Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt i vissa brottmål.

1889-05-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:48, Skrifvelse till Konungen, angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt i vissa brottmål.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 48,

48.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1889.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående böter för svarandeparts

uteblifvande från underrätt i vissa brottmål.

(Lagutskottets utlåtande n:o 44 och memorial trio 51.)

Till Konungen.

Vid lagstiftningens nuvarande skick egen, på sätt äfven högsta domstolen

i särskilda mål förklarat, underrätt icke att döma svarandepart i

brottmål till böter för uteblifvande, äfven om målet är så ringa, att deri

genom laga ombudsman svaras må. Genom svarandeparts tredska att i

sådant brottmål till svars komma ä den dag, målet första gången till

handläggning förekommer, tvingas rätten att till annan tid uppskjuta målet,

så framt icke den uteblifne kan samma dag till rätten hemtas. Detta

medel att framtvinga svarandens inställelse måste nemligen, om än detsamma

mycket sällan kan komma till användning, likväl, enär den allmänna

bestämmelsen i 11 kap. 10 § rättegångsbalken om heintning i

brottmål icke blifvit upphäfd, fortfarande stå rätten till buds. Men just

derför att underrätts omförmälda befogenhet att omedelbart låta hemta

uteblifven svarande så sällan kan utöfvas, anser Riksdagen lämpligt och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 48.

behöflig*, att i vår lagstiftning införes ett stadgande, att svarandepart i

brottmål, hvaruti genom laga ombudsman svaras må, skall för uteblifvande

dömas till böter. Ett sådant stadgande torde dock böra meddelas

endast med afseende å svarandeparts uteblifvande å den dag, målet första

gången till handläggning förekommer. Genom föreläggande af lämpligt

vite lärer rätten nog kunna tillhålla eu tredskande svarande att å

tid, hvartill målets fortsatta handläggning varder uppskjuten, iakttaga inställelse.

De nya lagbestämmelser, Indika Riksdagen, med föranledande af gjord

framställning i ämnet, ansett böra meddelas, torde lämpligen kunna gifva?

i särskild lag, såsom i fråga om böter för svarandeparts uteblifvande i

tvistemål skedde genom förordningen den 6 oktober 1882. Hvad i den

förordningen finnes stadgadt om uttagande och om återgång i visst fall af

böter, hvartill någon enligt samma förordning blifvit fäld, lärer ock böra

få tillämpning å böter, som ådöma? svarande, hvilken, då brottmål af

ifrågavarande beskaffenhet första gången vid underrätt till handläggning

förekommer, är förfallolöst borta.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen för sin del

antagit följande

Lag

angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt i vissa

brottmål.

Med upphäfvande af hvad allmän lag innehåller stridande mot denna

lag stadgas som följer:

Kommer i brottmål, hvari genom laga ombudsman svaras må, käranden

tillstädes å den dag målet första gången förekommer till handläggning

och visar, att den som käres till fått laga kallelse att till svars

komma; men är denne borta utan att framte laga förfall; dömes, der han

icke å den dag varder efter heintning för rätten instäld, att för uteblifvande

höta fem kronor eller mera, högst etthundra kronor.

Hvad i förordningen angående böter för svarandeparts uteblifvande

från underrätt den 6 oktober 1882 linnes stadgadt om uttagande och om

återgång i visst fall af böter, hvartill någon enligt samma förordning

blifvit fäld, skall jemväl ega tillämpning å böter, som enligt denna lag

ådömas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 49. 7

I sammanhang med anmälan härom får Riksdagen anhålla att bestämmelserna

i kongl. kungörelsen huru i vissa fall skall förfaras med

böter, som ådöints svarandepart för uteblifvande från underrätt, den 8

december 1882 måtte förklaras ega tillämpning äfven å böter, ådömda

enligt förestående lag.

Stockholm den 8 maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

BT:o 40.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 maj 1889.

— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående behörighet för svensk

domstol att upptaga vissa mål -mot utländsk man.

(Lagutskottets utlåtande u:o 52.)

Till Konungen.

I 10 kap. 1 § rättegångsbalken stadgas, att utländsk man må sökas

i ort inom riket, der han anträffas. Vid den lifliga samfärdsel, som numera

eger rum med utlandet och som medfört, att främmande masters

undersåtar till stort antal för obestämd tid vistas i riket, kunna ju rätts
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.