Skrifvelse till Konungen, angående skyldighet för staten att i vissa fall bekosta hemförskaffning af svenskt fartygs befälhafvare och manskap.
1889-05-08 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1889:46, Skrifvelse till Konungen, angående skyldighet för staten att i vissa fall bekosta hemförskaffning af svenskt fartygs befälhafvare och manskap.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Riksdagens Skrifvelse K:o 46.
?r:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1889.
— — — — Andra Kammaren den 8 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående skyldighet för staten
att i vissa fall bekosta hemförskaffning af svenskt fartygs
befälhafvare och manskap.
(Lagutskottets utlåtande n:o 48.)
Till Konungen.
Den svenska sjöfartsnäringen har, på sätt Riksdagen i skrifvelse den
14 maj 1888 inför Eders Kong! Maj:t anfört, under senare åren varit
stadd i tillbakagående, hvadan det synes vara i hög grad önskligt, om
någon lagstiftningsåtgärd kunde vidtagas till denna vigtiga närings upphjelpande.
T sådant afseende har, bland annat, föreslagits, titt den enligt gällande
sjölag rederi åliggande skyldighet att bekosta manskaps hem förskäftning
skulle i de fall, då fartyg gått förloradt eller efter inträffad sjöolycka
förklarats ovärdigt att iståndsättas, öfvertagas af statsverket.
Den i Norge gällande Lov om Söfarten den 24 mars 1860 innehåller
i 34 § det stadgande, att när norskt fartyg å utrikes ort förolyckas
eller får sådan skada, att det icke kan iståndsättas, statskassan skall vid
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse N:o 46.
3
kännas kostnaderna för norskt manskaps hemsändande och för det understöd,
som i anledning deraf b.lifver nödigt, samt att enahanda skyldighet
åligger statskassan, när norskt fartyg uppbringas och prisdömes, så framt
nemligen krigets utbrott icke var kändt å den ort, hvarifrån fartyget
senast gick till sjös. Hvad sålunda är stadgadt med hänsyn till manskap
skall eldigt Lov den 21 mars 1883 jemväl ega tillämpning i fråga om
fartygs befälhafvare.
Med afseende å den konkurrens, hvarför den svenska rederinäringen
från den norskas sida är utsatt, anser Riksdagen, hos hvilken framställning
i ämnet skett, högligen önskvärdt, att svenska staten uti ifrågavarande
afseende emot svenska redare ikläder sig lika vidsträckta förpligtelser, som
norska staten åtagit sig mot norska redare.
På grund häraf får Riksdagen anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, huruvida icke, på det att den svenska rederinäringen
må i täflan med den norska varda i nedannämnda afseende likstäld, i den
svenska sjölagstiftningen bör införas bestämmelse, att, när svenskt fartyg
å utrikes ort går förloradt eller får sådan skada, att det förklaras icke
värdt att iståndsättas, statsverket skall vidkännas de kostnader, som äro
förenade med befälhafvares och svenskt manskaps fortskaffande till fäderneslandet
och underhåll under resan dit.
Stockholm den 8 maj 1889.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.