Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag, angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

1889-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:15, Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag, angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 mars 1889.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till lag, angående

ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

(Lagutskottets utlåtande n:o 17).

Till Konungen.

1 § i 1 kap. af 1686 års kyrkolag lyder sålunda:

»Uti vårt konungarike och dess underliggande länder skola alle

bekänna sig, endast och allena, till den kristelige lära och tro, som är

grundad uti Guds heliga ord, det gamla och nya testamentets profetiske

och apostoliske skrifter, och författad uti de tre hufvud-symbolis,

Apostolico, Nicaeno och Athanasiano, jemväl uti den oförändrade Augsburgiske

bekännelsen af år 1530, vedertagen i Upsala concilio 1593,

samt uti hela, så kallade, Libro concordise förklarad; och alle de, som

uti läroståndet, vid kyrkor, akademier, gymnasier eller skolor något

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

embete tillträda, skola vid ordinationen, eller då de någon gradual antaga,

med liflig ed, till denna lära och trosbekännelse sig förpligta.»

I 2 § af 1809 års regeringsform stadgas deremot:

»Konungen skall alltid vara af den rena evangeliska läran, sådan

som den uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Upsala

mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad är.»

Den bristande öfverensstämmelsen mellan kyrkolagens och regeringsformens

sätt att angifva hvad som bör anses utgöra svenska kyrkans

lära föranledde redan de komiterade, som den 29 december 1846

afgåfvo förslag till kyrkolag och särskilda lagar rörande kyrkoväsendet

samt kyrkostadga^ att gifva följande lydelse åt 1 kap. 1 § i det af

dem framlagda förslag till kyrkolag:

»Till svenska kyrkan höra alla de svenske undersåter, som bekänna

den rena evangeliska läran, sådan den, grundad i Guds ord,

gamla och nya testamentets skrifter, genom den oförändrade Augsburgiska

bekännelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och

förklarad är.»

Sedan, på framställning af kyrkomötet, Kongl. Maj;t den 5 januari

1869 uppdragit åt en komité att ombesörja en revision af 1686 års

kyrkolag, föreslog denna komité, som den 2 oktober 1873 afgaf betänkande,

att 1 kap. 1 § kyrkolagen måtte erhålla denna lydelse:

»Svenska kyrkans medlemmar skola bekänna sig till den rena

evangeliska läran, sådan den, grundad uti Guds heliga ord, det gamla

och nya testamentets skrifter, genom den oförändrade Augsburgiska

bekännelsen samt Upsala mötes beslut af år 1593 antagen och förklarad

är.»

I motiven, anförde komitén rörande denna paragraf:

»Då den bestämning af svenska kyrkans bekännelse, som är gifven

i kap. 1 § 1 af 1686 års kyrkolag, till lydelsen blifvit ändrad genom

innehållet i § 2 i gällande regeringsform, så har dennas beskrifning

på den rena evangeliska läran här blifvit upptagen, såsom ock

skett uti det år 1846 af dåvarande kyrkolagskomitén afgifna förslag till

kyrkolag, utan att något af rikets domkapitel deremot haft något att

anmärka».

Då Riksdagen för sin del finner önskvärd!, att den anmärkta

motsägelsen mellan regeringsformens och kyrkolagens stadganden i

ämnet varder undanrödd, och då den af sist omförmäld a komité föreslagna

redaktion, med någon förändring, synes mest tillfredsställande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

har Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet skett, för sin del antagit

följande

Lag

angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 § kyrkolagen skall hafva följande

ändrade lydelse:

Svenska kyrkans lära är den rena evangeliska, sådan den, grundad

i Guds heliga ord, det gamla och nya testamentets skrifter, genom

den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Upsala mötes beslut

af år 1593 antagen och förklarad är.

Stockholm den 12 mars 1889.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.