, tullbehandlas

under tillämpning af hvad taxan stadgar för art. bränvin

och sprit»;

att å förhydnings-, press- och takpapp skall sättas eu tull af 1

öre för 1 kilogram;

att tullen å torkade plommon skall från sitt nuvarande belopp,

20 öre, höjas till 50 öre för 1 kilogram;

att å potatis, äfven krossad eller rifven, skall sättas en tull af 50

öre för 100 kilogram;

att å oskalad ris eller paddy skall sättas eu tull af 2 kronor 50

öre för 100 kilogram;

att å bär- och fruktsaft skall sättas eu tull af 30 öre per kilogram;

att å becksöms- eller s. k. sjöstöflar äfvensom å skodon med

bottnar af trä skall sättas en tull af 94 öre per kilogram;

att slöjdvaror eller fabriks-, handtverkeri-oeh manufakturvaror skola,

då det ej kan bestämdt urskiljas, af hvilket ämne, arbetad!,, de hufvudsakligen

bestå, förtullas med 15 procent af sitt värde;

att å smör, äfven konstgjord!, skall sättas eu tull af 20 öre för

1 kilogram;

Bill. till Riks. Prof. 1888. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 4 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att tullen å solfjädrar skall från sitt nuvarande belopp, 1 krona

20 öre, böjas till 5 kronor för 1 kilogram, utan afdrag i vigten för

askar och pappersomslag;

att sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör skola åsättas

eu tull af 10 procent af värdet;

att rubriken späck i tulltaxan skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Späck:

af hafsdjur...................................................................................... fritt

andra slag; se Ister.

att strängar af metall skola tullbehandlas såsom tråd;

att tullen å stärkelse af hvete, potates och andra vegetabiliska

ämnen skall höjas från sitt nuvarande belopp, 10 öre, till 17 öre för

1 kilogram;

att å svafvelsyra skall sättas eu tull af 0,5 öre för 1 kilogram;

att nya tomma säckar skola tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent;

att eldfast tegel, s. k. fa§adtegel samt golf- och väggplattor (flisor,,

tiles) af 3 cm. tjocklek och deröfver, skall åsättas eu tull af 20 öre för

100 kilogram;

att golf- och väggplattor af mindre än 3 cm. tjocklek skola, då

de äro oglaserade, draga eu tull af 3 kronor för 100 kilogram, men,

då de äro glaserade, tullbehandlas såsom fajans;

att andra slag af tegel, ej specificerade, fortfarande skola vara

fria från tull; samt

att vid rubriken tegel skall i tulltaxan införas eu anmärkning af

följande lydelse:

»Derest ett och samma kolly innehåller särskilda slag af tegel,underkastade

olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela

innehållet»;

att tullen å té skall från sitt nuvarande belopp, 80 öre, nedsättas

till 50 öre för 1. kilogram;

att tullen å cigarrer och cigarretter skall från sitt nuvarande belopp,

3 kronor, höjas till 4 kronor för 1 kilogram;

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik: Torfmull och Torf strö

med en tullsats af 30 öre för 100 kilogram;

att för jern- och ståltråd skola bestämmas följande tullsatser, nemligen:

för tråd af 1,5 mm. tjocklek och deröfver 4 öre samt för tråd

af mindre än 1,5 mm. tjocklek 8 öre, allt för 1 kilogram;

att å koppar- och annan ej specificerad metalltråd: andra slag

skall sättas en tull af 10 öre för 1 kilogram;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att i tulltaxan skall införas en ny rubrik: Träsprit med en tullsats

af 30 öre för 1 kilogram;

att tullarna å »alla andra mer eller mindre arbetade trävaror, derunder

inbegripna snickare- och stolmakarearbeten», skola höjas sålunda,

att tullen skall utgöra för sådana trävaror:

af furu eller gran, utan betsning, målning eller lackering, 5 öre;

af nyssnämnda träslag, med betsning, målning eller lackering, 10 öre;

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade

träslag, massiva eller dermed fanerade, 30 öre;

af päron och valnöt samt af mahogny, jakaranda och andra utländska

träslag, massiva eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda

med äkta eller oäkta förgyllning, 60 öre, allt för 1 kilogram;

att så väl malen som omalen tungspat skall vara fri från införselstull

;

att å tågvirke, nytt, skall sättas en tull af 10 öre för 1 kilogram;

att rubriken »vagnar» i tulltaxan skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Qvantitet för

Vagnar och Åkdon, alla slag, obegagnade och

tullberäk-

Tullsats.

begagnade, jern vägsvagnar derunder inbe- gripna, äfvensom Vagnmakarearbeten, ej

specificerade ................................................

ningen.

Kronor, öre.

100 kronor

15 —

att å vax, alla slag, skall sättas eu tull af 15 öre för 1 kilogram >

att verk tygslådor: för barn, med verktyg, hvilka ej kunna såsom

sådana begagnas, eller innehållande användbara, men för industriens

behof synbarligen ej afsedda verktyg m. m., skola tullbehandlas såsom

Leksaker;

att å oblekt och ofärgad säck- eller packväf af jute skall sättas

en tull af 10 öre för 1 kilogram;

att å väfd nöthårsfilt skall sättas en tull af 25 öre för 1 kilogram,

men att andra slag af sådan filt fortfarande skola vara fria från tull;

att å lefvande växter, alla slag, skall sättas en tull af 30 öre för

1 kilogram, hvarvid skall iakttagas, dels att afdrag i vigten ej medgifves

för närmaste emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor

m. m., dels ock att, om en växt väger mer än 10 kilogram, för

den Överskjutande vigten tullen skall beräknas efter 10 öre för kilogram;

att tullen för mer eller mindre arbetade varor, som icke kunna

hänföras under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser, skall

från sitt nuvarande belopp, 10 procent af värdet, böjas till 15 procent

af värdet; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

att ofvannämnda nya eller förhöjda tullar skola såsom tilläggsafgifter

till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den

tid, som af Eders Kongl. Maj:t bestämmes; och får Riksdagen anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes, så fort ske kan, förordna, att de af

Riksdagen sålunda fattade beslut måtte träda i kraft.

Riksdagen har härförutom på gjord framställning beslutit:

att i första stycket af § 9 i de vid tulltaxan fogade underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skall bland de varor,

vid utförsel af hvilka restitution af tullmedlen medgifves, äfven upptagas

i utlandet tillverkad juteväfnad, som begagnas till emballage vid

export, samt att för 1 kilogram dylik väfnad skall restitutionsvis beviljas

af tullmedlen 10 öre.

Enligt hvad statistiska uppgifter gifva vid handen, har utförsel

af mjöl så godt som uteslutande egt rum från större handelsqvärnar,

belägna i södra och vestra delarne af vårt land. Denna utförsel består,

enligt hvad Riksdagen inhemtat, endast af finsiktadt mjöl. Det

måste anses ligga ej blott i qvarnindustriens utan ock i det svenska

jordbrukets intresse, att detta förhållande måtte fortfara. För frambringande

af prima finsiktadt mjöl motsvarande det, som af utländska

qvarnar åstadkommes, anser man sig behöfva blanda säd från

olika länder. Införsel af spannmål är derför nödvändig, äfven om vårt

behof deraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det är då af vigt, att

den säd, som blifvit hit införd, åter kan utföras, så att den ej kommer

att qvarstanna inom landet och här nedtrycka spanmålsprisen. I Tyskland,

hvarifrån vår qvarnindustri har att utstå den skarpaste konkurrensen,

har man ock medgifvit restitution, dock endast vid utförsel af finsiktadt

mjöl. I nämnda land är bestämdt, att vid utförsel af 65 kilogram

rågsikt erhålles åter tullen för införda 100 kilogram råg och för

samma qvantitet hvete vid utförsel af 75 kilogram hvetesikt. När en

qvarn ställer sig under offentlig kontroll, så att full garanti vinnes öfver

utbytet, erhålles dock restitution efter det erhållna resultatet, äfven om

detta skulle vara lägre.

I allmänhet är vår spanmål tjockskaligare än den utländska och

lemnar följaktligen ett något mindre utbyte af fint mjöl. Häraf skulle

kunna dragas den slutsats, att en lägre utbytesprocent än den i Tyskland

gällande borde hos oss bestämmas. Riksdagen har emellertid ej

ansett sig böra gifva eu dylik föreskrift, innan man kunnat, på erfarenhet

från olika håll, bilda sig en föreställning om, hvilka siffror

äro de rätta. Riksdagen har fastmer beslutit eu höjning af utbytesprocenten

för rågsikt från i Tyskland gällande 65 procent till i Norge

bestämda 66f procent, hvilken utbytessiffra äfven föreskrifvits vid förmal
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

ning af gryn för vinnande af öfverensstämmelse med bestämmelserna 1

Norge, till hvilket land största delen af vår mjölexport går. Utbytet

vid hveteförmalning är deremot i Norge faststäldt till samma belopp

som i Tyskland, eller till 75 procent. Då äfven finsiktadt mjöl af

korn likasom gryn af så väl hvete som korn kan förekomma till export,

bar Riksdagen beslutit, att äfven i dessa fall må, på sätt som skett i

Norge, medgifvas restitution efter ett utbyte af 66| procent.

I Tyskland medgifves ej restitution vid utförsel af annat än finsiktadt

mjöl; i Norge åter beviljas sådan äfven vid utförsel af s. k.

sammanmalet mjöl, dock endast för en mot mjölet lika vigtqvantitet säd.

Riksdagen bär ej ansett behöflig!, att restitution i detta fall beviljas,

då någon utförsel af dylikt mjöl hittills ej i nämnvärd grad förekommit

och ej heller lär komma i fråga, om ej högre restitution än den

i Norge medgifna bestämmes, samt det härförutom skulle blifva vanskligt

att afgöra, när ett mjöl verkligen är sammanmaleu vara eller utgör

en blandning af andra qvarnprodukter (s. k. sekunda- och eftermjöl

samt kli), för hvilka restitution ej är afsedd att gifvas.

I nu gällande föreskrifter om vilkoren för erhållande af restitution

tinnes stadgadt, att vid inlagan skall fogas tillverkarens under edlig

förpligtelse afgifna och med två vittnen styrkta försäkran, att varan

är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull

blifvit erlagd. Då, såsom ofvan är nämndt, vid förmalning

svensk och utländsk säd blandas, torde ett bibehållande af ofvannämnda

bestämmelse vara detsamma som att omöjliggöra så godt som all export

af mjöl. Det synes derför vara nog att styrka, att exportören importerat

eu motsvarande qvantitet säd. Likaledes har Riksdagen ansett

det för erhållande af ordning och reda höra stadgas såsom vilkor för

restitution, att mjölet skall utföras inom eu viss bestämd tid, sedan

spanmålen blifvit importerad. Denna tid har Riksdagen ansett lämpligen

kunna bestämmas till sex månader med fäst afseende derå, att

export kan förekomma från någon vid landets östra kust belägen qvarn,

som i flere månader kan genom isförhållanden vara afstängd från all

kommunikation sjöledes. Afräkning med tullverket har likväl ansetts

böra förekomma oftare, t. ex. hvar fjerde månad.

I nu gällande tulltaxeunderrättelser är stadgadt, att för erhållande

af restitution en viss minimiqvantitet skall utföras. 1 öfverensstämmelse

härmed har Riksdagen beslut it, att för erhållande af restitution

minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag skola på eu gångutföras,

hvilket belopp är detsamma som det i Norge föreskrifna.

Riksdagen har sålunda beslutit, att vid utförsel af finsiktadt mjö

och gryn af råg, hvete eller korn, restitution skall beviljas för en mot

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

svarande qvantitet införd spanmål, för hvilken full införselsafgift blifvit

erlagd, hvarvid skall iakttagas, att 100 kilogram hvete anses lemna 75

kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66f kilogram mjöl samt 100

kilogram hvete eller korn 661 kilogram gryn;

att såsom vilkor för erhållande af nyssnämnda restitution skall

stadgas, dels att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag

skola på en gång till utförsel angifvas, dels ock att den omalna spanmål,

för hvilken restitution af tullmedlen beviljas, skall vara inom sex

månader derförut till riket införd; samt

att afräkning emellan tullverket och vederbörande exportörer af

finsiktadt mjöl eller gryn skall ega rum hvar fjerde månad.

Härjemte får Riksdagen anhålla, det Eders Kougl. Maj:t täcktes

utfärda de vidare föreskrifter, som i förevarande hänseende kunna finnas

erforderliga.

Vid behandlingen af framstälda förslag till ändringar i vår nu

gällande tulltaxa, afseende i främsta rummet beredande af skydd åt

våra näringar och möjlighet för dem att bestå i täflan med utlandets

industri, har det mer än eu gång varit för Riksdagen klart, huru föga

vår nuvarande tullagstiftning haft detta mål för ögonen och huru syftet

med densamma i öfvervägande grad varit beredande af ei-forderliga inkomster

åt statsverket.

Detta framgår än tydligare, då man jemför vår tulltaxas uppställning

och tullsatser med dylika i främmande länder, der skyddstullsystemet

är genomfördt. Huru än Riksdagen må hafva sökt vinna någon

ändring i dessa förhållanden, är det dock gifvet, att med den begränsade

tid, som Riksdagen kunnat egna åt hithörande frågor, detta ej

fullständigt låtit sig göra. Uppställningen t. ex. af de rubriker, under

hvilka artiklarne jern och stål äro sammanförda, är ej af någon synnerlig

betydelse, så länge vid en hel del af dessa tullfrihet är medgifven,

men blifver af helt annan och större betydelse i den mån samtliga

dessa artiklar beläggas med tull. Att vid ett rätt afvägande af tullsatserna

i sådant fall erfordras eu annan och ytterligare sönderdelning

än den Riksdagen faststält, och hvilken närmast ansluter sig till den

gällande, synes obestridligt. Riksdagen vill dervid framhålla, att syftet

med rubrikernas uppställning måste främst vara beredande af ett väl afvägdt

skydd, beroende på de olika varuslagens värde och svårigheten att

framställa dem, först i andra rummet beqvämlighet vid tullbehandlingen.

Det är vidare gifvet, att då en hel del industrialster — Riksdagen

vill särskild! påpeka inom det kemiskt-tekniska området — å ena sidan

äro sjelfva den färdiga produkten af en industri, men å andra sidan

ingå som vigtiga beredningsämnen vid en annan förädlingsindustri, det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

måste fordras ej ringa insigt i näringarnes inbördes samband för att

tillse, att ej under bemödandet att skydda en industri en annan oskäligt

betungas. Af sådan anledning har Riksdagen funnit sig ej böra

sätta tull å flera artiklar, ehuru sådant i och för sig varit befogad!.

För vår näringsindustri är det dock af synnerlig vigt, att så fort som

möjligt en utredning af dessa förhållanden erhålles.

Fn sådan kan dock endast vinnas på det sätt att Eders Kongl.

Maj:t behagade låta genom en komité utreda frågan, och önskligt vore,

om dess arbeten kunde så påskyndas, att resultaten af dess verksamhet

härutinnan kunde framläggas redan för nästa års Riksdag. Det afsedda

målet kan visserligen ej fullständigt ernås, så länge våra nuvarande

tarifftraktater äro gällande, men angeläget är, att rättelse vinnes, så

fort ske kan, i de delar, der sådant låter sig göra.

Riksdagen har vidare, särskildt med afseende å de grundsatser i

fråga om tull-lagstiftningen, som vid innevarande riksdag gjort sig

gällande, funnit det vara synnerligen angeläget, att i god tid före utgången

af nu bestående tarifftraktater omsorgsfull utredning verkställes

angående de delar af tull-lagstiftningen, som beröras af sagda traktater,

och i hvilka förändringar kunna anses vara önskvärda och behöfliga.

På grund häraf och då omförmälda komité, just till följd af beskaffenheten

af sitt uppdrag måste besitta många förutsättningar för ett lyckligt

fullgörande äfven af det senare arbetet, har Riksdagen ansett sig böra hos

Eders Kongl. Maj:t anhålla, att samma komité måtte få sig ålagdt att, sedan

den fulländat det först omnämnda uppdraget, verkställa jemväl senast

ifrågasatta utredning och afgifva derpå grundade förslag. Med anledning

häraf får Riksdagen sålunda anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

tillsätta en komité med uppdrag dels att före nästkommande års riksdag

verkställa utredning angående de ändringar i tulltaxans bestämmelser,

som må vara erforderliga för att, i den mån sådant under för handen

varande förhållanden kan ske, bereda våra näringar ett väl afvägdt tullskydd,

dels ock att sedermera, efter behörig utredning och med hufvudsakligt

iakttagande af de tullsatser, som vid denna och vid nästkommande

års riksdag äro eller varda beslutade, afgifva förslag till tulltaxa,

innefattande de bestämmelser, som böra gälla efter utgången af nu

bestående tarifftraktater.

I sin skrifvelse n:o 69 vid 1886 års riksdag angående den med

Frankrike afslutade handelstraktaten framhöll Riksdagen önskvärdheten

af en förändring särskildt af bestämmelsen rörande maskinerier, redskap

och verktyg, ångmaskiner och ångpannor, hvilka artiklars der

betingade tullfrihet här i landet borde för Frankrike vara af ringa

värde, då någon import från detta land ej i nämnvärd mån förekomma.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Denna Riksdagens framställning har än ej ledt till någon åtgärd. Riksdagen

vågar derför å nyo framhålla den trängande nödvändigheten

deraf, att något måtte härvid åtgöras. Den tolkning, som åt ifrågavarande

föreskrift gifves hos oss, gör densamma än mer tryckande. Nu

hänföras under rubriken »maskinerier, redskap oah verktyg» ej blott

hvad man i egentlig mening inbegriper under denna benämning, utan

ock en hel mängd andra artiklar, såsom läderremmar, gas-, vatten- och

dräneringsrör, hvarigenom tillverkningen inom landet af dessa försvåras,

för hvilken tillverkning dock alla förutsättningar, utom skydd mot den

utländska öfverproduktionen, äro för handen. Enahanda är förhållandet

med åtskilliga andra artiklar, såsom kläder, skodon och hattar, af hvilka

varor ingen nämnvärd införsel från Frankrike förekommer, så vidt af

kommerskollegii berättelser kan inhemtas, men för hvilka tullsatser

äro bestämda, som ställa idkarne af dessa näringar i en allt -annat än

gynsam ställning gent emot deras utländska konkurrenter; men Riksdagen

har ej ansett sig böra göra någon framställning beträffande dessa

senare artiklar, då ju i jemförelse med dem vår redskaps- och maskintillverkning

är af så ojemförligt större betydelse.

Att för medgifvande af en förmån vederlag skall begäras lär väl

få anses gifvet, men svårighet torde ej möta att bland utgående tullafgifter

finna lämpliga kompensationsmedel.

Riksdagen tillåter sig för öfrigt åberopa de skäl, som i ofvannämnda

skrifvelse af 1886 års Riksdag äro andragna, och får sålunda slutligen

med framhållande af angelägenheten och önskvärdheten deraf, att den

genom den franska handelst.raktaten betingade tullfrihet för maskinerier,

redskap och verktyg samt ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra,

anhålla, det täcktes Eders Kong!. Maj:t taga i öfvervägande, huru vida

icke med stöd af 18 artikeln i nämnda traktat ändring kunde utverkas

i dess bestämmelser.

Stockholm den 8 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

17

Tulltaxa

att lända till efterrättelse från och med den

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Album .............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral och

pappersomslag.

I Kronor.

kilop-ram I <6

Alun, alla slag-...............................................

Amykos och Amykos-a-septin; hänföras under

kemiskt-tekniska preparater.

Anilinfärger...........''.......................................

100 kilogram

Arsenik.

Asfalt....

I 2 5

fria

Beck- och Beckolja, kärlens vigt inberäknad

100 kilogrami

Blanksmörja, Blanksvärta och skovax .. .. \ 1 kilogram

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och

flaskor eller dylikt omslag.

Bleckslagar earbeten.......................................

Block till skoarbeten; se Läster.

Blod ............................................................

Blommor:

naturliga, äfvensom qvistar och blad,

friska eller torkade, ej hänförliga till

Apoteksvaror........................................

1 kilogram

Bill. till Bilcsd. Frat. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Häft.

15

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

1

1

1

Qvantitet för

tullberäkningen.

-

Tullsats.

Kronor.

öre.

1 Bly:

oarbetad! .................................................

---

fritt

arbetad!, ej specificerad!:

plåt och bleck .......................................

—

fria

omåladt och olackeradt......................

1 kilogram

—

10

måladt eller lackerad t ......................

1 kilogram

—

3 5

---- - - - - - ---_ -

- - - -

- -

—

Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad ..

1 kilogram

—

1 0

Bokpermar, lösa .........................................

1 kilogram

1

—.

Bokstafsstämplar och b oktrycks stilar .......

1 kilogram

---

25:

Borstbindarearbeten:

med infattning af opoleradt eller må- ladt trä eller jern äfvensom murare-

och målareborstar...............................

1 kilogram

—

1 2

med infattning af polerad! eller lacke-

radt trä ...................................................

1 kilogram

- !

2 4

med infattning af ben, horn eller andra

ämnen .....................................................

1 kilogram

— !

4 7;

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper

eller dylikt omslag.

Brefkuverter

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller

påbörjade, draga lika tull med det tyg,

hvarå broderiet är anbragt, med tillägg

af 20 procent; men om tyget är tullfritt,

utgår tullen med 20 procent af

varans värde.

Anm. Afdrag — — — —'' — — — — — j

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

19

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Bröd:

Kronor.

öre.

finare småbröd, bakelser, cakes, peppar-

kakor med flera dylika slag, hvilka

ej kunna hänföras till konfityrer, när-

maste emballagets vigt inberäknad

1 kilogram

—

3 0

andra slag..................................................

1 kilogram

—

4,3

Böcker:

på svenska språket tryckta:

oinbundna äfvensom Boktryck ej speck

finera dt......................................................

----

fria

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band af papper eller cloth utan

''

guldsnitt ...................................

1 kilogram

—

50

i andra band äfvensom med

guldsnitt ...............................

1 kilogram

2

—

andra slag ......................................

—

fria

på främmande språk tryckta samt med

upphöjda bokstäfver till begagnande

af blinda.................................................

—

fria

med inbundet rent eller linieradt papper

1 kilogram

—

2 5

Bönor, alla slag, ej specificerade; se

Spanmål.

Cement, kärlens vigt inberäknad...............

100 kilogram

40

Clichéer, Stereotyper, Elektrotyper, Träsnitts-

stockar och Plåtar, etsade eller grave-

rade för tryck...........................................

%j

—

fria

''Elektrotyper; se Clichéer.

Fartyg och Båtar, med tillbehör:

af jern äfvensom ångfartyg af trä......

100 kronor

10

—

andra slag.................................................

fria

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Fernissa

------—

-----—

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor, öre.

1 kilogram

— 25

Anm. S. k. spritfernissa tullbehandlas under

tillämpning af livad taxan stadgar för artikeln

Bränvin och Sprit.

Fj edrar:

till jern vägsfordon; se Jernvägsmateriel

s. k. krinolin — — — — — — —

andra slag — — — — — — — —

Flyttsaker:

I

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,

då de af vederbörande tullkammare

eller tullinspektion finnas

ej öfverstiga lians behof under resan ___

gamla och brukade husgeråds- eller!

andra lösörepersedlar, när de inkomma

för sådana personers räkning,

hvilka inflytta från utlandet eller;

vistats utomlands en tid af minst ett

år, och sådant med konsulats- eller

annat officielt betyg styrkes, samt,

efter det egaren på tro och heder!

afgifvit intyg, att han dem sjelf begagnat

samt för eget bruk och icke

i handelsafsigt infört, vederbörande

tullkammare eller tullinspektion pröfvar

dem icke öfverstiga egarens!

behof........................................................ ....

öfriga inkommande gamla och brukade ;

husgeråds- eller andra lösörepersedlar,

alla slag ................................... 100 kronor

fria

ma

15

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

21

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

Fläsk:

rökt ..........................................................

1 kilogram

_

2 5

andra slag ..................................................

1 kilogram

—

20

Frö:

timotej-.......................................................

1 kilogram

—

5

kanarie-................................................

tall-, gran- äfvensom öfriga slag af

1 kilogram

—

10

träd- .............................................

1 kilogram

—

50

andra slag, ej specificerade ..................

—

fria

Färger och Färgning sämnen:

blyhvitt — — — — — — — —

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och

.

kochenilj.................................................

fria

kimrök — — — —--— — —

målarefärger, beredda med olja — —

andra slag — —--— — — —

Färglådor, med färger och annat tillbehör,

äfvensom färger i tuber, musslor, glas

0. 8. v.....................................................

1 kilogram

1

5 0

Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan,

glaset eller annat tillbehör.

Galanterivaror, ej specificerade, af sam-

mansatta eller, såsom arbetade, ej spe- cificerade ämnen ....................................

1 kilogram

2

Anm. Afdrag— — — — — — — — —

Garn:

bomulls-:

enkelt:

ofärgadt .............................................

1 kilogram

—

15’

färgadt eller tryckt, alla slag......

1 kilogram

30

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Garn:

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

dubbleradt eller fyrtrådig!, i härf-

vor eller å bobiner:

ofärgadt .................................

1 kilogram

20

färgadt eller tryckt, alla slag ......

1 kilogram

__

; 3 5!

Anm. I händelse •— — —■ — — — —

linne- och hamp-:

enkelt:

ofärgadt och oblekt .............

l kilogram

_

20

färgadt, blekt eller tryckt ...........

dubbleradt eller tvinnadt; förtullas

såsom Tråd.

1 kilogram

40

jute-:

enkelt:

ofärgadt och oblekt ...............

1 kilogram

(1

färgadt, blekt eller tryckt .........

dubbleradt eller tvinnadt; förtullas

1 kilogram

‘1

såsom bindgarn.

af andra vegetabilier (gräsgarn); för-

tullas lika med segel- och bind- garn.

segel- och bind-:

ofärgadt och oblekt..............................j l kilogram

klistradt, färgadt, blekt eller tryckt

Anm. För gam — — — — — — —• —

1 kilogram

20

40

jGevär:

skjut-, alla slag, äfvensom färdiga de-1

lar deraf, vigten af fodral och. tillbehör

inberäknad .................................

ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom

det ämne, arbetadt, hvaraf de

bestå.

Gips:

-sten...............................................................

bränd och malen, kärlens vigt iuberäknad

................................................. I

1 kilogram

1 50

fri

100 kilogram]

40

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

23

Qvantitet för

tullberäknirigen.

Tullsats.

Kronor. ;öre.

1 kilogram

— 2 0

1 kilogram

|

- 2;

1 kilogram

— 6

1

1 kilogram

— [10

—

fria

1 kilogram

— i 7

i

1 I

1 kilogram

— 2

—

fritt

fritt •

100 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

4 o

—- 17

--ilo

—

” 1

fri

Gipsarbeten, ej specificerade.......................

Glas:

bunkar, burkar och flaskor af mörkgrön

eller brun färg, helt och hållet

oslipade, äfvensom buteljer, alla

slag...........................................................

bunkar, burkar och flaskor af ljusgrön

slipade proppar derunder inbegripna

burkar och flaskor med inslipade proppar,

men utan annan slipning, äfvensom

kemiska glas..........................

optiska, lösa och infattade, samt emaljögon

.......................................................

patent- och glastakpannor samt sidventilglas

till fartyg, med eller utan

ramar ...................................................

fönster- och spegel-:

Glaspulver eller Glasskärf

Glete eller Glitt, alla slag ..

Glimmer ................................

Glober — ..... — — — —

Gryn:

af spannmål; se Spanmål.

ris- och rismjöl ...........

andra slag......................

Hagel ..........................................

Hampa, ohäcklad och häcklad

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor, öre.

Instrumenter:

kirurgiska — — — — — — — _

musikaliska:

flöjter, klarinetter, oboer, gitarrer,

lutor, violer, violonceller, kontra-j

basar, valdhorn, trumpeter, post-!

och signalhorn, trummor, pukor,j

klaver samt harpor ........................!

positiv, äfven begagnade ................

fortepianon:

ta filar och pianinon ........................

%gkar.................................................

speldosor ..............................................

Anm. Utgöres — — — — — — — — —

accordion .....................................................

Anm. Afdrag — •— — — — — — — —

orgelverk, äfvensom harmonium och

fysharmonika.........................................

ej specificerade; förtullas lika med så-!

dana bland ofvan uppräknade, hvar-!

med de närmast kunna jemföras.

Anm a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så''

vidare må få åtfölja vid instrumentets förtullning.

De öfriga, äfvensom särskild! inkom-!

mande tillbehör till instrumenter förtullas efter

15 procent af värdet, b) S. k. stomryg-''

gar till pianoinstrument, strängade eller osträn- j

gade, skola tullbeliandlas såsom fullfärdiga in-i

strument. c) Instrumenter, hvilka genom sina’

mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öf-j

rigt synbarligen endast utgöra leksaker, hän-:

förasftill artikeln Leksaker.

i Ister

1 stycke

1 stycke

1 stycke

1 stycke

1 kilogram

1 kilogram

100 kronor

1 kilogram

1 1 _I

10 i—

I

150 _ I

I 200 i _

3

1 _

15 ''

— I 20

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

25

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot.........

jern- och stålgöten samt smältstycken

jernvägsskenor, mer eller mindre be-1

arbetade .................................................

balk-, hörn och annat till jernvägsskenor

ej hänförligt s. k. kanonjern:

vägande 20 kilogram eller deröfver

per löpande meter .....

af mindre vigt per löpande meter

andra valsade eller smidda stänger

utan afseende på genomskärniugens

storlek och form äfvensom bottenplåtar,

syllar, skarf jern och rälsspik

skarfbultar med muttrar till jernvägsskenor

äfvensom alla andra, ej särskildt

specificerade muttrar, skntfvar

och naglar om 12 man. eller

deröfver i diameter............................

valsade eller smidda plåtar, äfven om

de äro klippta, böjda, med hål försedda

eller hafva kanterna uppvikta :i

utan slipning eller polering och’

utan öfverdrag af annan metall

eller annan å dem anbragt ytbetäckning:
af

3 m.m. tjocklek och deröfver

..................................j

af mindre tjocklek ..................

slipade, polerade, fernissade, lackerade

eller förzinkade .....................

med rent eller blyhaltigt tenn öf
verdragna

.........................................

ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,

raderjern och skeppsknän

......................................................

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

fria

fria

2 ! so

3

4

6 I - fria

4

Bih. till Riksd. Vrot. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o ad.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

’rn och Stål:

kedjor och kettingar, hvari länkjernet

har en diameter:

af 25 mm. och deröfver ..............

100 kilogram

Kronor.

3

öre.

50

från och med 6 ram. till 25 mm.

100 kilogram

7

—

under 6 in.in...................................

100 kilogram

10

spik af 45 mm. längd och deröfver...

1 kilogram

—

4

spik af mindre längd äfvensom nubb,

trådstift, skostift och knappar ........

1 kilogram

15

träskrufvar af 75 mm. längd och der- öfver ........................................................

1 kilogram

20

träskrufvar af mindre längd.................

1 kilogram

—

30

gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar,

staketer, grafvårdar, eldstadsroster,

hällar, lod och vigter ......................

1 kilogram

2

spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna

icke emaljerade, glaserade eller för- tenta grytor, pannor och mortlar

samt krubbor......................................

1 kilogram

4

bord, soffor, stolor, fotskrapor, spott- lådor, port- och dörrfyllningar, lykt- arm ar, press- och strykjern, samt

alla ej specificerade gjutna artiklar,

som äro emaljerade, glaserade, för- tenta, förkopprade eller förzinkade

kopiepressar, eldredskaps- och paraply- ställ, blomsterställningar, trädgårds- urnor, kaffe- och köttqvarnar, frukt- skalnings- och andra dylika för hus- hållsbehof afsedda maskiner ..........

1 kilogram

10

1 kilogram

20

finare ej specificeradt gjutgods, såsom

blomstervaser, byster, fruktskålar,

korgar, lampor, ljuskronor, ljus- stakar, medaljonger, pappershållare,

presenterbrickor, skrifdon, tänd- sticks- och urställ med flera lik-

1

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

27

Qvantitet för

i

tullberäkningen.

Tullsats.

Jern- och Stål:

Kronor.

öre!

artade, ej till bijouterivaror hänför- liga artiklar..........................................

1 kilogram

40

kassakistor, kassaskåp och sängar......

andra ej specificerade eller till Jern- vägsmateriel, eller Maskinerier, Red- skap och Verktyg ej hänförliga jern-

100 kronor

10

och stålvaror:

förgylda, försilfrade eller pläterade

förnicklade, polerade eller lacke-

1 kilogram

70

rade ......................................

1 kilogram

1 kilogram

351

andra slag..........................................

—

15

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern-

ocli stålvaror hänförlig vara per stycke, i den

form den inkommer, väger mer än 10 kilogram,

så belägges den för den Överskjutande vigten

med en tull af endast 4 öre per kilogram.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves icke för

1

askar, kartor, papper eller annat dylikt omslag.

Jernvägsmateriel:

axlar, fjedrar, hjul och hjulband till

jern vägs fordon .......................................

1 kilogram

—

5

andra slag, ej specificerade ..................

100 kronor

10

—-

. Ty .tf. .....................................

fr

itt

Jäst, alla slag ..............................................

Kaffe.............................................................

1 kilogram

20

1 kilogram

—

12

brändt och alla till kaffesurrogat an-

vändbara, brända växter...................

1 kilogram

—

20

Kartor:

med svensk text, tryckta i utlandet:

i exemplar och häftade ....................

1 kilogram

i

50

kartonerade och bundna....................

1 kilogram

2

—

andra slag.................................................

—

fria ''

| Kastanier ......................................................

1 kilogram

—

25

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

Kaviar ...............................................................

1 kilogram

2

50

Kläder, ej specificerade:

nya •— — — — — — — — — _

1

4m». 1. För — — — — — — — — —

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för

askar, pappersomslag, kartor och inlägg.

Korf .............................................................

1 kilogram

50

Korgmakarearbeten:

af oskalade q vistar och gröfre spån...

1 kilogram

—

10

andra slag .................................................

1 kilogram

1

—

Kreatur:

hästar:

föl under ett år ......................

__

fria 1

andra slag ..........................................

l stycke

50

—

nöt- ...........................................................

1 stycke

10

—

får..........................................................

1 stycke

1

—

svin ...........................................................

1 kilogram

—

15

andra slag .................................................

—

fria

Krita, hvit, och Kritsten, omalen ..........

fi

i

malen eller slammad, kärlens vigt in-

beräknad ..................................................

100 kilogram

1

_|

röd — —: — — — — —---

Kött:

af alla slag af fogel...............................

1 kilogram

_

20

andra slag, ej specificerade ................

1 kilogram

—

7

Leksaker:

åt trä eller sammansatta ämnen, med

eller utan betsning, målning eller

lackering ...............................................

1 kilogram

2

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

29

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor. ; öre.

Lvm:

husbiås —

andra slag

1 kilogram

2 0:

Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen

......................................................

1 kilogram

Ljäster och Block till skoarbeten..............I 1 kilogram

L/ök---— — — — — — — — |

Maccaroni och Vermiceller; tullbehandlas

såsom Gryn: andra slag.

Madrasser — — •— — — — — — — I

l o

! Manometrar — — — — — — — —

Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas

såsom Smör.

Marienglas — — — — — — — —

| Masker...........................................................j

1 stycke

50:

Musikalier:

bundna ......

andra slag

Musslor, ätbara:

friska . j p^rjens inberäknad,

msyltadej °

1 kilogram

11 kilogram

11 kilogram

Oljor:

feta, icke flyktiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rot- och raps- ............................ 1 kilogram

andra slag:

på fat, större eller mindre .................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad

............................................ 1 kilogram

fria

— Ilo

— i 15

fria

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Oljor :

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa,

flyktiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrak-essenser;

se Aeterarter.

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen

........................................... 1 kilogram

fossila eller mineraloljor samt genom

torr destination framstälda:

nativa eller råa, af jord- eller brännhartser

m. m. förorenade, af mörkbrun

till svartbrun färg................. ...

genom rektificering renade, färglösa

eller af gul till gulbrun färg,

rektificerad stenkolsolja eller fotogén,

rektificerad jordolja, nafta,

petroleum eller bergolja, solarolja,

Kronor, i öre.

fria

vändbara vätskor............................

—

fria

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flyg-

tig olja och sprit, tullbehandlas under tillämp-

ning af hvad taxan stadgar för art. bränvin

och sprit.

Papp:

förhydnings-, press- och tak-..............

1 kilogram

—

i

andra slag.............................................

1 kilogram

—

5

Parfymer, ej specificerade, flaskors och

omslagsvigt inberäknad...........................

1 kilogram

2

—

Plommon, torkade..........................................

1 kilogram

—

50

Plåtar, etsade eller graverade för tryck;

se Clichéer.

Potates, äfven krossad eller rifveri............

100 kilogram

—

50

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

31

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor.

öre.

Ris, oskalad eller Raddy ..........................

100 kilogram

2

50

Saft, bär- och frukt- ....................................

Skodon, ej specificerade:

1 kilogram

—

30

af siden eller halfsiden ..........................

af yllefilt eller segelduk, med eller utan

1 kilogram

2

35

lädersulor ...............................................

af annan väfnad samt af saffians-, kar-

1 kilogram

—

80

duans-, färgade, pressade eller lacke- rade skinn...............................................

1 kilogram

1

40

andra slag .................................................

1 kilogram

—

94

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror, i taxan ej nämn- da, förtullas lika med det ämne, ar- betadt, hvaraf de hufvudsakligen be-

stå, eller om detta ej kan bestämdt

urskiljas ...................................................

100 kronor

15

—

Smör, äfven konstgjord!............................

1 kilogram

—

20

Solfjädrar .....................................................

1 kilogram

5

-1

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar

och pappersomslag.

Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom

tillbehör......................................................

100 kronor

10

—

Späck:

af hafsdjur..................................................

—

fritt

andra slag; se Ister.

Stereotyper; se Clichéer.

,

1

---- - - - ---- - - -

- ---.----

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Strängar:

af metall; tullbehandlas såsom Tråd.

Kronor.

öre.

Stärkelse af hvete, potates och andra ve- getabiliska ämnen

1 kilogram

1 7

Ö U.U1UV/U ...................................

_ .

Svafvelsyra ................................................

1 kilogram

—

0,5

Svafv elsyra lerjord......................................

100 kilogram

1

—

Svamp

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med

den väfnad, hvaraf de bestå, med

tillägg af 10 procent,

synbart brukade ...................................

fri

a

Tegel:

eldfast, s. k. fagad- samt golf- och

väggplattor (flisor, tiles) af 3 cm.

tjocklek och deröfver..........................

100 kilogram

2 0

golf- och väggplattor af mindre än 3

cm. tjocklek:

oglaserade ......................................

100 kilogram

3

glaserade; tullbehandlas såsom

Fayence.

andra slag, ej specificerade .................

fri

a

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller

särskilda slag af tegel, underkastade olika tull- afgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela

innehållet.

•

The ..............................................................

1 kilogram

—

50

---- - - ------ - - -

- ----

- -

—

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk......................

1 kilogram

1

—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

33

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor, iöre.

jTobak:

arbetad:

cigarrer och cigarretter ....................i 1 kilogram

andra slag..............................................: 1 kilogram

Torf mull och Torf strö ................................i 100 kilogram

Tv fl 71 _ _ - _ _ _ _

4 —

1 2 0

— | 30

Träd:

guld- och silfver-................................. 1 kilogram 1 2 3 5’

jern- och stål-:

af 1,5 mm. tjocklek och deröfver 1 kilogram | — 4

af mindre tjocklek................................. 1 kilogram — i 8

öfverspunnen — ..... —• -— —

arbeten deraf----— — —;

koppar- och annan ej specificerad metall-:
förgyld,

försilfrad eller pläterad 1 kilogram 2 |35

andra slag ......................................... 1 kilogram : — ilo

öfverspunnen — — — — — —

Träsnitts stor far, se Cliehéer.

Träs plit ......................................................... 1 kilogram — j 3 0i

Trävaror:

alla andra mer eller mindre arbetade

trävaror, derunder inbegripna snickare-

och stolmakarearbeten: •

af furu eller gran, utan betsning,

målning eller lackering ........... 1 kilogram i — j 5|

af nyssnämnda träslag, med betsning,

målning eller lackering... j 1 kilogram — jtoj

af alm, ask, björk, bok, ek och

andra inhemska, ej specificerade;

träslag, massiva eller dermed

fanerade ...................................... 1 kilogram ; — 8 o

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 4 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för I

i

tullberäkningen.

Tullsats.

Trävaror:

af päron och valnöt, samt af mahogny,

jakaranda och andra utländska

träslag, massiva eller

dermed fanerade, äfvensom arbeten,

försedda med äkta eller

oäkta förgyllning ......................

Anm. Är arbetet — — — — — — — —

Kronor, öre

kilogram

60

Tungspat, omalen och malen

.fn

Tågvirke, nytt

1 kilogram

i o

I agnar och Åkdon, alla slag, obegagnade

och begagnade, jernvägsvagnar derunder

inbegripna, äfvensom Vagnmakarearbeten,

ej specificerade...............

Vagnsmörja------— — -— —

Vax, alla slag

100 kronor

1 kilogram

15

Verktyg slådor: för barn med verktyg,

hvilka ej kunna såsom sådana begaginnehållande

användbara.

nas, eller

men för industriens behof synbarligen

ej afsedda, verktyg in. in.; tullbehandlas

såsom Leksaker.

Vermiceller; se Maccaroni.

Vin---— — — — — —--

Väg nader:

jute-:

oblekt och ofärgad säck- eller packväf

...........................................................I

andra slag...............................................

Anm. Juteväfnad — — — — — — ___i

15

kilogram

kilogram

10

40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 56.

Qvantitet för

tullberäkningen.

1

Tullsats.

Väfunder:

hår- eller tagel-:

nöthårsfilt, pressad ...........

1 Kronor.

fr

I

öre.

väfd ................

andra slag.....................

1 kilogram

1 kilogram

| 25

| 60

Växter:

lefvande, alla slag .....

Anm. 1. Väger eu växt mer än 10 kilogram,

skall för den Överskjutande vigten tullen be- räknas efter 10 öre för kilogram.

1 kilogram

1 30

Amu. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för när- maste emballage, såsom balja eller kruka med

jord, bastmattor m. m.

konstgjorda; — — — — — _ —

:

!

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

på fat:

af till och med 10 procent syrehalt

för hvarje procent högre syrehalt

ökas tullafgiften med 1 öre per kilo- gram.

på buteljer och kras, utan afseende

på syrehalten...................

1 kilogram

1 kilogram

1

10

Varor, som icke kunna hänföras under

någon af de i denna tulltaxa upptagna

bestämmelser:

.

råämnen ....................

mer eller mindre arbetade......

100 kronor 1

15 — |

I

- - - - - - -- |

-------|

— — i

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.