Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående uppförande ä Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontor et och justitieombudsrnansexpeditionen m. m.
1888-05-11 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1888:75, Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående uppförande ä Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontor et och justitieombudsrnansexpeditionen m. m.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
19
N:o 75.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1888.
— — — — Andra Kammaren den 11 — —
Riksdagens skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående uppförande
ä Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader
för Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontor et och justitieombudsrnansexpeditionen
m. m.
(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:o 5.)
Till fullmägtige i riksbanken.
Uti eu inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta,
l:o) att eu för inrymmande af Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret
och justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen;
2:o) att för detta ändamål å extra stat bevilja ett anslag, stort
sjuttonhundrafemtio tusen kronor, att utgå med 250,000 krono!- årligen
under 7 år (1888—1894), och tilläggas fonden för nytt riksdagshus;
3:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeandsholmen
för den del af ofvan omförmälda byggnad, som vore afsedd
att inrymma riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del
af byggnaden, må af riksbankens medel till fonden för nytt riksdagshus
öfverlemnas ett belopp af sjuttonhundrafemtiotusen kronor, äfven
-
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
som att efter samma byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt
öfver riksbankens nuvarande tomter med derå befintliga byggnader må
tilläggas statsverket;
4:o) att af tillgångar^ i fonden för nytt riksdagshus äfven må
utgå dels de belopp, som kunde i vederbörlig ordning varda bestämda
att erläggas i lösen för bazarbyggnaden å Norrbro och den i Norrström
utmed Helgeandsholmens norra strand befintliga tvättinrättningen,
dels intill ett belopp af högst 990,000 kronor kostnaden för uppförande
af nytt hofstall å artilleriplanen äfvensom af högst 80,000 kronor för
uppförande eller anordnande på annat sätt af ett .vaktstall i kongl.
slottets närhet, dels ock de till sammanlagdt 55,000 kronor beräknade
kostnaderna för ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade
förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne;
5:o) att totalbeloppet af kostnaderna för hela byggnadsföretaget
och dermed sammanhängande utgifter icke må öfverskrida den behållning,
som uppstode å fonden för nytt riksdagshus, sedan förutnämnda
anslag blifvit beviljade;
6:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,
hvilka otvifvelaktigt kunde åstadkommas genom goda anordningar
och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan
återföras;
7:o) att byggnaden, som skulle uppföras i enlighet med genom
bankofullmägtiges och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade
och af dem gillade ritningar, skulle vara fullt färdig inom utgången
af år 1895;
8:o) att artilleriplanen, eller den del af artillerigården, som vore
belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom
erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande
af det å artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras
för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kongl. Maj:t att,
för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen, med
Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet erforderliga
jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid artilleriplanen
eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af
myntverkets till gata afsedda tomt;
9:o) att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus må
efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras
för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka saknade
egen lokal.
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
21
Efter att till eu början erinrat om Kong]. Maj:ts till senaste
Riksdag aflåtna proposition af hufvudsakligen samma innehåll som
förevarande förslag och om de enligt motionärens åsigt mest verkande
orsaker till att denna proposition icke blef af Riksdagen bifallen har
motionären till stöd för sin framställning anfört, att derest man granskade
de kostnadsberäkningar öfver Helgeandsholmens ordnande och
bebyggande på sätt som nu vore i fråga, hvilka beräkningar blifvit
på föranstaltande af 1883 års komité för utredning angående byggnadsplatser
för nytt riksdagshus och ny riksbank in. m. af sakkunnige och
erfarne män uppgjorda, skulle man genast finna, att beloppen ingalunda
beliöfde ökas, utan att tvärt om minskning deri borde kunna åstadkommas,
alldenstund beräkningarna grundats på mycket högre pris å
så väl materialier som arbete, än som nu vore gällande. Man hade
kalkylerat rundligt, just för att kostnaderna icke skulle behöfva öfverskrida
de beräknade beloppen. Visserligen vore den summa, som
erfordrades för inlösen af bazarbyggnaden, ännu icke möjlig att till
bestämd siffra uppgifva, men då den blifvit beräknad till 250,000
kronor, torde man väl icke befara att synnerligen mycket hafva misstagit
sig. Skulle mot förmodan bazarbolaget icke anse sig tillfredsstäldt
med denna summa såsom godtgörelse för ett frivilligt afstående
af bazaren, utan staten sålunda nödgas att expropriera densamma, så
torde expropriationen dock icke böra företagas förr än efter omkring
sex års förlopp. Vid denna tidpunkt kunde icke samma höga beräkningsgrunder
vara gällande som nu, ty det vore oundvikligt, att den
minskning af trafiken i bazarbodarna, som förorsakades dels genom
olägenheterna af byggnadsarbetet och dels derigenom, att en stråkväg
öppnades vid holmens vestra ända, då Drottninggatan medelst broar
förbundes med Mynttorget, måste menligt inverka på freqvensen i bazarens
butiker, så att dessa följaktligen icke kunde undgå att falla i
värde. Vid beräkning af den summa, som skulle komma att framgå
af en möjligen förekommande expropriation, finge man icke förglömma
en omständighet, som under frågans behandling i Första Kammaren
förra året af en talare framhållits, nemligen att bazarbolaget hade att
uppbära ersättning blott för sjelfva byggnaderna, men icke för platsen,
och att de inkomster, bolaget hade, vore inkomster af byggnaderna
jemte tomten, men hvad det skulle hafva betalt för vore sjelfva byggnaderna
utan tomt.
Det oafvisliga behofvet, af ett nytt riksdagshus, tillräckligt och
lämpligt för sitt ändamål, der ej heller riksdagsledamöternas helsa
äfventyrades, ansåge motionären för hvar och eu så klart, att mycket
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
ordande derom kunde synas obehöflig^ synnerligast som flere föregående
Riksdagar på det mest talande sätt bevisat tillvaron af detta
behof genom att afsätta så stora belopp för uppförande af nytt riksdagshus,
att hvad som ytterligare kunde vara nödigt att af statsmedel
dertill anslå, inskränkte sig till en jemförelsevis liten summa, hvilken
icke på ens nämnvärdt sätt kunde komma att tynga på budgeten.
Deremot ville det synas motionären, som om det lika trängande behofvet
af nytt riksbankshus, beläget på en för bankrörelsen fördelaktig
plats och inrymmande tillräckliga och tidsenliga lokaler, icke blifvit
af Riksdagen så beaktadt, som Riksdagens skyldiga omtanke om riksbankens
bästa väl måtte anses kräfva, hvarför motionären vågade fästa
Riksdagens synnerliga uppmärksamhet derpå, att ett längre qvarhållande
af riksbanken på dess numera särdeles olämpliga plats, sedan
hufvudstadens handel och rörelse väsentligen dragits åt annat håll,
måste vara af skadlig inverkan för bankens verksamhet, samt att de
lokaler, i hvilka riksbanken vore inrymd, redan länge varit synnerligen
otjenliga och otillräckliga, i följd deraf att rörelsen vuxit och tidsförhållandena
framkallat nya anordningar vid allmänhetens betjenande. Den
trafikerande allmänhetens berättigade anspråk kunde lika litet af riksbanken
som af andra allmänna inrättningar i längden lemnas utan
afseende, och det kunde ju icke bestridas, att anspråken vore berättigade,
då man fordrade, att nationalbankens hufvudkontor icke allenast
skulle vara centralt beläget, utan ock att dess lokaler skulle vara för
den trafikerande allmänheten lätt tillgängliga äfvensom rymliga, ljusa,
sunda och i öfrigt för sina olika ändamål fullt lämpliga. De nuvarande
riksbankshusen, belägna i sydöstra hörnet af Stockholms äldsta stadsdel,
inklämda mellan tvenne smala och mörka gränder och till följd af
dålig byggnadsgrund ganska bristfälliga, hade redan för länge sedan
vant för bankens ändamål alldeles olämpliga, hvarom man lätt öfvertygade
sig, derest man på stället undersökte förhållandena. Man skulle
då finna, att ingendera af bankhusens bottenvåningar varit möjlig att
använda till sådana lokaler, som af allmänheten mest trafikerades, enär
med undantag af vexlingskassorna alla expeditionslokaler måst förläggas
två trappor upp. Att tillträdet till bankens öfre våningar vore
för allmänheten synnerligen besvärligt, det vore nog bekant för hvar
och eu, som passerat bankens inkrånglade trappor, men deremot undginge
det måhända mången, att bankhusens inre olämpliga indelning
gjorde det fullkomligt omöjligt att der vidtaga så förståndiga och
praktiska anordningar, som vore oundgängligen nödvändiga, dels för
att kunna på ett tillfredsställande sätt betjena allmänheten och dels för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
att kunna åvägabringa nödigt sammanhang mellan de olika expeditionslokalerna
in. m. Följderna af en möjligen inträffande eldsvåda i
de nuvarande bankhusen skulle kunna blifva enormt förlustbringan de
för svenska staten, och den otillräckliga trygghet, som säkerhetshvalfven
der innebure, vore äfven högst anmärkningsvärd.
Motionären har derefter redogjort för huru vid jemförelse emellan
de platser, som kunde ifrågakomma, att användas till byggnadstomter
för nytt riksbanks- eller nytt riksdagshus, Helgeandsholmen måste
anses vara den till båda dessa byggnader mest lämpliga.
De praktiska fördelar, livilka Helgeandsholmen erbjöde för ifrågavarande
ändamål framför hvarje annan plats, vore, enligt motionärens
förmenande, lätt insedda, om man blott besinnade, att denna holme
vore den mest centrala punkt i hela Stockholm, och att den derjemte,
ehuru belägen i hjertat af hufvudstaden, likväl vore oberörd af dess
störande trafik, samt dess läge vore sundt, fritt och ljust.
All anledning syntes motionären derför vara att lifligt önska frågans
lösning på det föreslagna sättet, hvilket borde så mycket lättare nu
kunna ske, som, enligt hvad motionären ville söka visa, några ekonomiska
hinder icke uppreste sig deremot.
Man borde icke förbise, att frågan nu hufvudsakligen gälde användning
af de summor, som redan blifvit för ändamålet anslagna,
hvilket ju icke kunde hafva något ofördelaktigt inflytande på den ekonomiska
ställningen i landet utan snarare tvärt om. Den jemförelsevis
anspråkslösa summa, som nu begärdes i årligt anslag under
loppet af sju år till fyllnad i det erforderliga totalbeloppet, vore icke
af den betydenhet, att den kunde anföras såsom giltigt skäl mot förslaget.
De medel, som riksbanken hade att använda för ändamålet, kunde
tagas i anspråk, utan att den ringaste minskning af bankens rörelsekapital
eller den s. k. bankovinsten behöfde ifrågakomma, enär summan
länge stått disponibel för inlösen af gamla, helt visst för länge
sedan försvunna sedlar. Ej heller Ange man förbise det förhållandet,
att frågan gälde icke allenast att bereda rum åt Riksdag och riksbank,
utan äfven att skaffa egna lokaler åt de rikets embetsverk, hvilka nu
vore inrymda i privata hus i hufvudstaden, men hvilka kunde och
borde erhålla sina lokaler i det nuvarande riksdagshuset, då det eu
gång blefve dertill ledigt.
Oaktadt det städse vore önskligt och behöflig^ att iakttaga sparsamhet
med statens medel, ansåge motionären, att, då det nu gälde
att, för en oberäkneligt lång framtid tillförsäkra Riksdagen, riksbanken
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
och åtskilliga rikets embetsverk välbelägna och ändamålsenliga arbetslokaler,
man icke borde vid valet af byggnadsplats föredraga en mindre
lämplig men något billigare framför den ojemförligt bästa.
De af 1883 års byggnadskomité framlagda, utaf sakkunnige män
uppgjorda kostnadsberäkningar för ifrågavarande byggnad å Helgeandsholmen
upptoge följande summor:
Planering af mark och grundläggning för riksdagshuset kr. 482,700: —•
Uppkörsväg till huset......................................................... » 47,280: —
Ordnande af stränderna....................................................... » 759,630: —
Den omgifvande markens ordnande................................. » 110,750: —
Oförutsedda utgifter in. m. omkring 15 procent......... » 209,640: —-
Kronor 1,610,000: —
Härtill kommer dels kostnaden för grundläggning för
den för riksbanken afsedda tillbyggnad ............... kr. 175,000: —
dels kostnaderna för nya broar till holmen, nemligen:
Ny bro öfver stallkanalen .................. kr. 60,000: —
Ny bro i Drottninggatans förlängning » 160,000: —
Kronor 220,000: —
Oförutsedda utgifter in. m. 15 procent kr. 33,000: — g53 000- ___
-----"
Kostnaden för uppförande af riksdags- och bankhuset » 2,922,500: —-
Kostnaden för ett nytt hofstall å artilleriplanen......... » 990,000: —
och för ett vaktstall i slottets närhet.............................. » 80,000: —
Ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade
förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen
af egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne... » 55,000: —
Inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro ......................... » 250,000: —
Till inlösen af tvättinrättningen vid Norrström m. m.
för utjemning af summan ......................................... » 64,500: —
Kronor 6,400,000: —
Uti dessa summor kunde, enligt motionärens förmenande, otvifvelaktigt
minskning åstadkommas, derest byggnadsföretagets utförande,
såsom med säkerhet kunde antagas, blefve väl ordnadt och sorgfälligt
öfvervakadt samt anförtrodt åt skickliga och samvetsgranna män. Under
alla förhållanden borde totalsumman icke få öfverskridas, utan af Riksdagen
fastställas såsom maximum, för hvilket det hela skulle vara fullbordadt
inom omkring sju år, från den dag, ritningarna blifva af fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret godkända.
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
25
De summor, hvilka redan blifvit af Riksdagen afsätta för ändamålet,
uppginge vid innevarande års slut med derå upplupna räntor
till ............................................................................................... kr. 2,900,000: • —
Riksbanken hade likaledes för ändamålet afsatt ......... » 1,000,000: —
Det vore emellertid beräknadt, att riksbankens
hus, om det uppfördes på Bergstrahlska husets tomt,
skulle komma att kosta minst 2,500,000 kronor. Utan
att ifrågasätta att riksbanken skulle bidraga med ett
så högt belopp, funnes dock skäl för att bidragssumman
kunde närma sig detsamma, då banken finge
sitt hus uppfördt på den för banken vida värdefullare
platsen å vestra delen af Helgeandsholmen, hvadan
riksbanken torde af sådana medel, som blifvit afsätta
för inlösen af gamla sedlar, men hvilka medel för
nämnda ändamål numera sannolikt icke behöfde tagas
i anspråk, ytterligare bidraga med.................................. » 750,000: —
Alltså skulle det hela, som behöfde begäras i
anslag, utgöra 250,000 kronor per år under loppet
af 7 år eller............................................................................ »'' 1,750,000: —
Kronor 6,400,000: —
Det vore likväl ett stort misstag, i fall man
ansåge sig icke hafva vunnit mer med förbrukningen
af ofvanstående summa än nytt riksdags- och bankhus,
ty värdet af de egendomar, som härigenom
kunde disponeras för andra ändamål, måste fråndragas
summan, nemligen:
värdet af det gamla riksdagshuset... kr. 800,000: —
af riksgäldskontoret ............................. » 245,000: —
och af riksbankens bägge hus............ » 500,000: — p,. ^ qqq. _
Alltså behöfde för nya riksdags- och riksbankshuset
i verkligheten utgifvas blott...................................... kr. 4,855,000: —
Bankofullmägtige, under ärendets förberedande handläggning inom
Riksdagen hörde angående behofvet af ny riksbanksbyggnad, hafva
deröfver afgifvit följande yttrande:
»Fullmägtige hafva vid flera särskilda tillfällen framhållit behofvet
af en ny och tidsenlig lokal för riksbanken. Senast har saken varit
Bih. till Bibel. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 11 Saft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
föremål för fullmägtiges behandling, då de under den 16 februari 1886
till bankoutskottet i ämnet afläto en skrifvelse, ur hvilken fullmägtige
nu'' tillåta sig att meddela följande:
Den nuvarande banklokalens otjenlighet för sitt ändamål har så
många gånger blifvit af fullmägtige framhållen, att särskild! yttrande
derom numera knappast kunde vara nödigt, så vida icke i följd af den
långa tid, under hvilken frågan om nytt bankhus fått förblifva olöst,
dels behofvet blifvit ännu mera trängande än förr, dels ock möjligen
en och annan anmärkning kunnat falla i glömska.
Att behofvet för hvarje år måste blifva allt mer oafvisligt är en
gifven följd bland annat deraf, att den grund, å hvilken huset är bygdt,
med hvarje år gifver efter. I samma mån nemligen som de till grund
använda pålarne i och med vattnets sjunkande blifva i sina öfre delar
utsatta för luftens inverkan, måste sättningar och sprickor uppkomma
i murarne. Sådana hafva också uppstått och utvidgats och i trots af
de reparationer, som årligen företagas, uppkomma i hvalfven allt flere
och större remnor, hvilka i vissa fall kunna göra deras bärförmåga
osäker och husets soliditet tvifvelaktig samt naturligtvis måste öka
faran vid eu eldsvåda. Redan en flyktig blick på murarne kan härom
öfvertyga.
Härtill kommer att de lokaler, som äro belägna på nedra botten,
äro dels trånga, dels mörka och fuktiga och i följd deraf såsom
expeditionslokaler icke blott otjenliga, utan rent af skadliga för helsan.
Att utvidga dessa eller i dem åstadkomma tjenlig luftvexling låter sig
svårligen göra ej ens med stora kostnader.
Förvaringsrummen ligga spridda i olika delar af den vidlyftiga
bankbyggnaden, hvarigenom de expeditioner, vid hvilka besök i dessa
rum äro nödvändiga, i hög grad fördröjas och försvåras. I många
fall hafva värdepapper och handlingar måst inrymmas i skåp, stälda
invid väggarne å murad botten och utan att vara omslutna af betryggande
hvalf. Sådant är förhållandet med öppna deposita, hvilka
uppgå till närmare 18 millioner kronor, med samtliga de under kommissariernas
vård stälda lånehandlingarna, med utrikes vexelportföljen
samt med riksbankens hela obligationsförråd, hvilka alla värdepapper
och handlingar förvaras två trappor upp i jernskåp. Fullmägtige hafva
låtit sig angeläget vara att vidtaga åtgärder för skydd mot eldfara
och åverkan, men dessa åtgärder hafva, såsom revisorerne rigtigt anmärkt,
icke kunnat blifva tillfyllestgörande.
De vigtigaste expeditionslokalerna äro belägna två trappor upp,
livilket i och för sig är särdeles obeqvämt. De äro visserligen någor
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
27
lunda rymliga, om endast golfytan afses, men deremot så belägna, att
en tillfredsställande anordning af göromålen med afseende å så väl
allmänhetens snabba betjenande som öfversigten af de samma och
sambandet mellan tjenstemännen samt dessas placering och fördelning
för det närvarande icke låter sig genomföras. Äfven dessa lokaler
äro ur helsosynpunkt otjenliga, och en ändring till det bättre härutinnan
skulle, om den kan vidtagas, blifva mycket kostsam och ändock otillfredsställande.
Byggnadernas läge är i afseende å eldfara synnerligen otryggt.
Å så godt som tre sidor äro de skilda från delvis rätt höga privathus,
i hvilka mer eller mindre eldfarliga inrättningar kunna förläggas, af
smala gator, å hvilka det måste blifva ytterst svårt, att icke säga
omöjligt, för brandservisen att verka med tillräcklig ledighet, kraft
och framgång. Faran i annat hänseende af att privathus gränsa så
nära till banken behöfver knappast antydas.
Det lär icke undgå utskottets uppmärksamhet, att hvad fullmägtige
i den nu åberopade skrifvelsen anfört i hufvudsak fullkomligt
öfverensstämmer med motionärens framställning. Och om äfven fullmägtige
icke ingått i alla enskildheter angående förvaringsrummen,
så läi* ett uppmärksamt aktgifvande på hvad fullmägtige om dessa
yttrat lätt gifva vid handen, att de äro otillfredsställande och lemna
rum för de berättigade anmärkningar, åt hvilka motionären nu gifvit
uttryck. Tyvärr kunna de anmärkta bristerna icke afhjelpas. Oaktadt
fullmägtige mer än en gång och senast för ett par månader sedan
gått i författning om att förbättra de ifrågavarande rummen samt söka
minska faran för eldsolycka och andra tillfälligheter, möter nemligen i
husens beskaffenhet bestämdt hinder för att
dels göra förvaringsrummen betryggande mot hotande faror,
dels gifva dem ett sådant läge, att de kunna med afseende å
expeditionens gång ändamålsenligt användas och med lätthet oaflåtligen
öfvervakas,
dels anordna tjenstgöringen på ett för allmänheten beqvämt och
för ärendenas vederbörliga handhafvande egnadt sätt,
dels gifva den befintliga byggnadskomplexen, omgifven sådan den
nu är af smala gränder och således alltför nära gränsande till kringliggande
hus, nödig säkerhet mot eldfara och inbrott.
^ Af hvad nu blifvit anfördt torde framgå, att med anskaffande af
ny lokal för riksbanken icke längre kan anstå, utan att bankens säkerhet
i större eller mindre mån äfventyras. Också hafva fullmägtige,
28
.Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
sedan det vid 1887 års senare riksmöte af Kongl. Maj:t framlagda förslaget
i ämnet förkastats, sökt för sin del främja lösningen af frågan
genom att höra sig om efter en för ändamålet passande tomt, men försöken
i den vägen hafva mött så godt som oöfvervinneliga svårigheter dels
i bristen på lämpliga tomter, dels i de alltför stora anspråk, som framstälts
för försäljning af en passande sådan. Då nu det af Kongl. Maj:t
senast framlagda förslaget blifvit af enskild motionär upptaget och
således riksbankens behof af ny loka! genom bifall till motionärens
förslag redan nu kan blifva tillgodosedt, anse sig fullmägtige af sin
pligt såsom närmaste vårdare af riksbankens angelägenheter manade
att på det lifligaste understödja detsamma. Belägenheten af det ifrågasatta
nya bankhuset är, enligt fullmägtiges åsigt, fullt egnad att tillfredsställa
allmänhetens anspråk och på samma gång skydda banken för
de faror, som äro oskiljaktiga från ett mindre fritt läge. Mot föreningen
af riksdags- och riksbankshus hafva fullmägtige icke någon anmärkning
att göra, enär vid byggandet sådana anordningar kunna
träffas, som oskadliggöra den eljest betänkliga, men här äfven dem
förutan mindre betydande närheten till en annan byggnadskomplex.
Om sjelfva beskaffenheten af bankhuset hafva fullmägtige ej anledning
att yttra sig, då detaljeradt förslag härutinnan ej föreligger,
utan tillåta sig endast anmärka att både läge och utrymme möjliggöra
eu efter nutidens fordringar lämpad anordning af det hela.
I fråga om de för nybyggnaden nödiga medel böra fullmägtige
erinra dels att, enligt 4 § af gällande bankoreglemente, af riksbankens
kapitalöfverskott utöfver grundfonden och reservfonden ett belopp af
intill en million kronor må användas i och för uppförande af nybyggnad
för riksbankens hufvudkontor, dels att genom Riksdagens senaste
beslut ytterligare 500,000 kronor blifvit för samma ändamål afsätta,
dels slutligen att utöfver hvad genom försäljning af de gamla bankohusen
med tomt kan inflyta riksbanken, på sätt flere gånger erinrats,
eger en. beräknelig tillgång i de ännu utelöpande bankosedlarne, som
vid nästlidet års utgång motsvarade ett sammanlagdt belopp af 1,514,124
kronor 59 öre, under det att invexlingen af dylika sedlar de sista fem
åren ej uppgått till mer än tillsammans 8,858 kronor 44 öre.»
Sedan Kongl. Maj:t nästlidna år till Riksdagen aflat proposition
i ämnet, har det af Riksdagen länge erkända behofvet af nya
byggnader för Riksdagen och riksbanken blifvit ännu mer trängande,
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
29
hvilket jemväl i hvad det afser nytt bankhus bankofullmägtige i sitt
afgifna yttrande starkt betonat. Riksdagen har derför så mycket större
skäl att vidhålla sin tillförene uttalade åsigt om nödvändigheten af att
berörda byggnader med det snaraste komma till stånd. Hade mera
enighet kunnat vinnas om den för dessa byggnader lämpligaste platsen,
skulle ock, enligt Riksdagens förmenande, dessa byggnadsfrågor redan
varit afgjorda. Riksdagen anser emellertid Helgeandsholmen vara den
för ett nytt riksdagshus lämpligaste byggnadsplats!!. Ty af de med
något större anslutning föreslagna byggnadsplatser för ett nytt riksdagshus
ligga särdeles de å Skeppsholmen och äfven den å Artilleriplanen
för långt från stadens centrala delar och statens embetslokaler
för att med fördel kunna användas; teatertomten bör lämpligast åt
teatern bevaras; å Riddarholmen kunna numera, efter de nybyggnadsarbeten,
som derå företagits, icke ifrågakomma mer än två platser,
dels den tomt, som nu upptages af riksdagens hus, dels holmens vestra
del. Emot den förras användande har med rätta anmärkts, att den är
för trång och för en monumental byggnad med hänsyn till Riddarholmskyrkans
öfverhängande närhet illa belägen, att Riksdagen under byggnadstiden
skulle sakna lokaler och icke ens mot höga hyresbelopp
kunna erhålla sådana, samt att det nuvarande riksdagshuset väl behöfves
till inrymmande af åtskilliga statens embetsverk, åt Indika nu
lokaler måste förhyras. Hvad derefter beträffar Riddarholmens vestra
del skulle dess utseende till byggnadsplats nödvändiggöra., att flera
bland de största der belägna embetsverken under byggnadstiden måste
inrymmas i andra förhyrda lokaler, hvilket skulle medföra oberäkneliga
kostnader och svårigheter.
Några så betydliga svårigheter skulle deremot icke uppstå, derest
man använde Helgeandsholmen till byggnadsplats. En på samma gång
så stor och så centralt belägen byggnadsplats torde näppeligen inom
hufvudstaden kunna påfinnas. Oaktadt platsen ligger midt i staden,
ligger den ändock afskild från staden, bildande ett helt för sig.
Beträffande åter platsen för ett nytt bankhus hafva bankofullmägtige
i sitt afgifna yttrande meddelat, att de, sedan det vid senaste
riksdag af Kongl. Maj:t framlagda förslag i ämnet förkastats,
sökt för sin del främja lösningen af frågan genom att höra sig om
efter en för ändamålet passande tomt, men att försöken i den vägen
mött så godt som oöfvervinneliga svårigheter dels i bristen på lämpliga
tomter, dels i de allt för stora anspråk, som framstälts för försäljning
af eu passande sådan, hvarför bankofullmägtige på det lifligaste
tillstyrkt motionärens förslag att lösa frågan.
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
Lika med fullmägtige och motionären anser Riksdagen belägenheten
af det ifrågasatta nya bankhuset vara fullt egnad att tillfredsställa
allmänhetens anspråk och på samma gång skydda banken för
de faror, som äro oskiljaktiga från ett mindre fritt läge.
Att, såsom tilläfventyrs kunde påtänkas, på de tomter, de nuvarande
bankhusen upptaga, uppföra en ny byggnad för banken hafva
bankofullmägtige icke ifrågasatt. Icke heller anser Riksdagen sådant
lämpligt. Ty utom den säkerligen oöfvervinneliga svårighet, som derigenom
skulle uppstå att under ombyggnadstiden anskaffa lokaler och
i synnerhet förvaringsrum för riksbankens säkerheter, skulle riksbanken
derigenom fortfarande vara förlagd å en plats, som genom hufvudstadens
utvidgning åt norr blir allt mer aflägsen från dess centrum
och dessutom, belägen som den är i stadens tätast bebyggda del och
omgifven af privata hus, medför den största fara för eldsolycka.
Riksdagen delar således motionärens mening deruti, att Helgeandsholmen
är den för så väl Riksdagens som riksbankens byggnad ändamålsenligaste
byggnadsplatsen. Af öfverintendenten H. Zettervalls vid
1883 års byggnadskomités betänkande fogade reservation framgår
ock att hvarken med hänsyn till utrymme eller ur skönhetssynpunkt
hinder möta att, på sätt Kongl. Maj:t sistlidna år och motionären nu
föreslagit, å Helgeandsholms vestra del uppföra en för Riksdagen, riksbanken,
riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen gemensam
byggnad.
Riksdagen anser emellertid lämpligare, att den föreslagna byggnaden
delas af en i Drottninggatans förlängning gående gata i två
byggnader, den vestra afsedd för riksbanken och den östra för Riksdagen
och dess öfriga institutioner. Ty derigenom skulle, sedan en
bro blifvit slagen emellan Drottninggatan och Helgeandsholmen, öppnas
eu ny betydligt genande kommunikationsled från norr till staden och
riksbanken till följd deraf blifva för allmänheten mer tillgänglig.
Genom en sådan anordning blefve riksbankshuset också mer isoleradt
och således för möjlig eldfara från riksdagshuset mer skyddadt. Enligt
hvad af öfverintendenten Zettervall inhemtats, låter sig ock utan svårighet
göra att å den del af Helgeandsholmen, som faller vester om
förlängningen af Drottninggatans vestra gatulinie, uppföra en för riksbankens
behof tillräcklig byggnad, utan att större utfyllning derför
behöfver företagas än den, som enligt förslaget till en för Riksdagen
och riksbanken gemensam byggnad å Helgeandsholmen ansetts nödvändig.
Möjligen uppstående farhåga att till följd af berörda förändring
i förslaget större svårighet tilläfventyrs skulle uppkomma att
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
31
erhålla säker grund för det nya bankhuset bör, enligt Riksdagens mening,
helt och hållet skingras dels genom nämnda uttalande, dels ock
genom ett af Stockholms stads byggnadschef majoren G. J. Knös afgifvet
yttrande, att han, som låtit undersöka grunden i närheten af
platsen för det ifrågasatta bankhuset, ansåge större svårigheter för
erhållande derstädes af byggnadsgrund icke böra förefinnas, än dem
man .mångenstädes inom liufvudstaden för erhållande af sådan redan
öfvervunnit.
En blick på den vid 1883 års byggnadskomités betänkande fogade
plankarta öfver Helgeandsholmen med derå lagd gemensam byggnad
för Riksdagen och riksbanken visar, att berörda anordning att medelst
en gata dela byggnaden i två icke behöfver medföra kongl. slottets
skymmande af det ifrågasatta riksdagshuset från någon punkt af Gustaf
Adolfs torg.
Genom delningen af byggnaden möjligen uppkommande större
kostnader anser Riksdagen fullt uppvägas af de fördelar, som genom
densamma komme att vinnas. Att kostnaderna emellertid äfven med
nämnda anordning icke komma att öfverskrida uppgjorda, af motionären
framlagda kostnadsberäkningar för uppförande af en för Riksdagen
och riksbanken gemensam byggnad å Helgeandsholmen vågar Riksdagen
tro, enär berörda beräkningar äro uppgjorda år 1883 och således
grundade på högre pris på materialier och arbete än nu gällande.
För beredande af byggnadsplats å Helgeandsholmen äro emellertid
ej mindre Hans Maj:t Konungens derå belägna tomter än äfven den
tomt, som nu upptages af hofstallet, nödvändiga. Till sistlidna års
den 2 maj började riksdag behagade Hans Maj:t Konungen, som bekant,
göra det erbjudande att, derest Riksdagen då antoge Kongl.
Maj:ts framstälda förslag om uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen,
till staten utan ersättning öfverlåta tomterna n:ris 3, 4, 5
och 6 qvarteret Norrbro för att användas till uppförande å Helgeandsholmen
af nytt riksdags- och riksbankshus.
Att Hans Maj:t Konungen äfven i år är villig till samma erbjudande,
derom har Riksdagen öfvertygats af följande promemoria:
»P. M.
I anledning af närlagda motion n:o 6 i Första Kammaren vid
1888 års riksdag anmärkes följande:
Hans Maj:t Konungen har ansett och anser allt fortfarande denna
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
frågas ordnande önskvärd och har för sin del länge sökt bidraga dertill,
ehuru hittills ty värr utan framgång.
Då nu frågan genom enskild motion ånyo är väckt, vill Konungen
förklara, att ett under innevarande riksdag fattadt beslut, fullt öfverensstämmande
med kongl. propositionen till senaste Riksdag, skall af
Honom mötas med samma beredvillighet som hittills och att Konungen
således, ännu denna gång, står fast vid de åtaganden, hvartill Han
sistförlidet år utfäst Sig, särskilda att kostnadsfritt öfverlåta de Honom
enskildt tillhöriga hus å Helgeandsholmen.
Kostnaden för ett nytt hofstall å Artilleriplanen
har beräknats till...................................................... kronor 990,000: —
och för ett vaktstall i slottets närhet till............. » 80,000: —
Det sjmes lämpligare att vid ett blifvande
riksdagsbeslut, och om motionen dervid bifalles,
omförmälda två kostnadsbelopp sammanslås och
utföras med ett enda anslag af................................ kronor 1,070,000: —
På så sätt skulle nemligen undanrödjas olägenheten af att, i fall
ettdera af de nu särskilda anslagen blefve för afsedda ändamålet otillräckligt,
men det andra deremot lemnade öfverskott, en utjemning må
hända ej finge ega rum.
Ifrågavarande anbud kan dock allraminst vidare qvarstå under
förutsättningar, hvilka alldeles icke öfverensstämma med den afsigt
och det vilkor, på grund hvaraf Hans Maj:ts framlidne faders i lifstiden
gjorda erbjudande skedde.
Om, i stället för den fullständiga afröjning af Helgeandsholmen,
som i Konung Oscar I:s gåfvobref tydligen afsågs, man önskar derstädes
uppföra nya byggnader till godo för statsändamål, då anser
Hans Magt Sig icke, efter nuvarande Riksdags slut, vidare bunden vid
Sitt nu åter gjorda anbud, hvarvid Konungen i alla fall redan länge
nog fasthållit, och anser Sig sedan berättigad uppställa de förändrade
vilkor, hvartill omständigheterna må föranleda.
Derjemte måste ånyo erinras att Konungens hittills icke antagna
gåfva är förenad med flerfaldt större uppoffring från Hans sida, än
den var från Konung Oscar I:s, alldenstund nuvarande Konungen med
egna medel och till belopp af 142,000 kronor inlöst de andelar, som
efter Konungens framlidna moder tillfallit hans två medarfvingar.
För öfrigt bör man förstå, att Konungen icke till en obestämd
framtid kan uppskjuta verkställandet af vissa mera omfattande repara
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
33
tions- och ombyggnadsarbeten å egendomarne. Helgeandsholmen i sin
helhet lär ej heller i längden kunna lemnas i det skick, hvari densamma
för närvarande befinner sig. Efter en gång nedlagda ytterligare
kostnader blir naturligtvis lösningen af frågan om holmens slutliga
reglering förenad med än större svårigheter, hvem helst som sig densamma
åtager.
Många skäl förena sig alltså att göra frågans snara afgörande
högst önskvärdt.»
Då det för det nya hofstallets och vaktstallets uppförande föreslagna
kostnadsbeloppet, 1,070,000 kronor, beräknats med hänsyn till
1883 års pris å materialier och arbete, anser Riksdagen, att icke
obetydliga besparingar å denna kostnad under nuvarande gynsamma
byggnadskonjunkturer kunna göras. Så snart den nya hofstallsbyggnaden
blifvit uppförd, bör den tomt i qvarteret Beridarebanan, värderad
till 25,000 kronor, som för närvarande användes för hofstallets räkning,
men då blifver öfverflödig, försäljas och dervid inflytande medel ingå
till statsverket.
Kostnaden för det nya hofstallet kan, äfven med de besparingar
deri utskottet ansett sannolika, synas betydlig. Men om man besinnar,
att beloppet är det, hvarmed Riksdagen och riksbanken bereda sig
byggnadsplats på Helgeandsholmen, skall man finna detsamma vida
understiga hvad som skulle erfordras för att på annat håll anskaffa
eu lika stor, fri och centralt belägen tomtplats, derest sådant ens vore
möjligt. Hufvudsaken härvid är icke att bygga nytt hofstall, utan att
bereda byggnadsplats på Helgeandsholmen.
Oaktadt behofvet af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken
är oafvisligt, och ehuru den, enligt Riksdagens mening, för dessa byggnader
lämpligaste tomten nu står Riksdagen till buds, skulle Riksdagen
dock icke nu velat besluta uppförandet af dessa byggnader, derest
icke så betydliga fonder redan blifvit för ändamålet afsätta, att äfven
ur ekonomisk synpunkt några svårigheter för frågans lösning icke
torde förekomma. Nu har nemligen fonden för nytt riksdagshus, enligt
från riksgäld skontoret lemnad uppgift, med till den 25 april innevarande
år upplupna räntor stigit till det betydliga beloppet af 2,822,419
kronor 91 öre; och innan ritningarna till de blifvande byggnaderna
blifvit uppgjorda och gillade samt byggandet kan taga sin början, är
att antaga, att fonden vuxit till 2,900,000 kronor. För uppförande af
nybyggnad för riksbanken hafva vidare blifvit afsätta 1,500,000 kronor.
I sitt afgifna yttrande hafva bankofullmägtige meddelar, att riksbanken
egde en beräknelig tillgång i de ännu utelöpande bankosedlarne, som
Bih. Ull Riksd. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 11 Raft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
vid nästlidna års utgång motsvarade ett sammanlagdt belopp af
1,514,124 kronor 59 öre, under det att invexlingen af dylika sedlar
de sista fem åren ej uppgått till mer än tillsammans 8,858 kronor 44
öre. På grund af detta förhållande anser Riksdagen, att af de för
inlösen af dessa sedlar afsätta medel 255,000 kronor utan olägenhet
kunna användas för ifrågavarande byggnaders uppförande.
Då således nu sammanlagdt 4,655,000 kronor finnas för ändamålet
tillgängliga, erfordras endast, att Riksdagen beviljar 1,750,000 kronor
att utgå med 250,000 kronor under de 7 nästföljande åren för att den
summa skall vara sammanbragt, till hvilken de sammanlagda kostnaderna
för de ifrågavarande byggnaderna å Helgeandsholmen af 1883
års byggnadskomité beräknats uppgå.
Derigenom att byggandet företages under nuvarande .synnerligen
fördelaktiga byggnadskonjunkturer torde emellertid, såsom jemväl här
ofvan framhållits, byggnadskostnaderna med all sannolikhet kunna
nedbringas under de beräknade, hvarom Riksdagen är desto mer
förvissad, som Riksdagen af det vid Kong!. Maj:ts till Riksdagen
aflåtna proposition angående fortsättande af arbetena på de nya gardeskasernerna
fogade statsrådsprotokoll inhemtat, att till följd af de senare
årens gynsamma byggnadskonjunkturer icke mindre än 200,000
kronor kunnat besparas å den för 1886 och 1887 årens arbeten å
nämnda kaserner beräknade kostnad.
Genom anvisande under hvardera af de sju nästföljande åren af
250.000 kronor vinner Riksdagen emellertid icke endast det länge
eftersträfvade målet att erhålla nya, välbelägna, ändamålsenliga byggnader
för sig och sina institutioner, •— behofvet af egna lokaler åt de
statens embetsverk, som nu sakna sådana, blifver ock derigenom fvldt,
i det att det nuvarande riksdagshuset och riksgäldskontorets hus,
hvilka värderats till sammanlagdt 1,045,000 kronor, blifva för dessa
embetsverk tillgängliga, hvarjemte de begge bankhusen, skattade till
500.000 kronor, kunna försäljas eller till andra ändamål användas.
Länge nog hafva dessa stora byggnadsfrågor varit sväfvande.
Skulle man vänta att afgöra dem, till dess någon byggnadsplats erbjödes,
som för sig kunde förena allas röster, då skulle ock dessa
frågor aldrig blifva afgjorda. Riksdagen är emellertid öfvertygad, att
af alla de platser för det nya riksdags- och riksbankshuset, som varit
föreslagna eller kunna föreslås, ingen kan för sig samla så många
röster som Helgeandsholmen, och att således byggnadsfrågorna icke
kunna vinna sin lösning annorledes än genom användande af Helgeandsholmen
till byggnadsplats. Att emellertid icke längre uppskjuta deras
Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
35
afgörande, titan nu ändtligen bringa dem till slut, derför föreligga,
såsom här ofvan visats, talande skäl: det allt mer påträngande behofvet
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken samt egna lokaler åt
flera statens embetsverk; storleken af de för nybyggnaderna afsätta
fonderna; samt nuvarande synnerligen gynsamma byggnadskonjunkturer.
Säkerligen skulle ock Riksdagen genom beslutande af det föreslagna
byggnadsföretaget åt hemlandet bevara några af de skaror, som
nu söka arbete i främmande land.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, med anledning
af förevarande motion, beslutit:
l:o) att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
samt af riksbanken må uppföras tvenne
skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen;
2:o) a) att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdagsoch
riksbankshus, hvaruti ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus
bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000 kronor,
dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af
sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla
sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års tid årligen
ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, hvar
igenom denna byggnadsfond uppbringas till en totalsumma af 6,405,000
kronor; samt
b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889
anvisa 250,000 kronor;
3:o) att af denna byggnadsfond må utgå:
a) till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande
eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af
högst 1,070,000 kronor;
b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra
artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen
n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt
c) till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen
i Norrström högst 280,000 kronor;
4:o) att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt
platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,
sedan de under punkt 3:o) upptagna kostnader derifrån afdragits, eller
i rund summa 5,000,000 kronor;
5:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,
hvilka otvifvelaktigt kunna åstadkommas genom goda anordningar
36 Riksdagens Skrifvelse N:o 75.
och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan
återföras;
6:o) att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges
och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade
och af dem gillade ritningar;
7:o) att artilleriplanen eller den del af artillerigården, som är belägen
emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom
erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må, efter afrödjande
af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet, disponeras
för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kongl. Maj:t att,
för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallanläggningen,
med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet
erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid Artilleriplanen
eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande del
af myntverkets till gata afsedda tomt;
8:o) att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus må efter
Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras
för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka sakna egen
lokal; samt
9:o) att nuvarande vagnsskjulet i qvarteret Beridarebanan må försäljas
och de inflytande medlen ingå till statsverket.
Detta sitt beslut får Riksdagen härmed fullmägtige i riksbanken
meddela.
Stockholm den 11 maj 1888.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.