Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition i fråga om eftergift å 1887 års arrende för en del hronoegendomar samt om befrielse från utgifvande till kronan af vissa s. k. skilnadsarrenden.

1888-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1888:79, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition i fråga om eftergift å 1887 års arrende för en del hronoegendomar samt om befrielse från utgifvande till kronan af vissa s. k. skilnadsarrenden.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

N:o 79.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1888.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds

proposition i fråga om eftergift å 1887 års arrende för

en del hronoegendomar samt om befrielse från utgifvande

till kronan af vissa s. k. skilnadsarrenden.

(Statsutskottets utlåtande n:o 54 och memorial n:o 60.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 6 nästlidne april afgifven proposition har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva:

dels att arrendatorerne af kronans utarrenderade egendomar måtte

å arrendeafgiften för sistförflutna arrendeår åtnjuta eftergift med tio

procent, att afdragas å den del af arrendebeloppet, som ännu vore obetald,

eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo gulden, uppbäras kontant,

att afkortas å 1887 års arrendemedel; dock att från åtnjutande af denna

eftergift skulle undantagas innehafvarne af följande arrenden, nemligen:

arrenden, hvarom kontrakten upprättats efter 1884 års början;

arrenden af skog och fiske samt andra till jordbruksegendom icke

hänförliga, särskildt utarrenderade lägenheter och förmåner, såsom qvarnar,

sågar, hus och tomter m. m.;

arrenden af de för skogsväsendets räkning utarrenderade egendomarne;
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

arrenden bestämda i persedlar, att utgöras in natura eller lösas efter

löpande årets markegång eller femårigt medelpris;

arrenden af Malmö och Kristianstads hospital förut tillhöriga hemman

och lägenheter;

arrenden af Eldgarns kronoäng i Stockholms län samt af indragna

pipareboställena 7« mantal Brännårby i Södermanlands län, 1/i mantal

Lilla Holgryte i Jönköpings län och 1/i mantal Gräsöna i Skaraborgs län;

arrenden, hvilka redovisades till indelningshafvare på gammal stat;

samt

andra arrenden, hvilka icke ingingo omedelbarligen till statsverket;

dels och att, der för kronoegendom, med afseende hvarå rätt till

arrendets uppsägning enligt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 egt

rum, men icke begagnats, skilnadsarrende skulle utgöras af förutvarande

arr«ndator, denne måtte, så vidt han icke förverkat sitt kontrakt på

grund af vanhäfd, befrias från utgifvande af skilnadsarrendet för den tid

af arrendeperioden, som den 14 mars 1889 återstode.

Angående Eders Kongl. Maj:ts omförmälda framställning, i hvad den

afser eftergift å 1887 års arrende för en del kronoegendomar, hafva

Riksdagens kamrar fattat skiljaktiga beslut af den beskaffenhet, att, jemlikt

63 § riksdagsordningen, denna fråga förfallit; hvilket Riksdagen får

för Eders Kongl. Maj:t anmäla.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts framställning om befrielse

från utgifvande till kronan af vissa s. k. skilnadsarrenden har Riksdagen

tillika förehaft ett inom Riksdagen väckt förslag om, att de arrendatorer,

som under de sista 10 åren annorledes än för vanhäfd af egendomen

måst afträda sina arrenden och vid den nya utarrenderingen blifvit staten

skyldige skilnadsarrenden, måtte varda befriade från utgifvande af

hela det skilnadsarrende, som den 14 mars 1889 för dem återstode.

Det hufvudsakligaste skälet för Eders Kongl. Maj:ts sist omförmälda

förslag har Riksdagen funnit ligga deri, att, då arrendatorerna af vissa

bland kronans egendomar blifvit satta i tillfälle att genom uppsägning

vinna befrielse från arrendena, en motsvarande förmån skäligen borde

beredas de förutvarande ^arrendatorer, hvilka, derest de ej nödgats frånträda

sina arrenden och derigenom gått miste om uppsägningsrätten,

skulle kunnat af denna rätt draga fördel. Då Riksdagen funnit detta

skäl beaktansvärdt, har Riksdagen härmed ej velat hafva förnekat, att

icke en utsträckning af befrielsen från skilnadsarrendes utgörande i det

omfång, som med förenämnda, inom Riksdagen väckta förslag afsetts,

må kunna finnas af omständigheterna påkallad, men då behörig utredning

i detta hänseende för det närvarande saknas, har Riksdagen ej an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

sett sig böra besluta en vidsträcktare åtgärd än den, Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, och hvilken kan ega rum utan afskrifning af redan uppkomna

fordringar, hvilkas värde och beskaffenhet torde böra behörigen utredas,

innan deras efterskänkande beslutes.

Riksdagen har alltså, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t, i denna

del föreslagit, medgifvit, att utgifvande af skilnadsarrende för kronoegendom,

med afseende hvarå rätt till arrendets uppsägning enligt kongl.

kungörelsen den 13 juli 1887 egt rum men icke begagnats, må för den

tid af arrendeperioden, som den 14 mars 1889 återstår, förutvarande

arrendator efterskänkas, så vidt icke kontraktets förverkande föranledts

af vanhäfd.

Stockholm den 11 maj 1888.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.