Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen med förslag till förordning angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

1888-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:66, Skrifvelse till Konungen med förslag till förordning angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

1

N:o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 9 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

(Lagutskottets utlåtande n:o 43 punkt 2 och memorial n:o 46.)

Till Konungen.

Genom flera, under de senare åren utkomna författningar har deltagandet

i vissa allmänna besvär, som förut ålegat endast innehafvare af

i mantal satt jord, blifvit utsträckt till alla, som erlägga kommunalutskylder,

dock så att för andra beskattningsföremål än fastighet deltages

endast efter en fjerdedel af fyrktalet. Sådan är gällande lagstiftning

i fråga om byggande af kyrka, prestgård och tingshus. Emellertid

ändrades icke samtidigt förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 i fråga om rösträtten å kommunalstämma, utan qvarstår

ännu oförändradt stadgandet i § 11, att röstvärdet skall beräknas

efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal.

Detta förhållande har, enligt hvad Riksdagen inhemtat, vållat olikhet

i uppfattning, så att man å några orter ansett det vara tydligt, att

röstvärdet skulle i dylika frågor som de ofvannäinnda beräknas efter

samma grund som deltagandet i sjelfva besväret men deremot å andra

af lagens ordalydelse funnit sig förhindrad att biträda en sådan tolkning.

Då det emellertid uppenbart strider mot den allmänna grunden för den

Bill. till Riksd. Prat. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

kommunala rösträtten, att en kommunens medlem skulle få med hela

sitt röstetal efter fyrktalslängden deltaga i beslut om en utgift, till hvars

bestridande han ej behöfver bidraga med större afgift, än som belöper

på en fjerdedel af det honom påförda fyrktal, har Riksdagen funnit ett

uttryckligt stadgande till förekommande häraf vara behöflig! och derför,

i anledning af gjord framställning i ämnet, för sin del antagit följande

Förordning

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, sådan nämnda paragraf lyder i kongl. kungörelsen

den 8 september 1868, samt § 59 i samma förordning, sådan

denna paragraf lyder i kongl. kungörelsen den 17 mars 1882, skola hafva

följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock att, der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka

inom kommunen erlägga kominunalutskylder, annan grund, än den för

utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskild!

stadgad, röstvärdet skall vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär,

beräknas efter den särskildt bestämda grunden.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta eu längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i

särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt art. II i bevillningsstadgan

(eller der bevillning ej utgår, det belopp, som, uträknadt

efter taxeringsvärdet, mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål

debiterad enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för

i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet

för annan fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål

och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på sätt det under litt. A.

bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8,

9 och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund i följd af

dessa bestämmelser någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva

rösträtt. Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i

sockenstugan anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Stockholm den 9 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.