Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om ändring i kongl. kungörelsen angående upphörd af afgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 oktober 1886.

1889-05-01 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:39, Skrifvelse till Konungen, om ändring i kongl. kungörelsen angående upphörd af afgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 oktober 1886.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 39.

it

N:o 39.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1889.

— — — — Andr» Kammaren den 1 maj —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om ändring i kongl. kungörelsen

angående upphörd af afgifter till vissa på

ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 oktober

1886.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 10.

Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 24.)

Till Konungen.

Genom kongl. kungörelsen den 22 oktober 1886 §§ 1 och 3

hafva de på ömsesidighet grundade brand-, hagelskade- och kreatursförsäkringsanstalter,

hvilkas reglementen blifvit faststälda af Eders

Kong], Maj:t eller Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, berättigats

att få delegarnes på landet afgifter till anstalterna debiterade, indrifna och

i^dovisade genom häradsskrifvare och kronfogdar i sammanhang med

kronouppbörden, samt att under vissa vilkor utan föregående utslag

eller dom få afgifter, som sådane delegare icke i behörig tid erlägga,

genom utmätning hos dem uttagne; men detta medgifvande har inskränkts

till de af dessa anstalter, hvilkas verksamhet omfattar minst

ett härad, och afser således icke sådana på en del orter bildade försäkringsanstalter,

som bestå af delar utaf olika härad.

Då emellertid ifrågavarande rättighet, på sätt ofvan nämnts, ej

kan af försäkringsanstalt vinnas med mindre anstaltens reglemente

blifvit faststäldt och det med visshet lärer kunna antagas, att en dylik

Bih. till Iiiksd. Prof. 1889. 10 Sund. 1 Afd. 1 Band. 3 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 39.

fastställelse icke erhålles, derest anstalten ej befinnes vara i allo på

ett fullt betryggande sätt organiserad, anser Riksdagen, att den i kungörelsen

stadgade föreskrift angående begränsning af försäkringsanstaltens

verksamhetsområde utan olägenhet bör kunna upphäfvas.

Med anledning häraf och då en sådan förändring ej bör komma

att för vederbörande uppbördsmyndigheter föranleda några särskilda

praktiska svårigheter, men deremot för de ömsesidiga försäkringsanstalterna

åstadkomma en betydlig lättnad i deras verksamhet, får Riksdagen,

hos hvilken framställning i ämnet skett, anhålla det Eders

Kong], Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke berörda i

kongl. kungörelsen den 22 oktober 1886 stadgade föreskrift derom, att

försäkringsanstalt af ofvannämnda slag, för att komma i åtnjutande af

omförmälda rättighet i afseende å debitering, indrifning, redovisning

och utmätning af delegarnes på landet afgifter till anstalten, skall till

sin verksamhet omfatta minst ett härad, måtte kunna upphäfvas och

i följd deraf orden: »och hvars verksamhet omfattar minst ett härad»

i 1 och 3 §§ af samma kungörelse få utgå.

Stockholm den 1 maj 1889. .

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.