Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående ändrad lydelse af 117 § 2 mom. i konkurslagen den 18 september 1862.

1889-02-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:6, Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående ändrad lydelse af 117 § 2 mom. i konkurslagen den 18 september 1862.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

7

N:o 6.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 februari 1889.

— — — — Ändra Kammaren den 26 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående

ändrad lydelse af 117 § 2 mom. i konkurslagen den 18

september 1862.

(Lagutskottets utlåtande n:o 10, punkten 2).

Till Konungen.

117 § 2 mom. i konkurslagen har följande lydelse:

»Utgår fordran med förmånsrätt, njutes derå full ränta till den

dag, som för utdelning bestämmes, der borgenären ej dessförinnan fått

uppbära betalning; dock galle ej i intecknad fastighet förmånsrätt till

ränta, som upplupit före den dag, offentliga stämningen gafs, för längre

tid än tre år. År för fordran, hvarom nu sagdt är, ränta ej utfäst och

viss betalningstid ej heller bestämd; varde ändå ränta till fem för hundrade

om året derå beräknad från den dag, den offentliga stämningen

utfärdad blef.»

Deremot lyder 17 kap. 9 § 1 mom. handelsbalken, enligt förordningen

den 16 juni 1875, sålunda: »Har någon inteckning i gäldenärs

fasta egendom; ege näst efter de fordringar, hvarom i 6 § förmäles,

förmånsrätt i samma egendom från den dag, inteckningen vid rätten

söktes; dock gälle ej förmånsrätt till ränta, som före utmätning eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse ds:o 6.

början af konkurs upplupen är, för längre tid än tre år. År fast egendom

intecknad för fleras fordringar, och räcker den ej till för alla;

hafve den, som äldre inteckning eger, företräde. Hafva flera inteckning

sökt å en dag; ege lika rätt.»

Derest offentliga stämningen i konkurs alltid utfärdades samma

dag konkursen började, såsom förhållandet är då gäldenär sjelf söker

att få sin egendom till konkurs afträda, vore stadgandena i ofvan anförda

lagrum icke stridande mot hvarandra; men när borgenär söker,

att gäldenärs egendom skall till konkurs afträdas, kan oftast den offentliga

stämningen icke utfärdas samma dag konkursen skall anses börjad.

Det kan till och med hända och har äfven händt, att flera månader förflyta

emellan konkursens början och den offentliga stämningens utfärdande.

Häraf är uppenbart, att ofvannämnda lagrum innefatta olika

stadganden rörande samma rättsförhållande. För undanrödjande häraf

har Riksdagen, hos hvilken framställning i ämnet blifvit gjord, för sin

del antagit följande

Lag

angående ändrad hädelse af 117 S 2 mom. i konkurslagen den 18 september

1862.

Härigenom förordnas, att 117 § 2 mom. i konkurslagen den 18

september 1862 skall hafva följande ändrade lydelse:

Utgår fordran med förmånsrätt; njutes derå full ränta till den

dag, som för utdelning bestämmes, der borgenären ej dessförinnan fått

uppbära betalning; dock gälle ej i intecknad fastighet förmånsrätt till

ränta, som före konkursens början upplupen är, för längre tid än tre år.

År för fordran, hvarom nu sagdt är, ränta ej utfäst och viss betalningstid

ej heller bestämd; varde ändå ränta till fem för hundrade om året

derå beräknad från den dag, den offentliga stämningen utfärdad blef.

Stockholm den 26 februari 1889.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.