Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående uppförande å Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäld skontoret och justitieombudsmansexpeditionen rn. in.

1888-05-11 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:74, Skrifvelse till Konungen angående uppförande å Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäld skontoret och justitieombudsmansexpeditionen rn. in.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

I

N:o 74.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1888.

-- - — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående uppförande å Helgeandsholmen

af tvenne skilda byggnader för Riksdagen,

riksbanken, riksgäld skontoret och justitieombudsmansexpeditionen

rn. in.

(Sammansätta stats- och bankoutskott-ets utlåtande n:o 5.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta,

l:o) att en för inrymmande af Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret

och justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må uppföras

å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:o) att för detta ändamål å extra stat bevilja ett anslag, stort

sjuttonlmndrafemtio tusen kronor, att utgå med 250,000 kronor årligen

under 7 år (1888—1894), och tilläggas fonden för nytt riksdagshus ;

3:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen

för den del af ofvan omförmälda byggnad, som vore afsedd

att inrymma riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del

af byggnaden, må af riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus

öfverlemnas ett belopp af sjuttonhundrafemtiotusen kronor, äfvenBih.

till Rilcsd. Prof. 1888. 10 Sami. 1 Afd, 1 Band. It Tläft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

som att efter samma byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt

öfver riksbankens nuvarande tomter med derå befintliga byggnader må

tilläggas statsverket;

4:o) att af tillgångar^ i fonden för nytt riksdagshus äfven må

utgå dels de belopp, som kunde i vederbörlig ordning varda bestämda

att erläggas i lösen för bazarbyggnaden å Norrbro och den i Norrström

utmed Helgeandsholmens norra strand befintliga tvättinrättningen,

dels intill ett belopp af högst 990,000 kronor kostnaden för uppförande

af nytt hotstall å artilleriplanen äfvensom af högst 80,000 kronor för

uppförande eller anordnande på annat sätt af ett vaktstall i kongl.

slottets närhet, dels ock de till sammanlagdt 55,000 kronor beräknade

kostnaderna för ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade

förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne;

ö:o) att totalbeloppet af kostnaderna för hela byggnadsföretaget

och dermed sammanhängande utgifter icke må öfverskrida den behållning,

som uppstode å fonden för nytt riksdagshus, sedan förutnämnda

anslag blifvit beviljade;

6:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,

hvilka otvifvelaktigt kunde åstadkommas genom goda anordningar

och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan

återföras;

7:o) att byggnaden, som skulle uppföras i enlighet med genom

bankofullmägtiges och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade

ock af dem gillade ritningar, skulle vara fullt färdig inom utgången

af år 1895;

8:o) att artilleriplanen, eller den del af artillerigården, som vore

belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande

af det å artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras

för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att,

för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med

Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga

jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af

myntverkets till gata afsedda tomt;

9:o) att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus må

efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka saknade

egen lokal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

3

Efter att till en början erinrat om Eders Kongl. Maj:ts till senaste

Riksdag aflåtna proposition af hufvudsakligen samma innehåll som

förevarande förslag och om de enligt motionärens åsigt mest verkande

orsaker till att denna proposition icke blef af Riksdagen bifallen har

motionären till stöd för sin framställning anfört, att derest man granskade

de kostnadsberäkningar öfver Helgeandsholmens ordnande och

bebyggande på sätt som nu vore i fråga, hvilka beräkningar blifvit

på föranstaltande af 1883 års komité för utredning angående byggnadsplatser

för nytt riksdagshus och ny riksbank m. m. af sakkunnige och

erfarne män uppgjorda,% skulle man genast finna, att beloppen ingalunda

behöfde ökas, utan att tvärt om minskning deri borde kunna åstadkommas,

alldenstund beräkningarna grundats på mycket högre pris å

så väl materialier som arbete, än som nu vore gällande. Man hade

kalkylerat rundligt, just för att kostnaderna icke skulle behöfva öfverskrida

de beräknade beloppen. Visserligen vore den summa, som

erfordrades för inlösen af bazarbyggnaden, ännu icke möjlig att till

bestämd siffra uppgifva, men då den blifvit beräknad till 250,000

kronor, torde man väl icke befara att synnerligen mycket hafva misstagit

sig. Skulle mot förmodan bazarbolaget icke anse sig tillfredsstäldt

med denna summa såsom godtgörelse för ett frivilligt afstående

af bazaren, utan staten sålunda nödgas att expropriera densamma, så

torde expropriationen dock icke böra företagas förr än efter omkring

sex års förlopp. Vid denna tidpunkt kunde icke samma höga beräkningsgrunder

vara gällande som nu, ty det vore oundvikligt, att den

minskning af trafiken i bazarbodarna, som förorsakades dels genom

olägenheterna af byggnadsarbetet och dels derigenom, att en stråkväg

öppnades vid holmens vestra ända, då Drottninggatan medelst broar

förbundes med Mynttorget, måste menligt inverka på freqvensen i bazarens

butiker, så att dessa följaktligen icke kunde undgå att falla i

värde. Vid beräkning af den summa, som skulle komma att framgå

af en möjligen förekommande expropriation, finge man icke förglömma

en omständighet, som under frågans behandling i Första Kammaren

förra året af en talare framhållits, nemligen att bazarbolaget hade att

uppbära ersättning blott för sjelfva byggnaderna, men icke för platsen,

och att de inkomster, bolaget hade, vore inkomster af byggnaderna

jemte tomten, men hvad det skulle hafva betalt för vore sjelfva byggnaderna

utan tomt.

Det oafvisliga beliofvet af ett nytt riksdagshus, tillräckligt och

lämpligt för sitt ändamål, der ej heller riksdagsledamöternas helsa

äfventyrades, ansåge motionären för hvar och eu så klart, att mycket

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

ordande derom kunde synas obehöflig^, synnerligast som flere föregående

Riksdagar på det mest talande sätt bevisat tillvaron af detta

behof genom att afsätta så stora belopp för uppförande af nytt riksdagshus,

att hvad som ytterligare kunde vara nödigt att af statsmedel

dertill anslå, inskränkte sig till en jemförelsevis liten summa, hvilken

icke på ens nämnvärdt sätt kunde komma att tynga på budgeten.

Deremot ville det synas motionären, som om det lika trängande beliofvet

af nytt riksbankshus, beläget på en för bankrörelsen fördelaktig

plats och inrymmande tillräckliga och tidsenliga lokaler, icke blifvit

af Riksdagen så beaktadt, som Riksdagens skyldiga omtanke om riksbankens

bästa väl måtte .anses kräfva, hvarför motionären vågade fästa

Riksdagens synnerliga uppmärksamhet derpå, att ett längre qvarhållande

af riksbanken på dess numera särdeles olämpliga plats, sedan

hufvudstadens handel och rörelse väsentligen dragits åt annat håll,

måste vara af skadlig inverkan för bankens verksamhet, samt att de

lokaler, i hvilka riksbanken vore inrymd, redan länge varit synnerligen

otjenliga och otillräckliga, i följd deraf att rörelsen vuxit och tidsförhållandena

framkallat nya anordningar vid allmänhetens betjenande. Den

trafikerande allmänhetens berättigade anspråk kunde lika litet af riksbanken

som af andra allmänna inrättningar i längden lemnas utan

afseende, och det kunde ju icke bestridas, att anspråken vore berättigade,

då man fordrade, att nationalbankens hufvudkontor icke allenast

skulle vara centralt beläget, utan ock att dess lokaler skulle vara för

den trafikerande allmänheten lätt tillgängliga äfvensom rymliga, ljusa,

sunda och i öfrigt för sina olika ändamål fullt lämpliga. De nuvarande

riksbankshusen, belägna i sydöstra hörnet af Stockholms äldsta stadsdel,

inklämda mellan tvenne smala och mörka gränder och till följd af

dålig byggnadsgrund ganska bristfälliga, hade redan för länge sedan

varit för bankens ändamål alldeles olämpliga, hvarom man lätt öfvertygade

sig, derest man på stället undersökte förhållandena. Man skulle

då finna, att ingendera af bankhusens bottenvåningar varit möjlig att

använda till sådana lokaler, som af allmänheten mest trafikerades, enär

med undantag af vexlingskassorna alla expeditionslokaler måst förläggas

två trappor upp. Att tillträdet till bankens öfre våningar vore

för allmänheten synnerligen besvärligt, det vore nog bekant för hvar

och en, som passerat bankens inkrånglade trappor, men deremot undginge

det måhända mången, att bankhusens inre olämpliga indelning

gjorde det fullkomligt omöjligt att der vidtaga så förståndiga och

praktiska anordningar, som vore oundgängligen nödvändiga, dels för

att kunna på ett tillfredsställande sätt betjena allmänheten och dels för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

o

att kunna åvägabringa nödigt sammanhang mellan de olika expeditionslokalerna

m. m. Följderna af en möjligen inträffande eldsvåda i

de nuvarande bankhusen skulle kunna blifva enormt förlustbringande

för svenska staten, och den otillräckliga trygghet, som säkerhetshvalfven

der innebure, vore äfven högst anmärkningsvärd.

Motionären har derefter redogjort för huru vid jemförelse emellan

de platser, som kunde ifrågakomma att användas till byggnadstomter

för nytt riksbanks- eller nytt riksdagshus, Helgeandsholmen måste

anses vara den till båda dessa byggnader mest lämpliga.

De praktiska fördelar, hvilka Helgeandsholmen erbjöde för ifrågavarande

ändamål framför hvarje annan plats, vore, enligt motionärens

förmenande, lätt insedda, om man blott besinnade, att denna holme

vore den mest centrala punkt i hela Stockholm, och att den derjemte,

ehuru belägen i hjertat af hufvudstaden, likväl vore oberörd af dess

störande trafik, samt dess läge vore sundt., fritt och ljust.

All anledning syntes motionären derför vara att lifligt önska frågans

lösning på det föreslagna sättet, hvilket borde så mycket lättare nu

kunna ske, som, enligt hvad motionären ville söka visa, några ekonomiska

hinder icke uppreste sig deremot.

Man borde icke förbise, att frågan nu hufvudsakligen gälde användning

af de summor, som redan blifvit för ändamålet anslagna,

hvilket ju icke kunde hafva något ofördelaktigt inflytande på den ekonomiska

ställningen i landet utan snarare tvärt om. Den jemförelsevis

anspråkslösa summa, som nu begärdes i årligt anslag under

loppet af sju år till fyllnad i det erforderliga totalbeloppet, vore icke

af den betydenhet, att den kunde anföras såsom giltigt skäl mot förslaget.

De medel, som riksbanken hade att använda för ändamålet, kunde

tagas i anspråk, utan att den ringaste minskning af bankens rörelsekapital

eller den s. k. bankovinsten behöfde ifrågakomma, enär summan

länge stått disponibel för inlösen af gamla, helt visst för länge

sedan försvunna sedlar. Ej heller finge man förbise det förhållandet,

att frågan gälde icke allenast att bereda rum åt Riksdag och riksbank,

utan äfven att skaffa egna lokaler åt de rikets embetsverk, hvilka nu

vore inrymda i privata hus i hufvudstaden, men hvilka kunde och

borde erhålla sina lokaler i det nuvarande riksdagshuset, då det en

gång blefve dertill ledigt.

Oaktadt det städse vore önskligt och behöfligt att iakttaga sparsamhet

med statens medel, ansåge motionären, att, då det nu gälde

att för en oberäkneligt lång framtid tillförsäkra Riksdagen, riksbanken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

och åtskilliga rikets embetsverk välbelägna och ändamålsenliga arbetslokaler,

man icke borde vid valet af byggnadsplats föredraga en mindre

lämplig men något billigare framför den ojemförligt bästa.

De af 1883 års byggnadskomité framlagda, utaf sakkunnige män

uppgjorda kostnadsberäkningar för ifrågavarande byggnad å Helgeandsholmen

upptoge följande summor:

Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset kr. 482,700:

Uppkörsväg till huset........................................................... » 47,280: —

Ordnande af stränderna...................................................... x 759,630: —

Den omgifvande markens ordnande................................. » 110,750: —

Oförutsedda utgifter m. m. omkring 15 procent......... » 209,640: —

Kronor 1,610,000: —

Härtill kommer dels kostnaden för grundläggning för

den för riksbanken afsedda tillbyggnad ............... kr. 175,000: —

dels kostnaderna för nya broar till holmen, nemligen:

Ny bro öfver stallkanalen .................. kr. 60,000: —

Ny bro i Drottninggatans förlängning » 160,000: —

Kronor 220,000: —

Oförutsedda utgifter in. in. 15 procent kr. 33,000: —

Kostnaden för uppförande af riksdags- och bankhuset » 2,922,500: —

Kostnaden för ett nytt hofstall å artilleriplanen......... » 990,000: —

och för ett vaktstall i slottets närhet............................. » 80,000: —-

Ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade

förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen

af egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarno » 55,000: —

Inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro ........................... x 250,000: —

Till inlösen af tvättinrättningen vid Norrström m. m.

för utjemning af summan ....................................... » 64,500: —

Kronor 6,400,000: —

Uti dessa summor kunde, enligt motionärens förmenande, otvifvelaktigt

minskning åstadkommas, derest byggnadsföretagets utförande,

såsom med säkerhet kunde antagas, blefve väl ordnadt och sorgfälligt

öfvervakadt samt anförtrodt åt skickliga och samvetsgranna män. Under

alla förhållanden borde totalswrman icke få öfverslcridas, utan af Riksdagen

fastställas såsom maximum, för hvilket det hela skulle vara fullbordade

inom omkring sju år, från den dag, ritningarna blifva af fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontoret godkända.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

7

De summor, hvilka redan blifvit af Riksdagen afsätta för ändamålet,

uppginge vid innevarande års slut med derå upplupna räntor

till .........."................................................................................... kr. 2,900,000: —

Riksbanken både likaledes för ändamålet afsatt ......... » 1,000,000: —

Det vore emellertid beräknadt, att riksbankens

hus, om det uppfördes på Bergstrahlska husets tomt,

skulle komma att kosta minst 2,500,000 kronor. Utan

att ifrågasätta att riksbanken skulle bidraga med ett

så högt belopp, funnes dock skäl för att bidragssumman

kunde närma sig detsamma, då banken Unge

sitt hus uppfördt på den för banken vida värdefullare

platsen å vestra delen af Helgeandsholmen, hvadan

riksbanken torde af sådana medel, som blifvit afsätta

för inlösen af gamla sedlar, men hvilka medel för

nämnda ändamål numera sannolikt icke behöfde tagas

i anspråk, ytterligare bidraga med................................... » 750,000: —

Alltså skulle det hela, som behöfde begäras i

anslag, utgöra 250,000 kronor per år under loppet

af 7 år eller........................................................................... » 1,750,000: —

Kronor 6,400,000: —

Det vore likväl ett stort misstag, i fall man

ansåge sig icke hafva vunnit mer med förbrukningen

af ofvanstående summa än nytt riksdags- och bankhus,

ty värdet af de egendomar, som härigenom

kunde disponeras för andra ändamål, måste fråndragas

summan, nemligen:

värdet af det gamla riksdagshuset... kr. 800,000: —

af riksgäldskontor ........................... » 245,000: —

och af riksbankens bägge hus............ » 500,000:

Alltså behöfde för nya riksdags- och

i verkligheten utgifvas blott..........

kr. 1,545,000:

riksbankshuset

kr. 4,855,000:

Bankofullmägtige, under ärendets förberedande handläggning inom

Riksdagen hörde angående behofvet af ny riksbanksbyggnad, hafva

deröfver afgifvit följande yttrande:

»Fullmägtige hafva vid flera särskilda tillfällen framhållit behofvet

af en ny och tidsenlig lokal för riksbanken. Senast har saken varit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 .Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

föremål för fullmägtiges behandling, då de under den 16 februari 1886

till bankoutskottet i ämnet afläto eu skrifvelse, ur hvilken fullmägtige

nu tillåta sig att meddela följande:

Den nuvarande banklokalens otjenlighet för sitt ändamål har så

många gånger blifvit af fullmägtige framhållen, att särskildt yttrande

derom numera knappast kunde vara nödigt, så vida icke i följd af den

långa tid, under hvilken frågan om nytt bankhus fått förblifva olöst,

dels behofvet blifvit ännu mera trängande än förr, dels ock möjligen

en och annan anmärkning kunnat falla i glömska.

Att behofvet för hvarje år måste blifva allt mer oafvisligt är en

gifven följd bland annat deraf, att den grund, å hvilken huset är bygdt,

med hvarje år gifver efter. I samma mån nemligen som de till grund

använda pålarne i och med vattnets sjunkande blifva i sina öfre delar

utsatta för luftens inverkan, måste sättningar och sprickor uppkomma

i murarne. Sådana hafva också uppstått och utvidgats och i trots af

de reparationer, som årligen företagas, uppkomma i hvalfven allt flere

och större remnor, Indika i vissa fäll kunna göra deras bärförmåga

osäker och husets soliditet tvifvelaktig samt naturligtvis måste öka

faran vid en eldsvåda. Redan en flyktig blick på murarne kan härom

öfvertyga.

Härtill kommer att de lokaler, som äro belägna på Hedra botten,

äro dels trånga, dels mörka och fuktiga och i följd deraf såsom

expeditionslokaler icke blott otjenliga, utan rent af skadliga för helsan.

Att utvidga dessa eller i dem åstadkomma tjenlig luftvexling låter sig

svårligen göra ej ens med stora kostnader.

Förvaringsrummen ligga spridda i olika delar af den vidlyftiga

bankbyggnaden, hvarigenom de expeditioner, vid hvilka besök i dessa

rum äro nödvändiga, i hög grad fördröjas och försvåras. I många

fall hafva värdepapper och handlingar måst inrymmas i skåp, stälda

invid väggarne å murad botten och utan att vara omslutna af betryggande

hvalf. Sådant är förhållandet med öppna deposita, hvilka

uppgå till närmare 18 millioner kronor, med samtliga de under kommissariernas

vård stälda lånehandlingarna, med utrikes vexelportföljen

samt med riksbankens hela obligationsförråd, hvilka alla värdepapper

och handlingar förvaras två trappor upp i jernskåp. Fullmägtige hafva

låtit sig angeläget vara att vidtaga åtgärder för skydd mot eldfara

och åverkan, men dessa åtgärder hafva, såsom revisorerne rigtigt anmärkt,

icke kunnat blifva tillfyllestgörande.

De vigtigaste expeditionslokalerna äro belägna två trappor upp,

hvilket i och för sig är särdeles obeqvämt. De äro visserligen någor
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

9

binda rymliga, om endast golfytan afses, men deremot så belägna, att

eu tillfredsställande anordning af göromålen med afseende å så väl

allmänhetens snabba betjenande som öfversigten af de samma och

sambandet mellan tjenstemännen samt dessas placering och fördelning

för det närvarande icke låter sig genomföras. Äfven dessa lokaler

äro ur helsosynpunkt otjenliga, och eu ändring till det bättre härutinnan

skulle, om den kan vidtagas, blifva mycket kostsam och ändock otillfredsställande.

Byggnadernas läge är i afseende å eldfara synnerligen otryggt.

Å så godt som tre sidor äro de skilda från delvis rätt höga privathus,

i hvilka mer eller mindre eldfarliga inrättningar kunna förläggas, af

smala gator, å hvilka det måste blifva ytterst svårt, att icke säga

omöjligt, för brandservisen att verka med tillräcklig ledighet, kraft

och framgång. Faran i annat hänseende af att privathus gränsa så

nära till banken behöfver knappast antydas.

Det lär icke undgå utskottets uppmärksamhet, att hvad fullmäktige

i den nu åberopade skrifvelsen anfört i hufvudsak fullkomligt

öfverensstämmer med motionärens framställning. Och om äfven fullmägtige

icke ingått i alla enskildheter angående förvaringsrummen,

så lär ett uppmärksamt aktgifvande på hvad fullmägtige om dessa

yttrat lätt gifva vid handen, att de äro otillfredsställande och lemna

rum för de berättigade anmärkningar, åt hvilka motionären nu gifvit

uttryck. Tyvärr kunna de anmärkta bristerna icke afhjelpas. Oaktadt

fullmägtige mer än en gång och senast för ett par månader sedan

gått i författning om att förbättra de ifrågavarande rummen samt söka

minska faran för eldsolycka och andra tillfälligheter, möter nemligen i

husens beskaffenhet bestämdt hinder för att

dels göra förvaringsrummen betryggande mot hotande faror,

dels gifva dem ett sådant läge, att de kunna med afseende å

expeditionens gång ändamålsenligt användas och med lätthet oaflåtligen

öfvervakas,

dels anordna tjenstgöringen på ett för allmänheten beqvämt och

för ärendenas vederbörliga handhafvande egnadt sätt,

dels gifva den befintliga byggnadskomplexen, omgifven sådan den

nu är af smala gränder och således alltför nära gränsande till kringliggande

hus, nödig säkerhet mot eldfara och inbrott.

Af hvad nu blifvit anfördt torde framgå, att med anskaffande af

ny lokal för riksbanken icke längre kan anstå, utan att bankens säkerhet

i större eller mindre mån äfventyras. Också hafva fullmägtige,

Bih. till Itilcsd. Prot. 1888. JO Sami, 1 Afd. 1 Band. 11 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

sedan det, vid 1887 års senare riksmöte af Kongl. Maj: t framlagda förslaget

i ämnet förkastats, sökt för sin del främja lösningen af frågan

genom att höra sig om efter en för ändamålet passande tomt, men försöken

i den vägen hafva mött så godt som oöfvervinneliga svårigheter dels

i bristen på lämpliga tomter, dels i de alltför stora anspråk, som framstälts

för försäljning af eu passande sådan. Då nu det af Kongl. Maj:t

senast framlagda förslaget blifvit af enskild motionär upptaget och

således riksbankens behof af ny lokal genom bifall till motionärens

förslag redan nu kan blifva tillgodosedt, anse sig fullmägtige af sin

pligt såsom närmaste vårdare af riksbankens angelägenheter manade

att på det lifligaste understödja detsamma. Belägenheten af det ifrågasatta

nya bankhuset är, enligt fullmägtiges åsigt, fullt egnad att tillfredsställa

allmänhetens anspråk och på samma gång skydda banken för

de faror, som äro oskiljaktiga från ett mindre fritt läge. Mot föreningen

af riksdags- och riksbankshus hafva fullmägtige icke någon anmärkning

att göra, enär vid byggandet sådana anordningar kunna

träffas, som oskadliggöra den eljest betänkliga, men här äfven dem

förutan mindre betydande närheten till en annan b}^ggnadskomplex.

Om sjelfva beskaffenheten af bankhuset hafva fullmägtige ej anledning

att yttra sig, då detaljeradt förslag härutinnan ej föreligger,

utan tillåta sig endast anmärka att både läge och utrymme möjliggöra

eu efter nutidens fordringar lämpad anordning af det hela.

I fråga om de för nybyggnaden nödiga medel böra fullmägtige

erinra dels att, enligt 4 § af gällande bankoreglemente, af riksbankens

kapitalöfverskott utöfver grundfonden och reservfonden ett belopp af

intill eu million kronor må användas i och för uppförande af nybyggnad

för riksbankens hufvudkontor, dels att genom Riksdagens senaste

beslut ytterligare 500,000 kronor blifvit för samma ändamål afsätta,

dels slutligen att utöfver hvad genom försäljning af de gamla bankohusen

med tomt kan inflyta riksbanken, på sätt flere gånger erinrats,

eger eu beräknelig tillgång i de ännu utelöpande bankosedlarne, som

vid nästlidet års utgång motsvarade ett sammanlagdt belopp af 1,514,124

kronor 50 öre, under det att invcxlingen af dylika sedlar de sista fem

åren ej uppgått till mer än tillsammans 8,858 kronor 44 öre.»

Sedan Eders Kongl. Maj:t nästlidna år till Riksdagen aflät proposition

i ämnet, har det af Riksdagen länge erkända behofvet af nya

byggnader för Riksdagen och riksbanken blifvit ännu mer trängande,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

hvilket jemväl i hvad det afser nytt bankhus bankofullmägtige i sitt

afgifna yttrande starkt betonat. Riksdagen har derför så mycket större

skäl att vidhålla sin tillförene uttalade åsigt om nödvändigheten af att

berörda byggnader med det snaraste komma till stånd. Hade mera

enighet kunnat vinnas om den för dessa byggnader lämpligaste platsen,

skulle ock, enligt Riksdagens förmenande, dessa byggnadsfrågor redan

varit afgjorda. Riksdagen anser emellertid Helgeandsholmen vara den

för ett nytt riksdagshus lämpligaste byggnadsplatsen. Ty af de med

något större anslutning föreslagna byggnadsplatser för ett nytt riksdagshus

ligga särdeles de å Skeppsholmen och äfven den å Artilleriplanen

för långt från stadens centrala delar och statens embetslokaler

för att med fördel kunna användas; teatertomten bör lämpligast åt

teatern bevaras; å Riddarholmen kunna numera, efter de nybyggnadsarbeten,

som derå företagits, icke ifrågakomma mer än två platser,

dels den tomt, som nu upptages af riksdagens hus, dels holmens vestra

del. Emot den förras användande har med rätta anmärkts, att den är

för trång och för en monumental byggnad med hänsyn till Riddarholmskyrkans

öfverhängande närhet illa belägen, att Riksdagen under byggnadstiden

skulle sakna lokaler och icke ens mot höga hyresbelopp

kunna erhålla sådana, samt att det nuvarande riksdagshuset väl behöfves

till inrymmande af åtskilliga statens embetsverk, åt hvilka nu

lokaler måste förhyras. Hvad derefter beträffar Riddarholmens vestra

del skulle dess utseende till byggnadsplats nödvändiggöra, att flera

bland de största der belägna embetsverken under byggnadstiden måste

inrymmas i andra förhyrda lokaler, hvilket skulle medföra oberäkneliga

kostnader och svårigheter.

Några så betydliga svårigheter skulle deremot icke uppstå, derest

man använde Helgeandsholmen till byggnadsplats. En på samma gång

så stor och så centralt belägen byggnadsplats torde näppeligen inom

hufvudstaden kunna påfinnas. Oaktadt platsen ligger midt i staden,

ligger den ändock afskild från staden, bildande ett helt för sig.

Beträffande åter platsen för ett nytt bankhus hafva bankofullmägtige

i sitt afgifna yttrande meddelat, att de, sedan det vid senaste

riksdag af Eders Kongl. Maj:t framlagda förslag i ämnet förkastats,

sökt för sin del främja lösningen af frågan genom att höra sig om

efter en för ändamålet passande tomt, men att försöken i den vägen

mött så godt som oöfvervinneliga svårigheter dels i bristen på lämpliga

tomter, dels i de allt för stora anspråk, som framstälts för försäljning

af en passande sådan, hvarför bankofullmägtige på det lifligaste

tillstyrkt motionärens förslag att lösa frågan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

Lika med fullmägtige och motionären anser Riksdagen belägenheten

af det ifrågasatta nya bankhuset vara fullt egnad att tillfredsställa

allmänhetens anspråk och på samma gång skydda banken för

de faror, som äro oskiljaktiga från ett mindre fritt läge.

Att, såsom tilläfventyrs kunde påtänkas, på de tomter, de nuvarande

bankhusen upptaga, uppföra en ny byggnad för banken hafva

bankofullmägtige icke ifrågasatt. Icke heller anser Riksdagen sådant

lämpligt. . Ty utom den säkerligen oöfvervinneliga svårighet, som derigenom

skulle uppstå att under ombyggnadstiden anskaffa lokaler och

i synnerhet förvaringsrum för riksbankens säkerheter, skulle riksbanken

derigenom fortfarande vara förlagd å eu plats, som genom hufvudstadens

utvidgning åt norr blir allt mer aflägsen från dess centrum

och dessutom, belägen som den är i stadens tätast bebyggda del och

omgifven af privata hus, medför den största fara för eldsolycka.

Riksdagen delar således motionärens mening deruti, att Helgeandsholmen

är den för så väl Riksdagens som riksbankens byggnad ändamålsenligaste

byggnadsplatsen. Af öfverintendenten H. Zettervalls vid

1883 års byggnadskomités betänkande fogade reservation framgår

ock att hvarken med hänsyn till utrymme eller ur skönhetssynpunkt

hinder möta att, på sätt Eders Kongl. Majd sistlidna år och motionären nu

föreslagit, å Helgeandsholms vestra del uppföra en för Riksdagen, riksbanken,

riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen gemensam

byggnad.

Riksdagen anser emellertid lämpligare, att den föreslagna byggnaden

delas af eu i Drottninggatans förlängning gående gata i två

byggnader, den vestra afsedd för riksbanken och den östra för Riksdagen

och dess öfriga institutioner. Ty derigenom skulle, sedan en

bro blifvit slagen emellan Drottninggatan och Helgeandsholmen, öppnas

en ny betydligt genande kommunikationsled från norr till staden och

riksbanken till följd deraf blifva för allmänheten mer tillgänglig.

Genom eu sådan anordning blefve riksbankshuset också mer isoleradt

och således för möjlig eldfara från riksdagshuset mer skyddadt. Enligt

hvad af öfverintendenten Zettervall inhemtats, låter sig ock utan svårighet

göra att å den del af Helgeandsholmen, som faller vester om

förlängningen af Drottninggatans vestra gatulinie, uppföra eu för riksbankens

behof tillräcklig byggnad, utan att större utfyllning derför

behöfver företagas än den, som enligt förslaget till en för Riksdagen

och riksbanken gemensam byggnad å Helgeandsholmen ansetts nödvändig.

Möjligen uppstående farhåga att till följd af berörda förändring

i förslaget större svårighet tilläfventyrs skulle uppkomma att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

13

erhålla säker grund för det nja bankhuset bör, enligt Riksdagens mening,

helt och hållet skingras dels genom nämnda uttalande, dels ock

genom ett af Stockholms stads byggnadschef majoren C. J. Knös afgifvet

yttrande, att han, som låtit undersöka grunden i närheten af

platsen för det ifrågasatta bankhuset, ansåge större svårigheter för

erhållande derstädes af byggnadsgrund icke böra förefinnas, än dem

man mångenstädes inom hufvudstaden för erhållande af sådan redan

öfvervunnit.

En blick på den vid 1883 års byggnadskomités betänkande fogade

plankarta öfver Helgeandsholmen med derå lagd gemensam byggnad

för Riksdagen och riksbanken visar, att berörda anordning att medelst

en gata dela byggnaden i två icke behöfver medföra kongl. slottets

skymmande af det ifrågasatta riksdagshuset från någon punkt af Gustaf

Adolfs torg.

Genom delningen af byggnaden möjligen uppkommande större

kostnader anser Riksdagen fullt uppvägas af de fördelar, som genom

densamma komme att vinnas. Att kostnaderna emellertid äfven med

nämnda anordning icke komma att öfverskrida uppgjorda, af motionären

framlagda kostnadsberäkningar för uppförande af en för Riksdagen

och riksbanken gemensam byggnad å Helgeandsholmen vågar Riksdagen

tro, enär berörda beräkningar äro uppgjorda år 1883 och således

grundade på högre pris på materialier och arbete än nu gällande.

För beredande af byggnadsplats å Helgeandsholmen äro emellertid

ej mindre Eders Kongl. Maj:ts derå belägna tomter än äfven den

tomt, som nu upptages af hofstallet, nödvändiga. Till sistlidna års

den 2 maj började riksdag behagade Eders Kongl. Maj:t göra det

erbjudande att, derest Riksdagen då antoge Eders Kongl. Maj:ts framstäida

förslag om uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen, till

staten utan ersättning öfverlåta tomterna n:ris 3, 4, 5 och 6 qvarteret

Norrbro för att användas till uppförande å Helgeandsholmen af

nytt riksdags- och riksbankshus.

Att Eders Kongl. Maj:t äfven i år är villig till samma erbjudande,

derom har Riksdagen öfvertygats af följande promemoria:

»P. M.

I anledning af närlagda motion n:o 6 i Första Kammaren vid

1888 års riksdag anmärkes följande:

Hans Maj:t Konungen har ansett och anser allt fortfarande denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse JST:o 74.

frågas ordnande önskvärd och har för sin del länge sökt bidraga dertill,

ehuru hittills ty värr utan framgång.

Då nu frågan genom enskild motion ånyo är väckt, vill Konungen

förklara, att ett under innevarande riksdag fattadt beslut, fullt öfverensstämmande

med kongl. propositionen till senaste Riksdag, skall af

Honom mötas med samma beredvillighet som hittills och att Konungen

således, ännu denna gång, står fast vid de åtaganden, hvartill Han

sistförlidet år utfäst Sig, särskild! att kostnadsfritt öfverlåta de Honom

enskild! tillhöriga hus å Helgeandsholmen.

Kostnaden för ett nytt hofstall å Artilleriplanen

har beräknats till...................................................... kronor 990,000: —

och för ett vaktstall i slottets närhet till.............. j'' 80,000: —

Det synes lämpligare att vid ett blifvande

riksdagsbeslut, och om motionen dervid bifalles,

omförmälda två kostnadsbelopp sammanslås och

utföras med ett enda anslag af................................ kronor 1,070,000: —

På så sätt skulle nemligen undanrödjas olägenheten af att, i fall

ettdera af de nu särskilda anslagen blefve för afsedda ändamålet otillräckligt,

men det andra deremot lemnade öfverskott, en utjemning må

hända ej finge ega rum.

Ifrågavarande anbud kan dock allraminst vidare qvarstå under

förutsättningar, Indika alldeles icke öfverensstämma med den afsigt

och det vilkor, på grund hvaraf Hans Maj:ts framlidne faders i lifstiden

gjorda erbjudande skedde.

Om, i stället för den fullständiga afröjning af Helgeandsholmen,

som i Konung Oscar I:s gåfvobref tydligen afsågs, man önskar derstädes

uppföra nya byggnader till godo för statsändamål, då anser

Hans Maj:t Sig icke, efter nuvarande Riksdags slut, vidare bunden vid

Sitt nu åter gjorda anbud, hvarvid Konungen i alla fall redan länge

nog fasthållit, och anser Sig sedan berättigad uppställa de förändrade

vilkor, hvartill omständigheterna må föranleda.

Derjemte måste ånyo erinras att Konungens hittills icke antagna

gåfva är förenad med flerfaldt större uppoffring från Hans sida, än

den var från Konung Oscar I:s, alldenstund nuvarande Konungen med

egna medel och till belopp af 142,000 kronor inlöst de andelar, som

efter Konungens framlidna moder tillfallit hans två medarfvingar.

För öfrigt bör man förstå, att Konungen icke till en obestämd

framtid kan uppskjuta verkställandet af vissa mera omfattande repara
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

15

tions- och ombyggnadsarbeten å egendomarne. Helgeandsholmen i sin

helhet lär ej heller i längden kunna lemnas i det skick, hvari densamma

för närvarande befinner sig. Efter en gång nedlagda ytterligare

kostnader blir naturligtvis lösningen af frågan om holmens slutliga

reglering förenad med än större svårigheter, hvem helst som sig densamma

åtager.

Många skäl förena sig alltså att göra frågans snara afgörande

högst önskvärd t.))

Då det för det nya hofstallets och vaktstallets uppförande föreslagna

kostnadsbeloppet, 1,070,000 kronor, beräknats med hänsyn till

1883 års pris å materialier och arbete, anser Riksdagen, att icke

obetydliga besparingar å denna kostnad under nuvarande gynsamma*

byggnad skonjunktur er kunna göras. Så snart den nya hofstallsbyggnaden

blifvit uppförd, bör den tomt i qvarteret Beridarebanan, värderad

till 25,000 kronor, som för närvarande användes för hofstallets räkning,

men då blifver öfverflödig, försäljas och dervid inflytande medel ingå

till statsverket.

Kostnaden för det nya hofstallet kan, äfven med de besparingar

deri utskottet ansett sannolika, synas betydlig. Men om man besinnar,

att beloppet är det, hvarmed Riksdagen och riksbanken bereda sig

byggnadsplats på Helgeandsholmen, skall man finna detsamma vida

understiga hvad som skulle erfordras för att på annat håll anskaffa

eu lika stor, fri och centralt belägen tomtplats, derest sådant ens vore

möjligt. Hufvudsaken härvid är icke att bygga nytt hofstall, utan att

bereda byggnadsplats på Helgeandsholmen.

Oaktadt behofvet af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken

är oafvisligt, och ehuru den, enligt Riksdagens mening, för dessa byggnader

lämpligaste tomten nu står Riksdagen till buds, skulle Riksdagen

dock icke nu velat besluta uppförandet af dessa byggnader, derest

icke så betydliga fonder redan blifvit för ändamålet afsätta, att äfven

ur ekonomisk synpunkt några svårigheter för frågans lösning icke

torde förekomma. Nu har nemligen fonden för nytt riksdagshus, enligt

från riksgäldskontor lemnad uppgift, med till den 25 april innevarande

år upplupna räntor stigit till det betydliga beloppet af 2,822,419

kronor 91 öre; och innan ritningarna till de blifvande byggnaderna

blifvit uppgjorda och gillade samt byggandet kan taga sin början, klätt

antaga, att fonden vuxit till 2,900,000 kronor. För uppförande af

nybyggnad för riksbanken hafva vidare blifvit afsätta 1,500,000 kronor.

I sitt afgifna yttrande hafva bankofullmägtige meddelat, att riksbanken

egde en beräknelig tillgång i de ännu utelöpande bankosedlarne, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

vid nästlidna års utgång motsvarade ett sammanlagdt belopp af

1,514,124 kronor 59 öre, under det att invoxlingen af dylika sedlar

de sista fem åren ej uppgått till mer än tillsammans 8,858 kronor 44

öre. På grund af detta förhållande anser Riksdagen, att af de för

inlösen af dessa sedlar afsätta medel 255,000 kronor utan olägenhet

kunna användas för ifrågavarande byggnaders uppförande.

Då således nu sammanlagdt 4,655,000 kronor finnas för ändamålet

tillgängliga, erfordras endast, att Riksdagen beviljar 1,750,000 kronor

att utgå med 250,000 kronor under de 7 nästföljande åren för att den

summa skall vara sammanbragt, till hvilken de sammanlagda kostnaderna

för de ifrågavarande byggnaderna å Helgeandsholmen af 1883

års byggnadskomité beräknats uppgå.

Derigenom att byggandet företages under nuvarande synnerligen

fördelaktiga byggnadskonjunkturer torde emellertid, såsom jemväl här

ofvan framhållits, byggnadskostnaderna med all sannolikhet kunna

nedbringas under do beräknade, hvarom Riksdagen är desto mer

förvissad, som Riksdagen af det vid Eders Kong!. Maj:ts till Riksdagen

aflåtna proposition angående fortsättande af arbetena på de nya gardeskasernerna

fogade statsrådsprotokoll inheintat, att till följd af de senare

årens gynsamma byggnadskonjunkturer icke mindre än 200,000

kronor kunnat besparas å den för 1886 och 1887 årens arbeten å

nämnda kaserner beräknade kostnad.

Genom anvisande under hvartdera af de sju nästföljande åren af

250.000 kronor vinner Riksdagen emellertid icke endast det länge

eftersträfvade målet att erhålla nya, välbelägna, ändamålsenliga byggnader

för sig och sina institutioner, —- behofvet af egna lokaler åt de

statens embetsverk, som nu sakna sådana, blifver ock derigenom fyldt,

i det att det nuvarande riksdagshuset och riksgäldskontorets hus,

Indika värderats till sammanlagdt 1,045,000 kronor, blifva för dessa

embetsverk tillgängliga, hvarjemte de begge bankhusen, skattade till

500.000 kronor, kunna försäljas eller till andra ändamål användas.

Länge nog hafva dessa stora byggnadsfrågor varit sväfvande.

Skulle man vänta att afgöra dem, till dess någon byggnadsplats erbjödes,

som för sig kunde förena allas röster, då skulle ock dessa

frågor aldrig blifva afgjorda. Riksdagen är emellertid öfvertygad, att

af alla de platser för det nya riksdags- och riksbankshuset, som varit

föreslagna eller kunna föreslås, ingen kan för sig samla så många

röster som Helgeandsholmen, och att således byggnadsfrågorna icke

kunna vinna sin lösning annorledes än genom användande af Helgeandsholmen

till byggnadsplats. Att emellertid icke längre uppskjuta deras

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74..

17

afgörande, utan nu ändtligen bringa dem till slut, derför föreligga,

såsom här ofvan visats, talande skäl: det allt mer påträngande behofvet

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken samt egna lokaler åt

flera statens embetsverk; storleken af de för nybyggnaderna afsätta

fonderna; samt nuvarande synnerligen gynsamma byggnadskonjunkturer.

Säkerligen skulle ock Riksdagen genom beslutande af det föreslagna

byggnadsföretaget åt hemlandet bevara några af de skaror, som

nu söka arbete i främmande land.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, med anledning

af förevarande motion, besluta:

l:o) att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditionen

samt af riksbanken må uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:o) a) att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdagsoch

riksbankshus, hvaruti ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus

bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000 kronor,

dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af

sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla

sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års tid årligen

ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, hvar

igenom denna byggnadsfond uppbringas till en totalsumma af 6,405,000

kronor; samt

b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889

anvisa 250,000 kronor;

3:o) att af denna byggnadsfond må utgå:

a) till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet eu summa af

högst 1,070,000 kronor;

b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra

artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen

n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt

c) till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen

i Norrström högst 280,000 kronor;

4:o) att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt

platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,

sedan de under punkt 3:o) upptagna kostnader derifrån afdragits, eller

i rund summa 5,000,000 kronor;

5:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,

hvillca otvifvelaktigt kunna åstadkommas genom goda anordningar

JUL till Riksd. Prat. 1888. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 11 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan

återföras;

6:o) att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges

och fullmägtiges i riksgäldskontor försorg upprättade

och af dem gillade ritningar;

7:o) att artilleriplanen eller den del af artillerigården, som är belägen

emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande

af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras

för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Eders Kong! Maj:t

att, för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen,

med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet

erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen

eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande de!

af myntverkets till gata afsedda tomt;

8:o) att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus må efter

Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, Indika sakna egen

lokal; samt

9:o) att nuvarande vagnsskjulet i qvarteret Beridarebanan må försäljas

och de inflytande medlen ingå till statsverket.

Detta sitt beslut har Riksdagen ansett sig böra Eders Kongl. Makt

meddela.

Stockholm den 11 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.