Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. finansdepartementet.

34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:68, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

1

N:o 68.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1889.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till kongl. finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 8 samt memorial n:o 43.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

l:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte å staten

för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli för en

bankinspektör uppföra lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,800

Bill. till Rilcsd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

kronor med enahanda ålderstillägg, som vore bestämda för kanslisekreterare,

och i sammanhang härmed förklara, att den nu tillförordnade

tjensteinnehafvaren, om han å befattningen erhölle fullmagt, egde att i

och för ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, han innehaft förordnande

att bestrida befattningen, äfvensom, för beredande af godtgörelse

åt amanuens och tillfälliga biträden å finansdepartementets bankbyrå,

höja det nu å departementets stat uppförda anslag till amanuenser,

vikariatsersättning, renskrifning m. m., 9,000 kronor, med 2,000 kronor

till 11,000 kronor. Härigenom skulle anslaget till departementets afdelning

af Eders Kongl. Maj:ts kansli komma att ökas med 7,000 kronor,

eller från 62,400 kronor till 69,400 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning sammanhänger med

en annan af Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln: »för kontrollen vid

enskilda banker och kreditanstalter» gjord framställning, att, under förutsättning

att å staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl.

Maj:ts kansli blefve uppförd aflöning för en bankinspektör samt erforderliga

medel anvisade för amanuens och tillfälliga biträden åt honom,

förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter å

högst 12,000 kronor måtte nedsättas med 3,000 kronor, eller till högst

9,000 kronor, deraf 4,000 kronor att användas till arfvode för en assistent

åt bankinspektören. Riksdagen anser sig för den skull böra här

på en gång omförmäla båda dessa framställningar.

Från förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

hvilket i riksstaten för innevarande år blifvit faststäldt till

högst 12,000 kronor, utgå för närvarande dels de 7,000 kronor, som nu

äro anvisade till arfvoden åt dem, hvilka inom finansdepartementet

biträda med berörda kontroll och med handläggning af ärenden rörande

enskilda banker och kreditanstalter, och dels de 5,000 kronor, hvilka

äro anvisade till arfvoden åt ombud vid enskilda banker och kreditanstalter.

Då nu ofvannämnda 7,000 kronor skulle öfverföras till anslaget

till departementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli, men deremot

eu ny post af 4,000 kronor till arfvode för en assistent åt bankinspektören

uppföras å berörda förslagsanslag för kontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter, samt de till arfvoden åt ombud afsedda 5,000

kronor under samma anslag bibehållas, har den af Eders Kongl. Maj:t

för anslaget föreslagna slutsumman blifvit 9,000 kronor.

Förslaget att anställa en assistent hos bankinspektören har, enligt

hvad det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 12 januari 1889 gifver vid handen, föranledts af ett

uttalande i ämnet, som förekom i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1888

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

angående reglering af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel.

I den till senaste Riksdag aflåtna statsverkspropositionen hade nemligen

Eders Kongl. Maj:t, med anledning deraf att det från och med år 1889

ålåge hvarje enskild sedelutgifvande bank att godtgöra kostnaden för

det ombud Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde hos banken

anställa, föreslagit, att förslagsanslaget för kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter, som i riksstaten för år 1888 blifvit faststäldt till

högst 16,000 kronor, måtte nedsättas till högst 12,000 kronor. Af enskild

motionär hade deremot hemstälts, att ett förslagsanslag af 50,000 kronor

årligen måtte anvisas till aflöning åt bankinspektörer i hvarje län, som

skulle hafva till skyldighet att minst en gång hvarannan månad inspektera

hvarje sedelutgifvande bank eller aktiebank eller sparbank inom

länet samt om dessa inspektioner lemna fullständiga rapporter till bankinspektionsbyrån

i finansdepartementet, uppstälda efter en förut bestämd

plan, och detaljerade. 1 sin omförmälda skrifvelse anförde Riksdagen

med afseende å berörda framställningar, att, då den kontroll, som ålåge

ombuden hos de enskilda bankinrättningarne, icke syntes tillräckligt

omfattande för att kunna förebygga möjliga oregelbundenheter i bankverksamheten,

saintj den mångfald af löpande göromål, bankinspektören

hade att förvalta, ej lemnade honom tid att annat än undantagsvis företaga

sådana inspektioner, som kräfde längre uppehåll å något ställe, det

enligt Riksdagens mening ville synas, som borde anslaget för ifrågavarande

ändamål snarare ökas än minskas, helst behofvet af ökad kontroll

påvisades genom ständigt återkommande beklagliga tilldragelser; och ju

större understöd staten lemnade åt dylik kontroll, desto större möjlighet

blefve staten beredd att, åtminstone i vidsträcktare mån, än nu vore

fallet, tillse, att bankverksamheten vore ordnad och bedrefves på ett

sätt, som motsvarade allmänhetens förtroende; men Riksdagen hade

emellertid icke ansett sig, på enskild motionärs yrkande och utan närmare,

af Eders Kongl. Maj:t verkstad utredning om sättet för anordnande

af en mera omfattande inspektion, böra förorda ett högre anslag,

än det Eders Kongl. Maj:t pröfvat kunna vara för ändamålet tillfyllestgörande;

utan hade Riksdagen, med afslag å nyss omförmälda motion,

bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i ämnet föreslagit.

Efter att hafva anmärkt, att detta Riksdagens uttalande uppenbarligen

syftade på behöfligheten af en förstärkning af den personal, som

stode till chefens för finansdepartementets förfogande vid utöfvandet af

den honom åliggande kontroll öfver bankinrättningarne, samt angifvit de

omständigheter, hvilka, enligt departementschefens åsigt, ådagalade önskvärdheten

af att bankinspektionerna verkstäldes oftare än under nuva
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

rande förhållanden kunde ske, äfvensom utvecklat, hvarför departementschefen

för sin del icke kunde biträda förut omförmälda, inom Riksdagen

väckta förslag om anställande af inspektörer i hvarje län, har departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, att saken syntes honom lämpligast

kunna ordnas så, att tills vidare en person anstäldes med särskilt

uppdrag att inspektera bankerna i landsorten, under det att bankerna i

Stockholm inspekterades af bankinspektören, som jemväl borde kunna

medhinna att under sommaren, då tjenstgöringen i departementet vore

lindrig, äfvensom i särskilda fall äfven eljest verkställa några inspektioner

i landsorten. Förenäinnda af chefen för finansdepartementet till

assistent åt bankinspektören förordnade person skulle åter till bankbyrån

afgifva sin inspektionsberättelse, hvilken endast skulle i korthet angifva

de faktiska förhållanden, som vid inspektionen utrönts; och med bifogande

af denna berättelse skulle bankinspektören till departementschefen

afgifva ett memorial, innehållande de erinringar, hvartill de genom inspektionen

ådagalagda förhållandena kunde föranleda. Det vore detta

memorial, som, der så pröfvades lämpligt, skulle delgifvas vederbörande

bankstyrelse.

Departementschefen ansåge sig beträffande den ifrågavarande nya

befattningen äfven böra fästa uppmärksamheten derpå, att anställandet

inom finansdepartementets bankbyrå af en person med insigt i och vana

vid bokföraregöromål äfven i annat afseende borde komma att lända

verksamheten inom departementet till nytta. Saknaden af ett biträde

med speciel insigt i nyssnämnda slag af göromål hade nemligen ofta gjort

sig känbar vid handläggningen af de ofta synnerligen vidlyftiga beskattningsmålen,

för hvilkas pröfning erfordrats genomgåendet af räkenskaper

med en stundom mycket invecklad uppställning. I dylika fall borde den

nye tjenstemannen under sina uppehåll i Stockholm kunna lemna ett

värderikt biträde åt departementschefen.

Ehuru juridisk eller annan akademisk bildning icke borde uppställas

såsom kompetensvilkor för assistentbefattningen, borde den dock, såsom

både besvärlig och magtpåliggande samt särskildt med afseende å önskvärdheten

deraf, att täta ombyten undvekes, aflönas temligen val och

helst så, att den utgående resekostnadsersättningen kunde beräknas lemna

något öfverskott. Ett arfvode af 4,000 kronor årligen jemte rese- och

traktamentsersättning i tredje klass af gällande resereglemente syntes

departementschefen vara eu lämplig godtgörelse.

I sammanhang härmed och då väl erfarenheten numera kunde anses

hafva visat, att bankinspektörs-bef&ttmngen icke kunde undvaras, liksom

det icke kunde bestridas, att denna befattning, om förestående förslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

vunne afseende, erhölle större utsträckning och betydelse, borde — anför

departementschefen vidare — bankinspektörsbefattningen öfverföras

på ordinarie stat, och bankinspektören derigenom beredas förmånerna

af semester, ålderstillägg och pension. Departementschefen förmenade,

att ett talande skäl för en sådan anordning läge deri, att denna befattning

mera än de flesta kräfde kontinuitet, enär den icke kunde skötas

fullt tillfredsställande, förr än genom flerårig erfarenhet kännedom vunnits

om sak- och personförhållanden inom de många bankinrättningar,

hvaröfver det tillkomme bankinspektören att hafva tillsyn. Men kontinuitet

uti en befattning, som tillsattes på förordnande och med arfvode

å extra stat, kunde knappast vara att förvänta.

I öfverensstämmelse med den af departementschefen sålunda uttalade

åsigt har Eders Kongl. Maj:t jemväl, såsom af det ofvanstående

synes, gjort framställning om att bankinspektörsbefattningen måtte under

nu förevarande anslagstitel »departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli» uppföras med aflöning å ordinarie stat äfvensom att den andel,

2.000 kronor, af anslaget till kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

som hittills disponerats till godtgörelse åt amanuens och tillfälliga

biträden å bankbyrån, måtte sammanföras med det å finansdepartementets

stat uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning m. m.

Beträffande de aflöningsförmåner, hvilka i sammanhang med bankinspektörsbefattningens

uppförande på ordinarie stat borde för befattningen

fastställas, har departementschefen på anförda skäl uttalat den uppfattning,

att det nuvarande arfvodet 5,000 kronor vore väl knappt tilltaget

samt att den förbättring, som måste anses behöflig, lämpligen

kunde beredas sålunda att, med bibehållande af den nuvarande aflöningen

5.000 kronor, hvilken borde fördelas i lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar

1,800 kronor, bankinspektören tillädes förmånen af två ålderstillägg,

hvardera å 500 kronor, att tillträdas det ena efter fem och det

andra efter tio års tjenstgöring, på sätt för kanslisekreterare vore bestämdt.

Då i öfrigt genom bankinspektörsbefattningens uppförande å finansdepartementets

stat å denna befattning komme att varda tillämpliga de

genom kungörelsen den 12 juli 1878 stadgade vilkor för åtnjutande af

de nya löneförmånerna för, bland andra embetsverk, bemälda departement,

komme bankinspektören äfven att beredas förmånerna af pension till

lönens belopp samt af semester.

Billigheten fordrade jemväl, enligt departementschefens förmenande,

att, i enlighet med hvad i likartade fall förut medgifvits, den nu tillförordnade

tjensteinnehafvaren, som erhållit förordnande å befattningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

den 19 mars 1888, Unge, i händelse han erhölle fullmagt å samma befattning,

räkna sig till godo den tid, han innehaft nyssberörda förordnande.

Med vidblifvande af den uppfattning, Riksdagen förlid et år i frågan

uttalade, anser Riksdagen högeligen önskligt, att kontrollen vid de enskilda

bankinrättningarne erhåller en ökad utsträckning. Lika med

departementschefen håller Riksdagen emellertid före, att denna ökning

icke bör, såsom i den vid senaste riksdag i ämnet väckta motionen

föreslogs, åstadkommas på det sätt, att särskilda bankinspektörer anställas

i de olika länen. En sådan anordning skulle nemligen, såsom departementschefen

jemväl erinrat, förutom det, att den korame att medföra

dryga kostnader, äfven i andra afseende!!, särskilt i fråga om det önskvärda

åstadkommandet och tillämpandet af likartade och objektiva

grunder vid kontrollen, vålla stora olägenheter. Deremot synes den af

Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna åtgärden att anställa en assistent hos

bankinspektören vara ändamålsenlig, och Riksdagen har för den skull,

på sätt ock vid punkten 7:o här nedan kommer att anmälas, anvisat

det belopp Eders Ivongl. Maj:t för ändamålet äskat, med allenast den afvikelse

från hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att beloppet af skäl, som

vid nämnda punkt närmare angifves, af Riksdagen uppförts på extra stat.

Om Riksdagen alltså erkänner behöfligheten af att bankinspektören

erhåller ett biträde vid utöfningen af den honom åliggande kontrollen

öfver de enskilda bankinrättningarne, har Riksdagen deremot icke genom

hvad till statsrådsprotokollet derom anförts öfvertygats om lämpligheten

af att hans tjenst uppföres på departementets ordinarie stat. Sjelfva

den grannlaga beskaffenheten af ifrågavarande befattning, som af dess

innehafvare fortfarande krafvel- en synnerlig skicklighet och oförminskad

arbetsförmåga, synes Riksdagen tvärt om gifva vid handen, att dess innehafvare

icke bör erhålla den fasta ställning, som ett uppförande på

ordinarie stat skulle medföra. I öfrigt anser Riksdagen någon förbättring

i de löneförmåner, bankinspektören nu åtnjuter, icke vara af

behofvet påkallad, innan sig visat, hvilken större omfattning bankinspektörens

verksamhet må komma att erhålla i följd af assistentens anställande

och den dermed afsedda utsträckning af kontrollen.

Då bankinspektörsbefattningen alltså, enligt Riksdagens förmenande,

bör bibehållas vid dess nuvarande beskaffenhet och lönevilkor, lärer

anledning icke förefinnas vare sig att anvisa det bankinspektören tillkommande

arfvode att utgå under förevarande anslagstitel eller att sammanföra

den del af anslaget till kontrollen vid enskilda banker och

kreditanstalter, som för närvarande disponeras till aflöning af amanuens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

och tillfälliga biträden å bankbyrån, med det å finansdepartementets stat

uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

Riksdagen, som på sätt vid punkten 7:o här nedan kommer att anmälas

under anslagstiteln »för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter»

bibehållit det belopp å tillhopa 7,000 kronor, som nu användts

till arfvoden åt bankinspektören samt åt amanuens och tillfälliga biträden

å bankbyrån, har för den skull med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning faststält det under anslagstiteln »finansdepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli» uppförda anslag att utgå med

oföråndradt belopp 62,400 kronor.

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.

2:o) Enär å förslagsanslaget till kostnader för allmänna bevillningens

uttaxering, i riksstaten för innevarande år uppfördt med 75,000 kronor,

utgifterna uppgått, år 1885 till 138,953 kronor 30 öre, år 1886 till

133,163 kronor 64 öre, och år 1887 till 140,084 kronor 76 öre, och då

de under denna rubrik utgående utgifter icke vore af beskaffenhet att

kunna nedbringas, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja

berörda anslag med 65,000 kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen har bifallit detta Eders Kong]. Maj:ts förslag.

Postverket.

3:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för förre eldaren och

maskinisten Per Conrad Landergren å 400 kronor, för förre matrosen

och långlotsen Daniel August Jansson å 300 kronor samt för postföraren

Alban Anderssons enka Carolina Falk och postföraren Carl August Widmarks

enka Anna Stina Agulin å 100 kronor till hvardera, att utgå så

länge bemälda enkor lefde ogifta, äfvensom af årliga understöd för postföraren

Anderssons minderåriga barn, sonen Albert Julius samt döttrarna

Olivia Maria och Anna Sofia å 50 kronor till hvardera, att utgå till

fylda femton år, med rätt för samtliga dessa personer att uppbära de

föreslagna pensionerna och understöden från och med innevarande år,

dels ock med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar i postverkets

stater äfvensom af de bestämmelser, som i fråga om upphörande af sär
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

skildt hushyresbidrag till vissa postbetjente samt om postbetjentes pensionering

enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år 1890 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,720,000 krtmor, att utgå

direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle ökas

med 315,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1889 faststälda staterna, jemförda med

de för år 1890 föreslagna, äro följande:

1889.

1890.

aflöningsstaten..................

öfvergångsstaten .............

indragningsstaten.............

pensionsstaten..................

omkostnadsstaten.............

oförutsedda utgifter .......

afkortningar och institutioner in. in.

............... kr.

2,563,200

— kr.

2,655,900: —

»

8,400

- ))

7,400: —

»

7,540

- »

6,440: —

))

79,415

- ))

80,840: —

))

3,620,500

- ))

3,843,500: —

))

83,000

- ))

90,000: —

er m. m. »

42,945

- »

35,920: —

Summa kr.

6,405,000

— kr.

6,720,000: —

Då postverkets inkomster för år 1890 blifvit af Eders Kongl. Maj:t

och Riksdagen beräknade till 6,900,000 kronor, komma således, vid bifall

till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, inkomsterna att öfverstiga

utgifterna med 180,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till någon erinran mot Eders

Kongl. Maj:ts förevarande framställning och har för den skull beslutat:

dels att, med godkännande af de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

och i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 januari 1889 omförmälda

ändringar i postverkets nedannämnda stater för år 1890, för

samma år höja

aflöningsstaten med............................................................. kronor 92,700:

omkostnadsstaten med....................................................... » 223,000: —

oförutsedda utgifter med ................................................... » 7,000: —

dels att bevilja årliga pensioner åt förre eldaren och maskinisten

Per Conrad Land ergren å 400 kronor, åt förre matrosen och långlotsen

Daniel August Jansson å 300 kronor samt åt postföraren Alban Anderssons

enka Carolina Falk och postföraren Carl August Widmarks enka

Anna Stina Agulin å 100 kronor till hvardera, att utgå så länge bemälda

enkor lefva ogifta, äfvensom årliga understöd åt postföraren Anderssons

minderåriga barn, sonen Albert Julius samt döttrarna Olivia

Maria och Anna Sofia å 50 kronor till hvardera, att utgå till fylda femton

år, med rätt för samtliga dessa personer att uppbära berörda pen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

sioner och understöd från och med år 1889 samt för beredande af dessa

pensioner och understöd äfvensom de af Eders Kong!. Maj:t beviljade

nya pensioner å postverkets stat bestämma anslaget till pensionsstaten

för år 1890 till 80,840 kronor, och

dels att med beräknande af postverkets stater för år 1890 till följande

belopp, nemligen:

aflöningsstaten .....................................

ö fvergångsst åtel).................................

indragningsstaten ..............................

pensionsstaten ....................................

omkostnadsstaten ...............................

oförutsedda utgifter ........................

afkortningar och institutioner m.

........................... kronor

2,655,900

—

......................... ))

7,400

—

........................... »

6,440

—

........................... ))

80,840

—

»

3,843,500

—

........................... ))

90,000

—

........................ »

35,920

—

tillsammans kronor

6,720,000

—

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,720,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

4:o) Eders Kongl. Maj: t har under denna anslagstitel föreslagit, att

Riksdagen med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater,

under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade,

måtte såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen, till

telegrafverket för 1890 anvisa enahanda belopp, 1,260,000 kronor, hvartill

telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva,

att det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Eders

Kong]. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Enligt hvad af omförmälda statsrådsprotokoll framgår, skulle telegrafverkets

stater för år 1890 komma att utvisa följande summor:

aflöningsstaten............................. kronor 906,400:

öfvergångsaflöningsstaten ............................................... » 8,920: —

pensions- och understödsstaterna................................ » 85,580: —

underhållsstaten.............................................................. » 259,100: —

tillsammans kronor 1,260,000: —

Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Slutsumman af de stater för verket, som af senaste Riksdag faststäldes

för innevarande år, uppgick jemväl till 1,260,000 kronor, hvilket

belopp å de olika staterna fördelade sig sålunda:

aflöningsstaten........................ kronor 910,700:

öfvergångsaflöningsstaten ■............................................... » 8,120: —

pensions- och understödsstaten ..................................... » 82,580: ■

underhållsstaten .............................. » 258,600:

Då emellertid reservationsanslaget till telegrafverket för år 1889 af

Riksdagen bestämdes till allenast 1,200,000 kronor, eller samma belopp,

hvartill telegrafinkomsterna för samma år beräknades, anvisade 1888 års

Riksdag derjemte för innevarande år ett extra anslag af 60,000 kronor

till betäckande af verkets utgifter i den mån dessa icke kunde bestridas

med verkets egna inkomster. Genom bifall till Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning skulle nyssnämnda reservationsanslag komma

att höjas med 60,000 kronor, hvaremot något extra anslag icke för nästkommande

år blefve behöfiigt.

Riksdagen, som beräknat inkomsttiteln »telegrafmedel» till det af

Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna beloppet, 1,260,000

kronor, har icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, utan har med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 januari 1889 tillstyrkta ändringar

i telegrafverkets utgiftsstater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt

att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1890 anvisat 1,260,000 kronor, samt

tillika medgifvit, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,

må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring.

Tullverket.

5:o) Beträffande tullverket har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 januari 1889 föreslagna förändringar i tullverkets stater,

måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,533,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt

af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att tullverkets stater

för år 1890 enligt Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag skulle komma att

sluta å följande belopp:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

11

aflöningsstaten....................................................................... kronor 1,778,300: —

öfvergångsaflöningsstaten.................................................. » 28,970: —

ålderstilläggsstaten............................................................... » 220,000: —

indragningsstaten............................................................. » 35,420: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten................................................................. » 211,510: —

Summa kronor 2,533,000: —

För innevarande år hafva samma staters slutsummor bestämts sålunda:

aflöningsstaten...................................................................... kronor 1,692,900: —

öfvergångsaflöningsstaten.................................................. » 31,060: —

ålderstilläggsstaten.............................................................. » 220,000: —

indragningsstaten................................................................ » 38,830: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten................................................................ » 211,410: —

Summa kronor 2,453,000: —

Slutsumman af de för år 1890 föreslagna staterna öfverstiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med tillhopa

80,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning

till någon Riksdagens erinran, och har Riksdagen för den skull

bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »tullverket» äskat

och föreslagit.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts proposition om pension af tullmedlen

åt distriktschefen F. Nisbeth meddelar Riksdagen i särskild skrifvelse

sitt beslut.

Skogsväsendet.

6:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

■ att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 januari 1889 angifvits, godtgörelse för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 68*

skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar

komme statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu

tillkommande extra ersättningar upphörde att utgå eller, der de utgjordes

af enskilde, indroges till statsverket — måtte godkänna den i

berörda protokoll föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och de

vilkor för den nya aflöningens åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed

tillstyrkts;

att Riksdagen härjemte måtte besluta, att de till jägmästare anslagna

boställen, hvilka Eders Kong]. Maj:t icke funne böra för ändamålet

eller eljest för skogsväsendet bibehållas, skulle till statsverket

indragas den 14 mars 1891, dock med iakttagande dels att indelningshafvare

finge, om han så önskade, under sin återstående tjenstetid och

med fardagsrätt enligt § 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion,

för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt

boställe emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning

kunde blifva bestämdt, dels ock att staten, då den från vederbörande

indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertoge boställe, efter värdering

vid syn jemväl öfvertoge sådana å bostället befintliga, indelningshafvare!)

tillhöriga åbyggnader, som vid synen ansåges vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare måtte medgifva, att, derest löneregleringen

icke kunde omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar

å de nya aflöningarne finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras

för bestridande af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;

att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten måtte höjas med 34,915

kronor till 447,208 kronor;

dels för ålderstillägg åt skogsstaten måtte uppföras ett förslagsanslag

å 84,400 kronor;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet måtte höjas med 172,685 kronor till 386,992

kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ............................... kronor 447,208: —

» statens skogsskolor.................. » 24,500: — kronor 471,708:

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten....................................... » 84,400: —

Transport kronor 556,108: —-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Transport kronor 556,108: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet .......................... kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet......... » 386,992: — kronor 416,892: _

Summa kronor 973,000: —

hvarigenom det nuvarande ordinarie anslaget till skogsväsendet i dess

helhet skulle ökas med 292,000 kronor;

och har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed äskat Riksdagens

medgifvande, att de medel, som influtit eller hädanefter inflöte för försäljning

jemlikt nådiga brefvet den 18 maj 1888 af åtskilliga kronoegendomar

och enligt samma nådiga bref skulle inlevereras till riksgäldskontoret

för att användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, finge för sådant ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras

och följaktligen på Eders Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontoret

utbetalas.

För skogsväsendet är för år 1889 å ordinarie stat uppfördt:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten .............................................. kronor 412,293:

» statens skogsskolor................................. » 24,500: —1 436,793:__

dels reservationsanslag:

för skogsinstitutet .......................................... kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen ........... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

.................................................. » 214,307: — 244,207: _

tillsammans kronor 681,000: —

Dessutom är å extra stat för samma år anvisadt för

kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet............................................ » 99,000: —

så att, oberäknadt det å 1889 års stat jemväl uppförda

extra anslag å 25,000 kronor till skogsodlingens

befrämjande, hela anslaget för skogsväsendet

i innevarande års stat utgör......................................... kronor 780,000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Den för skogspersonalen föreslagna staten är af följande innehåll:

Tjenst-

'''' i

!

Lön.

görings-

penningar.

Summa.

»1

öfverjägmästare ...............

3,200

1,600

4,800

Efter 5 år kan aflöningen höjas

8

d:0

25,600

12,800

38,400

med 600 kronor.

1 jägmästare .

1,500

1,600

3,100

9

d:o

13,500

14,400

27,900

1

d:0

1,500

1,400

2,900

Aflöningen kan höja

efter 5

12

d:0

18,000

16,800

34,800

ar med 500 kronor, efter 10

år med ytterligare 500 kronor

1

d:0

1,500

1,200

2,700

och efter ,15 år med

nya 500

9

d:0

13,500

10,800

24,300

kronor.

1

d:0

1,500

1,000

2,500

40

d:0

60,000

40,000

100,000

1

128

kronojägare

d:0

i de sex norra länen.

400

51,200

150

19,200

550

70,400

Der boställslägenhet saknas, ut-

1

d:0

i de mellersta

9ch

400

100

500

går hyresersättning

med 100

södra delarne

af

66,500

kronor.

133

d:0

landet.

53,200

13,300

Summa

245,000

134,350

379,350

jResepenningar:

1

öfverjägmästare ... 1,000

—

4

d:o (800 kr.) 3,200

—

; 4

d:o (700 ») 2,800

—

27 jägmästare (600 ») 16,200

—

24

d:o (500 » ) 12,000

—

18

d:0 (400 ») 7,200

—

3

d:0 (300 » ) 900

—

1

d:o (200 ») 200

—

1

d:o (100 » ) 100

—

134 kronojägare (100 ») 13,400

—

----

57,000

Hyreser sättning:

163

kronojägare (100 kr.) .....

—

—

16,300

Summa kronor

—

452,650

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå å indelningsbafvarens

lön och, om boställsafkastningen öfverstiger denna, till Överskjutande beloppet å tjenstgörings- och

resepenningarne, med skyldighet i sistnämnda fall för indelningshafvaren att under ledighet till vikarien kontant

utgifva hvad som erfordras till tjenstgörings- och resepenningarnes fyllande till de i staten upptagna belopp.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Såsom vilkor för åtnjutande af de ifrågasatta löneförmånerna har

Eders Kongl. Maj:t ansett böra stadgas:

att innehafvare af befattning vid skogsstaten skall vara underkastad

så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden

som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda

föreskrifven;

att med ordinarie tjenst vid skogsstaten icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, med undantag af befattning

vid skogsläroverk eller såsom domänintendent, och ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för

fullgörande af tjenstgöringen vid skogsstaten, dock att tjensteman, som

vid den nya löneregleringens inträdande innehar tjenst utom skogsstaten,

må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid

denna stat hinderlig;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom de

gränser, domänstyrelsen bestämmer, eger åtaga sig skogsförrättningar åt

enskilde;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgörings- och resepenningar

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort, men skola för den tid, han varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilt uppdrag, kali förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgörings- och resepenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att tidpunkten för åtnjutande af det öfverjägmästare tillerkända

ålderstillägg, likasom det åt jägmästare medgifna första ålderstillägget,

skall inträda fem år efter befattningens tillträdande, under vilkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, och att

hans tjenstgöring derunder varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas,

samt med iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande härvid öfverjägmästare tillgodoräknas

den tid, han före den nya statens utfärdande varit förordnad till skogsinspektör,

och jägmästare den tid, han likaledes före den nya statens

utfärdande enligt nådigt förordnande uppehållit skogsinspektörsbefattning

eller skogsinspektörs jägmästaretjenst eller jägmästaretjenst, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

under afbidan på skogsstatens omreglering icke blifvit med ordinarie

innehafvare besatt;

att andra ålderstillägget får af jägmästare tillträdas efter ytterligare

fem år och det tredje ålderstillägget efter nya fem år, allt under enahanda

vilkor, som gälla beträffande det första ålderstillägget;

att af ålderstillägg tre fjerdedelar skola räknas till lönen och en

fjerdedel anses såsom tjenstgöringspenningar; samt

att skogstjensteman eller skogsbetjent skall, då han uppnått 60

lefnads- och minst 30 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders

Kongl. Maj:t eller domänstyrelsen, der det tillkommer denna att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i tjensten

qvarstå.

Efter att hafva till statsrådsprotokollet redogjort icke blott för de

olika skeden frågan om skogsstatens omorganisation under de senare

åren genomgått utan äfven för det nu föreliggande regleringsförslaget

med hvad dit hörer, har departementschefen anfört följande:

»I detta sammanhang torde jag vidare böra erinra om Eders Kongl.

Maj:ts den 5 oktober nästlidet år fattade beslut om införande af militära

öfningar för lärjungarne vid statens skogsläroverk.

Sedan fråga blifvit väckt om utbildande af lärlingarne vid statens

lägre skogsskolor och eleverna vid skogsinstitutet till reservunderbefäl

och reservbefäl vid armén, anmodade chefen för landtförsvarsdepartementet,

med öfverlemnande af en i frågan utarbetad promemoria, domänstyrelsen

att häröfver afgifva underdånigt utlåtande. Efter att hafva

hört vederbörande skogsskoleföreståndare och direktören vid skogsinstitutet

afgaf domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27 februari

1888 det infordrade utlåtandet, deruti styrelsen, som icke ansåg det

tillkomma sig att utreda, i hvad mån genomförandet af det ifrågavarande

förslaget komrae att medföra gagn för försvarsväsendet, i öfrigt, under

framställande af anmärkningar vid vissa delar af förslaget, hufvudsakligen

anförde, att en militärisk utbildning af den beskaffenhet, förslaget afsåge,

icke ansåges komma att inverka ofördelaktigt på undervisningen vid

skogsläroverken, utan syntes vara egnad att i vissa afseenden främja lärjungarnes

utveckling i praktisk rigtning.

Chefen för landtförsvarsdepartementet öfverlemnade sedermera till

finansdepartementet en med ledning af framstälda anmärkningar omarbetad

promemoria rörande det ifrågasatta införandet af militära öfnin
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

gar vid skogsläroverken. Af innehållet i detta förslag torde jag nu

allenast behöfva erinra derom, att förslaget, som var bygdt på den förutsättning,

att för erhållandet af fullständigt afgångsbetyg från lägre

skogsskola eller skogsinstitut skulle erfordras att med nöjaktig skicklighet

hafva genomgått stadgade militära öfningar, i detta hänseende

kräfde af lärjunge vid lägre skogsskola sådana öfningar under 75 dagar,

fördelade på 2 år, med 60 dagar under det första och 15 under det

andra, samt af elev vid skogsinstitutet 105 dagars öfningar, fördelade på

3 år, med 30 dagar under första, 30 dagar under andra samt 45 dagar

under tredje året, förutom fem timmars praktisk och teoretisk militärundervisning

hvarje vecka under vintermånaderna. I nämnda öfningstider

voro inberäknade de lärlingarne och eleverna såsom värnpligtige

åliggande öfningar. Af lärlingarne vid skogsskolorna skulle öfningarne

fullgöras vid det regemente, inom hvars stånd vederbörande skogsskola

vore ''belägen, och af eleverna vid skogsinstitutet vid något af de båda

lifgardesregementena till fot. Utexaminerade skogslärlingar skulle benämnas

»underjägare», i stamrullorna upptagas under denna titel och

afses att vid mobilisering och i krig användas såsom vice korporaler

intill 32 års ålder. Utexaminerade elever vid skogsinstitutet borde åter

af Eders Kongl. Maj:t förordnas, om de anstäldes i skogsstatens tjenst,

till »jägmästareassistenter» och, om de icke erhölle anställning i nämnda

tjenst, till »extra jägmästare». Äfven de sistnämnde skulle lyda under

skogsstatens instruktion med skyldighet att för tjenstgöring vid nämnda

stat i män af behof vara till domänstyrelsens disposition. Så väl jägmästareassistenter

som extra jägmästare skulle upptagas i stamrullorna

med dessa titlar och afses att vid mobilisering och i krig användas såsom

underlöjtnanter. De militära skyldigheterna borde af så väl de ena

som de andra bibehållas, så länge de befunne sig i värnpligtsåldern, och

af dem, som vunne anställning i skogsstatens tjenst, derutöfver, så länge

deras anställning vid skogsstaten varade.

Derjemte ifrågasattes, huruvida icke lärlingarne vid de enskilda

skogsskolorna vid Skogshåll och Presterud borde åläggas enahanda

öfningsskyldighet, som blefve stadgad för lärlingarne vid statens lägre

skogsskolor.

Vid underdånig anmälan den 5 nästlidne oktober af detta ärende

tillät jag mig erinra, att då de unge män, som utbildades till skogsbetjente

och skogstjenstemän i åtskilliga afseenden borde förvärfva sig

egenskaper, som hade mycket gemensamt med krigarens, såsom vana

att föra befäl, disciplin, fysisk uthållighet, skicklighet att använda skjutvapen,

örtkännedom in. in., staten, i den mån sådant utan menlig in
Bih.

till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

verkan på de blifvande skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga

lefnadskall eller utan olägenhet för skogsadministrationen kunde

ske, borde tillgodogöra sig de omförmälda egenskaperna genom att åt

skogspersonalen gifva en sådan utbildning, att den vid härens ställande

på fältfot kunde användas som reservbefäl och reservunderbefäl vid

hären och framför allt vid landstormen; samt att det syntes så mycket

mindre obilligt, att staten af lärlingarne och eleverna vid skogsläroverken

utkräfde en sådan skyldighet, som staten genom den kostnadsfria

undervisningen för deras egentliga lefnadskall beredde dem väsentliga

förmåner, och den militära utbildningen, som skulle komma dem

till del, äfven om den kräfde något längre tid än den, som enligt värnpligtslagen

skulle bibringas hvarje svensk krigsduglig man, i allt fall,

på sätt ej mindre skogsiäroverkens föreståndare än äfven domänstyrelsen

vitsordat, komme att öka elevernas duglighet för sitt fack. På

grund af hvad sålunda blifvit erinradt och då det mått af militärisk

öfning, som enligt omförmälda promemoria skulle bibringas skogslärlingarne

och eleverna, vore det minsta, som för ändamålet kunde ifrågasättas,

täcktes Eders Kongl. Maj:t besluta, att, såsom vilkor för erhållandet

af fullständigt afgångsbetyg från vare sig någon af statens skogsskolor

eller skogsinstitutet, skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter

vid läroverken inskrefves, fordras att hafva med nöjaktig skicklighet

genomgått de militära öfningar, som i promemorian för hvartdera

slaget af läroverk upptoges; och anbefaldes domänstyrelsen att med

ledning af de i öfrigt i promemorian föreslagna bestämmelser afgifva

förslag till de förändringar i gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken

af den 13 april 188G, som af den sålunda stadgade öfningsskyldigheten

kunde påkallas.

Rörande vissa i omförmälda prememoria föreslagna bestämmelser

i afseende på skogslärlingarnes och skogselevernas anställande såsom

volontärer vid särskilda regementen samt aflöning och andra ersättningar

åt dem under öfningstiderna, förklarade sig Eders Kongl. Maj:t

vilja framdeles besluta på föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet.

A de föreslagna föreskrifterna i fråga om utexaminerade

skogslärlingars och skogselevers tjenstgöringsskyldighet ej mindre i

militäriskt hänseende än äfven i vissa afseenden i skogsstatens tjenst,

deras benämning m. in., äfvensom om utsträckning af öfningsskyldigheten

till lärjungar vid de enskilda skogsskolor, som åtnjuta statsunderstöd,

behagade Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att i sammanhang med

frågorna om ny lönereglering för skogsstaten samt om anslagsbehofven

för skogsväsendet för år 1890 få å nyo påkalla Eders Kongl. Maj:ts upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

märksamhet, och utbedjer jag mig att till frågan om militära öfningar

för lärjungarne vid nyssnämnda enskilda skogsskolor få återkomma vid

anmälan af gjorda framställningar om anslag för den enskilda skogsundervisningen.

Vidkommande de utexaminerade skogslärlingarnes och skogselevernas

militära tjenstgöringsskyldighet var, såsom jag nyss erinrat, i

promemorian förutsatt, att denna tjenstgöringsskyldighet skulle för utexaminerade

skogslärlingar äfvensom för sådana utexaminerade skogselever,

som icke erhölle anställning i skogsstatens tjenst, fortvara, så

länge de befunne sig i värnpligtsåldern eller intill fylda 32 år, men för

de elever, som blefve vid skogsstaten anstälde, derutöfver, så länge

denna anställning varade. Domänstyrelsen, som icke haft något att

erinra vid förslaget om den ifrågavarande skogspersonalens militära

skyldighet intill värnpligtsålderns utgång, har deremot beträffande den

föreslagna tiden för de egentliga skogstjenstemännens militära skyldighet

anmärkt, att, om denna utsträcktes till hela den tid, anställningen

i skogsstaten varade, komme i mobiliseringsfall och krigstid skogsadministrationen

i orterna att ligga helt och hållet nere, hvarjemte,

utom det att freqvensen till de svagt aflönade skogsstatsbefattningarne

till skada för corpsens tjensteduglighet kunde minskas, det syntes vara

allt för betungande för skogsstatens medlemmar, att, utöfver deras hufvudsakliga

uppgift, dem pålades eu helt annan, på deras lefnadsförhållanden

så djupt ingripande som möjligt krigstjenst ända till pensionsåldern.

Styrelsen har derför hemstält, att ifrågavarande militära skyldighet,

om den samma ansåges böra utsträckas öfver tiden för allmän

värnpligt, dock måtte upphöra efter fylda 45 år.

Jag bestrider icke, att, derest afsedt vore att vid mobilisering eller

i krig använda skogsstatstjenstemännen som reservbefäl vid hären, fog

i mycket kunde finnas för de af domänstyrelsen uttalade farhågor.

Enligt hvad jag inherntat, påräknar likväl krigsstyrelsen allenast, att

de militäriskt utbildade skogstjenstemännen, likasom äfven skogsbetjente,

skulle i förekommande fall kunna anlitas såsom befäl och underbefäl

vid landstormen, hvarom äfven uttryckligt stadgande borde meddelas.

Då sålunda den militära tjenstgöringen för hvar och en komme att inskränkas

till försvaret af hemorten, torde grund ej vidare förefinnas

för farhågan, att skogsadministrationen i orterna vid krigstillfälle komme

att alldeles ligga nere, likasom ej heller en så väsentligt begränsad

militär tjenstgöringsskyldighet kan anses komma att verka afskräckande

för dem, som eljest önska inträda i skogsstatens tjenst. Dock finner

äfven jag, lika med domänstyrelsen, någon inskränkning af den före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

slagna tiden för skogsstatstjenstemännens militära skyldighet önsklig,

men, då det från domänstyrelsen infordrade förslag till ändringar i

stadgarne för skogsläroverken ännu icke inkommit, och det synes mig

lämpligt, att frågan om skogspersonalens militära öfnings- och tjenstgöringsskyldighet

i hela dess vidd samtidigt förekommer till definitivt

afgörande, hemställer jag, att med pröfning af de föreslagna nya bestämmelserna

rörande utexaminerade skogslärlingars och skogselevers

tjenstgöringsskyldighet in. in. må anstå, intill dess nyssberörda utlåtande

inkommit.»

Till statsrådsprotokollet har departementschefen vidare — efter att

hafva erinrat, att från anslaget för den enskilda skogsundervisningen fölnärvarande

utginge bidrag, bland annat, med 3,800 kronor till enskilda

skogsskolan vid Presterad i Vermlands län och med enahanda belopp

för uppehållande af undervisningen vid Skogshålls skogsskola i Södermanlands

län, samt att skogsskolan vid Skogshåll, som tillförene underhållits

af Södermanlands läns hushållningssällskap, numera så till vida

vore eu statens skola, som staten öfvertagit skolan, mot det hushållningssällskapet

förbundit sig att under tre år från och med den 1 januari

1888 kostnadsfritt för staten tillhandahålla för skolan lämplig lokal —

anfört att, enär de skäl, som föranledt Eders Kongl. Maj:ts beslut om

införande af militära öfningar vid statens skogsläroverk, äfven syntes

departementschefen ega giltighet i fråga om de af statsmedel väsentligen

underhållna skogsskolorna vid Skogshåll och Presterad, helst en utsträckning

af öfningsskyldigheten till lärjungarne äfven vid dessa skolor skulle

tillföra ortförsvaret en afsevärd förstärkning af reservunderbefäl, departementschefen

ansåge sig böra förorda, att Eders Kongl. Maj:t, derest

Riksdagen anvisade de för ifrågavarande skolor afsedda medel, måtte

föreskrifva, att lärjungarne vid Skogshålls skogsskola skulle vara underkastade

samma militära öfningsskyldighet som lärlingarne vid statens

skogsläroverk, äfvensom för beviljande af anslaget till Presteruds skogsskola

såsom ytterligare vilkor jemte de nu gällande uppställa, att lärlingarne

vid skolan likaledes underkastades sagda öfningsskyldighet.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, har kronoparkernas

areal, som år 1874 utgjorde 1,538,285,30 hektar, vid 1887 års utgång

uppgått till 3,386,964,45 hektar, och statsverkets kontanta inkomster af

skogarne — oberäknad! afkastning^! af utarrenderade hemman och

lägenheter —• hvilka åren 1870—1874 i medeltal utgjorde 775,515 kronor

19 öre och för året 1874, taget för sig, uppgingo till 820,064 kronor

5 öre, utgjort under de följande fem åren i medeltal för år 959,447

kronor 58 öre, under åren 1880—1885, likaledes i medeltal, 1,706,210

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

kronor 63 öre, år 1885 1,733,710 kronor 55 öre, år 1886 1,711,211 kronor

61 öre, År 1887 1,685,392 kronor 72 öre och år 1888 2,067,115 kronor

19 öre. Då statens skogsväsendc sålunda vunnit eu högst betydlig utveckling,

sedan den senaste löneregleringen för skogsstaten år 1874

genomfördes, samt skogspersonalens arbete i följd deraf naturligen i hög

grad ökats, har Riksdagen ansett en förbättring i nämnda personals löneförmåner

af behofvet påkallas, helst genom den föreslagna utsträckningen

af skogsförvaltningens åtgöranden å civila och ecklesiastika boställen

samt utarrenderade kronoegendornar, hvilken utsträckning Riksdagen

för sin del finner synnerligen ändamålsenlig, personalens arbete

skulle komma att än ytterligare ökas. De erinringar, Riksdagen år 1887

framstälde mot det då framlagda, med det nu föreliggande i allt väsentligt

öfverensstämmande regleringsförslaget och med hänsyn till hvilka

Riksdagen icke ansåg sig kunna bifalla samma förslag, hafva jemväl i

de delar, der desamma icke föranledt ändring, synts Riksdagen, efter

den utredning, som rörande de af Riksdagen anmärkta förhållandena numera

åstadkommits och till statsrådsprotokollet meddelats, icke vidare

böra utgöra hinder för lösningen af den enligt Riksdagens förmenande

angelägna regleringsfrågan.

Vid granskning af den af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna lönestaten

har Riksdagen funnit der upptagna, aflöningar i allmänhet motsvara

hvad billigheten kräfver, men i fråga om jägmästarne har Riksdagen trott

sig finna, att för dem ifrågasatts högre löneförmåner än hvad, med hänsyn

till dessa tjenstemäns verksamhet och lefnadsförhållanden i öfrigt, kan

anses skäligt. Enligt Riksdagens åsigt bör derför en nedsättning ske i

de för jägmästare föreslagna aflöningarne, och denna synes Riksdagen

lämpligen kunna ega rum å ålderstilläggen, sålunda, att jägmästare må

ega rätt att åtnjuta allenast två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,

hvilka skulle inträda det första efter fem år och det andra efter ytterligare

fem år.

Med afseende å de för de nya löneförmånernas åtnjutande ifrågasatta

vilkor har Riksdagen icke haft annan anmärkning att framställa, än

att den för skogspersonalen föreslagna pensionsåldern synes Riksdagen

inträda väl tidigt. Till stöd för hvad i fråga om rätten för skogstjensteman

att erhålla pension å allmänna indragningsstaten föreslagits har

visserligen i statsrådsprotokollet anförts, att sådana bestämmelser som

de ifrågavarande vore gällande för afvittringslandtmätare, provinsialläkare

och statens landtbruksingeniörer, med hvilka skogstjenstemännen

i afseende på tjenstgöringens ansträngande beskaffenhet vore likstälda,

men då, enligt Riksdagens förmenande, skogstjenstemännens arbete, ehuru

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

ansträngande, icke torde med nödvändighet fordra samma låga pensionsålder,

som för nyssnämnda tre tjenstemannaklasser är bestämd, samt

skogspersonalens pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för närvarande

inträder först vid uppnådda 70 lefnads- och 30 tjenstår eller, i

händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd, vid 65 lefnads- och

vid pass 40 tjenstår, har Riksdagen ansett skogspersonalens pensionsålder

i sammanhang med löneregleringen lämpligen kunna bestämmas

till 65 lefnads- och 35 tjenstår, dock med här nedan tillkännagifvet

undantag för skogstjensteman eller skogsbetjent, som begär afsked på

grund af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd.

De bestämmelser i fråga om godtgörelse för skogsstatens förvaltningsåtgärder

å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar samt beträffande

upphörande eller indragning till statsverket af vissa, jägmästarne

nu tillkommande extra ersättningar, hvilka Eders Kongl. Maj:t funnit

böra utgöra förutsättning för ett fastställande af den föreslagna lönestaten,

bär Riksdagen funnit böra från Riksdagens sida godkännas.

Mot hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit i fråga om indragning till

statsverket af vissa, jägmästare nu anslagna boställen samt rörande rätt

för Eders Kongl. Maj:t att för visst ändamål disponera uppkommande

behållningar å de nya aflöningarne likasom mot beviljandet af det ökade

anslag, Eders Kongl. Maj:t äskat till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, har Riksdagen icke heller något

att erinra; hvaremot Riksdagen i fråga om Eders Kongl. Maj:ts för den

nya regleringens genomförande framstälda anslagsfordran ansett sig,

med hänsyn till den minskning i anslagsbehofvet, som blifver eu följd

af den af Riksdagen beslutade jemkningen i jägmästarnes löneförmåner,

böra nedsätta det äskade förslagsanslaget till ålderstillägg från 84,400

kronor med 24,400 kronor till 60,000 kronor.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om rätt att disponera

medel, som inflyta för försäljning enligt 1888 års Riksdags beslut af söder

om Norrland belägna kronoegendomar, hvilka i arrende lemna mer än

200, men icke utöfver 400 kronor, har Riksdagen visserligen ansett eu

sådan rätt böra Eders Kongl. Maj:t medgifvas, dock icke utan all begränsning.

I anseende till detta ämnes jemförelsevis ej ringa vigt, och då det

här gäller förvärfvande af fastigheter, hvilkas skötsel måste blifva med

kostnader förenad, anser Riksdagen sig böra sättas i tillfälle att bilda

sig ett omdöme om sättet för inköpen af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark. Väl förekomma uppgifter härom i berättelsen om

hvad i rikets styrelse sig tilldragit, likasom ock Riksdagens revisorer

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

och genom dem Riksdagen kunna i riksgäldskontoret taga del af de

kongl. bref, i hvilka underrättelse om beslutade inköp meddelas och

anvisningar å innestående medel göras. Lämpligare synes dock vara,

att Riksdagen årligen erhåller en sammanfattad redogörelse öfver de

skogsinköp, som under ett år egt rum, och derigenom sättes i tillfälle

att fatta det beslut, omständigheterna kunna föranleda.

På det en sådan pröfning periodvis må kunna ega ruin, har Riksdagen

funnit sig böra lemna det äskade medgifvandet för tre år i sänder,

och nu för de tre åren från innevarande års början.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Eders Kong]. Maj:t genom beslut

den 5 sistlidne oktober föreskrifvit, att för erhållande af fullständigt afgångsbetyg

från vare sig någon af statens skogsskolor eller skogsinstitutet

skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter inskrefves, fordras

att hafva med nöjaktig skicklighet genomgått vissa i statsrådsprotokollet

närmare angifna militära öfningar, äfvensom att chefen för

finansdepartementet den 12 sistlidne januari vid anmälan af de anslagsbehof,

som för den enskilda skogsundervisningen vore erforderliga, af

anförda skäl ansett sig böra förorda, att Eders Kongl. Maj:t, derest Riksdagen

anvisade de för skogsskolorna vid Skogshåll och Presterud erforderliga

medlen, måtte föreskrifva, att lärjungarne vid Skogshålls skogsskola

skulle vara underkastade samma militära öfningsskyldighet som lärlingarne

vid statens skogsläroverk, samt för beviljandet af anslaget till

Presteruds skogsskola såsom särskildt vilkor uppställa, att lärlingarne

vid skolan likaledes underkastades sägda öfningsskyldighet; och af statsrådsprotokollet

framgår jemväl, att Eders Kongl. Maj:t torde vara betänkt

på att utfärda föreskrifter derom, att viss tjenstgöringsskyldighet

såsom reservbefäl och reservunderbefäl vid hären skall åligga utexaminerade

skogselever och skogslärlingar. Utan afseende derå, huruvida

Eders Kongl. Maj:t eger grundlagsenlig rätt att i administrativ väg såsom

vilkor för inträde i skogsstaten eller i allmänhet i någon af den

civila tjenstens grenar stadga vidsträcktare vapenöfningsskyldighet än

den, som genom lag är bestämd för alla värnpligtige, eller att i sådan

ordning för civil tjensteman föreskrifva vissa militära åligganden, anser

sig Riksdagen likväl icke kunna undertrycka den åsigt, att Riksdagens

yttrande öfver sådana bestämmelser bör inhemtas, innan de meddelas;

och föreställer sig Riksdagen, att i motsatt fall svårighet lätt kan möta

att vinna Riksdagens medverkan i de delar, der den för ordnande af

med tjensten sammanhängande förhållanden är nödvändig. Då statsrådsprotokollet

emellertid gifver vid handen, att chefen för finansdepartementet

den 12 sistlidne januari hemstält, att med pröfning af de före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

slagna nya bestämmelserna rörande utexaminerade skogslärlingars och

skogselevers tjenstgöringsskyldighet in. m. måtte få anstå, intill dess

det från domänstyrelsen infordrade förslag till ändringar i stadgarne för

skogsläroverken inkommit, samt beslutet om de militära öfningarne för

lärjungarne icke lärer hafva trädt i verket eller ens torde kunna anses

fullständigt, förr än berörda infordrade förslag blifvit pröfvadt, hyser

Riksdagen den tillförsigt, att Riksdagen blifver satt i tillfälle att yttra

sig om samtliga ifrågavarande bestämmelser, innan någon tillämpning af

dem kominer att ega rum eller slutliga föreskrifter utfärdas. Med afseende

härå har Riksdagen icke ansett sig vid pröfning af de framstälda

förslagen böra taga särskild hänsyn till hvad i ofvanberörda afseende

förekommit, helst ökade anslag för undervisningen icke blifvit begärda.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla:

att Riksdagen — under förutsättning att, på sätt i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 januari 1889 angifvits, godtgörelse för

skogsstatens förvaltningsåtgärder å ecklesiastiska * skogar och häradsallmänningar

kommer statsverket till godo, och att vissa, jägmästarne nu

tillkommande extra ersättningar upphöra att utgå eller, der de utgöras

af enskilde, indragas till statsverket — godkänt den i berörda protokoll

föreslagna stat för skogsförvaltningen i orterna och de för den nya aflöningens

åtnjutande föreslagna vilkor, dock med den ändring, beträffande

staten, att ålderstilläggen för jägmästarne bestämts till endast två, hvardera

å 500 kronor, hvilka skola inträda, det första efter fem år och det

andra efter ytterligare fem år, och, beträffande de föreslagna vilkoren,

att skogstjensteman eller skogsbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjenstår, vara förpligta^ att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Eders Kongl.

Maj:t eller domänstyrelsen, der det tillkommer denna att afskedet utfärda,

dock obetaget dels att låta med afskedet anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i tjensten

qvarstå, dels att, i händelse af sjuklighet eller försvagadt helsotillstånd,

uppå ansökning gifva skogstjensteman eller skogsbetjent afsked vid uppnådda

60 lefnads- och 30 tjenstår;

att Riksdagen härjemte beslutat, att de till jägmästare anslagna boställen,

hvilka Eders Kongl. Maj:t icke finner böra för ändamålet eller

eljest för skogsväsendet bibehållas, skola till statsverket indragas den 14

mars 1891, dock med iakttagande, dels att indelningshafvare må, om

han så önskar, under sin återstående tjenstetid och med fardagsrätt enligt

§ 62 i den för skogsstaten nu gällande instruktion, för sig eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 68. 25

sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe emot det

afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt,

dels ock att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe, efter värdering vid syn jemväl

öfvertager sådana å bostället befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

^byggnader, som vid synen anses vara för bostället nyttiga;

att Riksdagen vidare medgifvit, att, derest löneregleringen icke kan

omedelbart i alla dess delar genomföras, uppkommande behållningar å

de nya afiöningarne må af Eders Kongl. Maj:t disponeras för bestridande

af aflöningen för å gammal stat qvarstående löntagare;

att för regleringens genomförande

dels det bestämda anslaget för skogsstaten höjts med 34,915 kronor

till 447,208 kronor; och

dels för ålderst i]lägg åt skogsstaten uppförts ett förslagsanslag å

60,000 kronor;

att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet höjts med 172,685 kronor till 386,992 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhållit denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ............................ kr. 447,208: —

» statens skogsskolor ..................... » 24,500: — kronor 471,708: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten ................................. » 60,000 —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet............................ kr. 21,300: •—-

» enskilda skogsundervisningen » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och

D O

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ................................. » 386,992: — » 416,892: —

Summa kronor 948,600: —

samt att Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter

inflyta för försäljning jemlikt nådiga brefvet den 18 maj 1888 af

åtskilliga kronoegendomar och enligt samma nådiga bref skola inlevereras

till riksgäldskontoret för att användas för inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark, må för sådant ändamål under eu tid

af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Eders Kongl. Maj:t dispo
Bih.

till Riksd. Prof. 1888. 1 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

neras och följaktligen på Eders Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontor

utbetalas.

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att, under förutsättning att å

staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli blefve

uppförd aflöning för en bankinspektör samt erforderliga medel anvisade

för amanuens och tillfälliga biträden åt honom, förslagsanslaget för kontrollen

vid enskilde banker och kreditanstalter å högst 12,000 kronor

måtte nedsättas med 3,000 kronor eller till högst 9,000 kronor, deraf

4.000 kronor att användas till arfvode för en assistent åt bankinspektören.

Af hvad vid punkten l:o här ofvan anförts framgår, att Riksdagen

icke ansett sig kunna medgifva den åtgärd, som, enligt hvad ofvan angifves,

utgör förutsättningen för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

nedsättningen i det under ofvanstående anslagstitel uppförda anslag, eller

att å staten för finansdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts

kansli uppföra aflöning för en bankinspektör samt anvisa erforderliga

medel för amanuens och tillfälliga biträden; att Riksdagen i stället är

af den mening, att ifrågavarande förslagsanslag bör i riksstaten för år

1890 uppföras till sitt nuvarande belopp, högst 12,000 kronor, deraf

7.000 kronor att användas till arfvoden åt dem, hvilka förordnas att

inom finansdepartementet biträda med kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter och med handläggning af ärenden rörande dylika

banker och kreditanstalter, och 5,000 kronor att användas till arfvoden

åt ombud vid sådana inrättningar; samt att Riksdagen tillika håller före,

att det till beredande af arfvode för en assistent åt bankinspektören

begärda belopp af 4,000 kronor bör på extra stat anvisas; och får Riksdagen

här anföra, att Riksdagen af den anledning ansett sig böra på

extra stat anvisa de för sistnämnda ändamål nödiga medlen, att Riksdagen

icke funnit det vara lämpligt att, innan någon som helst erfarenhet

vunnits om den verkliga vidden och beskaffenheten af de åligganden,

som komma att tillhöra assistentbefattningen, företaga någon höjning af

det ordinarie anslaget för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter.

Riksdagen har alltså beslutat:

dels att bibehålla förslagsanslaget »för kontrollen vid enskilda banker

och kreditanstalter» vid dess nuvarande belopp, högst 12,000 kronor;

och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

dels att, med anledning af Eders Kong]. Maj:ts förslag, på extra stat

för år 1890 anvisa 4,000 kronor till beredande af arfvode för en assistent

åt bankinspektören.

Alderstillägg.

8:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och enär utgifterna å förslagsanslaget till alderstillägg under sjunde

hufvudtiteln, hvilket i riksstaten för innevarande år blifvit uppfördt med

30,800 kronor, uppgått, år 1885 till 46,474 kronor 99 öre, är 1886 till

44,633 kronor 31 öre och 1887 till 45,583 kronor 33 öre, har Riksdagen

höjt förslagsanslaget till ålderstillägg, 30,800 kronor, med 14,200 kronor

till 45,000 kronor.

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser.

9:o) Då utgifterna från förslagsanslaget till postafgifter och dylika

försändelser, i riksstaten för år 1889 upptaget till 250,000 kronor, uppgått,

år 1885 till 375,576 kronor 58 öre, år 1886 till 364,648 kronor 41

öre och år 1887 till 400,027 kronor 98 öre, och någon väsentlig nedgång

i dessa utgifter icke kunde vara att emotse, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja berörda anslag till 400,000 kronor eller med

150,000 kronor.

Riksdagen har med anledning häraf höjt förslagsanslaget till postafgifter

för tjenstebref och dylika försändelser, 250,000 kronor, med

150,000 kronor till 400,000 kronor.

Kongl. operan.

10:o) Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande

å ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln af ett anslag till Kongl. operan

till belopp af 60,000 kronor m. m. har Riksdagen i särskild skrifvelse

meddelat sitt beslut.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Öfriga ordinarie anslag.

ll:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, och har Riksdagen

i riksstaten för år 1890 till oförändrade belopp uppfört samtliga,

här ofvan icke särskildt omförraälda, i nu gällande riksstat uppförda

ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln.

Extra anslag.

I fråga om tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva,

förutom det vid punkten 7:o här ofvan anmälda, nedannärnnda beslut

blifvit fattade.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

12:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält, har

statskontoret förskottsvis bestridt följande, till sjunde hufvudtiteln hänförliga

utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning,

nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning m. m. af åtskilliga kronans domäner kronor 10,987: 06

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen ..................................................... » 3,905: 50

» ersättning till vissa kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord ................................... » 376: 91

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar

belöpande kostnad för deltagande under år 1887

i Hjelmarens och Qvismarens sänkning.................. » 9,435: 29

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendo
mars

deltagande i andra vattenafledningsföretag » 6,024: 25

» godtgörelse till arrendator!! af Bäckaskogs kungsgård

för åtskilliga vid kungsgården uppkomna

förluster genom ett sjösänkningsföretag ............... » 1,000: —

Transport kronor 31,729: 01

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Transport kronor 31,729: Öl

till ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen » 24,710: 85

» godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna

häradsskrifvarebostället Lilla Rombs i

Gotlands län .................................................. » 298: 11

» ståndskogsliqvid för indragna kaptensbostället Nordanå

n:o 4 i Gefleborgs län...................................... » 625: 39

» ersättning åt Sala bergslags intressenter för återlemnande

till kronans disposition af den till

bergslaget förut upplåtna Nora skogsallmänning » 9,328: 65

» godtgörande af husröteersättning vid indragna

sergeantbostället mantal Viby n:o 1 i Södermanlands

län................................................................... » 1,616: 82

» kostnader för komitén för afgifvande af förslag

till åtgärder i syfte att upphjelpa den ekonomiska

ställningen i riket....................................................... » 47,429: 71

» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar................................................................................... » 2,531: 28

eller tillhopa kronor 118,269: 82.

Med anledning häraf och på grund af Eders Kong]. Maj:ts gjorda

framställning har Riksdagen till ersättning för ofvan omförmälda, af

statskontoret gjorda förskott på extra stat för år 1890 anvisat ett belopp

i jemnt krontal af 118,270 kronor.

Genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, har Riksdagen,

för genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation, å

extra stat för år 1890 anvisat ett belopp af 500 kronor.

Ombyggnad af länsresidensets i Malmö vestra flygel.

14:o) Till bestridande af kostnaden för ombyggnad af länsresidensets

i Malmö vestra flygel har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för

år 1890 af 18,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Då genom hvad till statsrådsprotokollet derom meddelats behofvet

åt den föreslagna ombyggnaden synes vara ådagalagdt, har Riksdagen,

till bestridande af kostnaden för ombyggnad af länsresidensets i Malmö

vestra flygel, å extra stat för år 1890 anvisat ett belopp af 18,000

kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

15:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, har Riksdagen

anvisat på extra stat för år 1890 ett anslag af 45,000 kronor till

aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen hos

länsstyrelserna.

16:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, anvisat på extra stat för år 1890 ett förslagsanslag

af 22,030 kronor till resekostnader vid domänförvaltningen.

Skogsodlingens befrämjande.

17:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen — i likhet med hvad för innevarande år egt

rum — för år 1890 för skogsodlingens befrämjande beviljat ett extra

anslag af 25,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsödare genom tillhandahållande af skogsbo

och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt biträde

vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke må till

något län utgå med högre belopp än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller endera af dem för ändamålet anslagit, ej heller

till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Strömrensningar i gränselfvarne mot Finland.

18:o) För verkställande af strömrensningar i gränselfvarne mot Finland

har Eders Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år 1890 af 27,500

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Då Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning icke gifvit anledning

till någon erinran, har Riksdagen, för verkställande af strömrensningar

i gränselfvarne mot Finland, anvisat ett extra anslag för år

1890 af 27,500 kronor.

Anläggande af telefonledningar.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för anläggande

af telefonledningar bevilja ett extra anslag af 750,000 kronor,

att utgå under fem år, och deraf anvisa en femtedel, eller 150,000

kronor, för år 1890.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

Stockholm den IG maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

CO

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde Imfvudtitel.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Finansdepartementet.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Departementschefen...............................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli..................

Kammarkollegium..................................................................

Statskontoret .....,...................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .......................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering,

förslagsanslag. Nuvarande belopp.............. 75,000: —

Ökas med...................................................... 65,000: —

17,000

62,400

122,100

100,800

174.000

140.000

—

—

—

—

17,000

62,400

122,100

100,800

174.000

•

140.000

—

Mynt- och kontrollverken...............................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag

Kammarrätten..................................................

Öfverintendentsembetet ...................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå di- rekt af postmedlen. Nuvarande belopp

Ökas med ................................................

6,405,000: —

315,000: —

20,300

5,400

169,600

35,500

6,720,000

—

—

—

20,300

5,400

169,600

35,500

6,720,000

—

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegraf- medlen direkt utgå. Nuvarande belopp...

Ökas med ................................................

1,200,000: —

60,000: —

1,260,000

1,260,000

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen di- rekt utgå. Nuvarande belopp ...............

Ökas med ................................................

2,453,000: —

80,000: —

2,533,000

2,533,000

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.........

Domänstyrelsen....................................................................

1,900,000

94,000

—

—

—

1,900,000

94,000

—

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill. till Jliksd. Prof. 188,9. 1 Sami. 1 Afd. 1 Band. .9 Häft.

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande

belopp... 412,293: —

Ökas med ... 34,915: —

För statens skogsskolor......

Förslagsanslag:

447,208: —

24,500: —

Nytt..

21,300:

8,600:

471,708: —

60,000: —

Till ålderstillägg åt skogsstaten.

Reservationsanslag:

Till skogsinstitutet ...............

» enskilda skogsundervis
ningen

........................

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet. Nuvarande

belopp 214,307: —

Ökas med ...... 172,685: — 386,992: — 416,892: —

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag...............

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,

förslagsanslag ........................................................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .....................

Städers friheter, förslagsanslag.............................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ...

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag.........................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag

högst...............................................................

Institutioner, förslagsanslag...................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp 30,800: —

Ökas med .................................................. 14,200: —

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag....................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag.

Nuvarande belopp.......................... 250,000: —

Ökas med...................................................... 150,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

Kong!, operan.................................................................

Summa

948,600

948,600

12,000

—

—

—

—

12,000

—

30,000

__

_

_

_

30,000

_

200,000

—

—

—

—

200,000

—

21,550

—

6

_—

5,234

—

26,790

—

15,000

—

—

—

15,000

—

450,000

—

—

—

450,000

—

12,000

_

12,000

_

25,000

—

—

—

25,000

—

45,000

__

_

45,000

_

20,000

—

—

—

20,000

—

400,000

400,000

36,810

—

—

—

36,810

—

35,000

—

—

—

—

35,000

—

60,000

—

—

—

60,000

—

15,665,060

—

6

—

5,234

—

15,670,300

—

CO

CD

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 68.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Kronor

Ö.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Till arfvode för en assistent åt bankinspektören ..................................

4,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott .......................................

118,270

—

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 500: —

» ombyggnad af länsresidensets i Malmö vestra flygel... 18,000: —

18,500

Telegrafverket:

För anläggning af telefonledningar ........................................................

150,000

—

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna........................................................ 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 22,030: —

07,030

Skogsväsendet:

För skogsodlingens befrämjande ...........................................................

25,000

—

Diverse anslag:

Till strömrensningar i gränselfvarne mot Finland ...............................

27,500

—

Summa

410,300

|-

STOCKHOLM, IVAR HiEQGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1S89.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.