Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstadens nionde hufvudtitel.

1889-05-16 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:70, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstadens nionde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

I

N:o 70.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1889.

— — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af

utgifterna under riksstadens nionde hufvudtitel.

(Statsutskottets utlåtanden u:is 10 och 59 samt memorial n:o 44.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna,

får Riksdagen för Eders Kong]. Maj:t anmäla följande beslut.

Pensionsstaten.

Civilstatens pensionskassa.

l:o. Beträffande denna anslagstitel har Eders Kong]. Maj:t icke

föreslagit någon förändring, men uti en inom Riksdagen väckt motion

har yrkats, att Riksdagen måtte besluta, att statsbidragen till civilstatens

pensionsinrättning, utgörande tillhopa 119,271 kronor, måtte i

sin helhet eller till de delar, som kunde indragas, statsverket besparas

och således icke under år 1890 tillfalla nämnda pensionsinrättning.

Till stöd för bemälda framställning har till eu början erinrats, att

uti innevarande års riksstat uppförts bidrag från statsverket till civilstatens

pensionskassa med 112,286 kronor, nemligen:

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 11 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

åt pensionsstaten för civile embete- och tjensteman ...

dito för deras enkor och omyndiga barn ........................

ersättning för mistade löneinnehållningar...................

dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar ......

för pensionering af kommissionslandtmätare jemte enkor

och barn...........................................................................

för dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och

skogsskolorna...................................................................

för dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska

högskolan .........................................................................

för dito af vissa embets- och tjenstemän samt betjente

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen .....................

Summa

37,500

kronor.

45,000

n

2,246

ii

6,540

ii

7,200

ii

9,000

ii

3,500

ii

1,300

ii

112,286 kronor.

Dessutom vore i 1887 års inkomststat för pensionskassan upptaget,

under namn af vakans- och liggetidsbesparingar utaf civila embeten

och tjenster, ett belopp af 6,985 kronor.

Civilstatens pensionskassas tillgångar hade emellertid år efter år

så högst betydligt ökats, att samtliga inrättningens fonder och kassor

vid 1887 års slut uppginge till en summa af 11,104,597 kronor 35 öre.

Vid sagda års början utgjorde behållningen 10,778,070 kronor 24 öre,

hvadan en ökning af 326,527 kronor 11 öre under året uppkommit.

Jemförde man kassans ställning under de tio sista åren, så visades, då

tillgångarne vore vid 1877 års slut 7,372,252 kronor 86 öre och vid

1887 års slut 11,104,597 kronor 35 öre, att en ökning uppstått af

3,732,344 kronor 49 öre; och såge man vidare på ställningen för de

senare trettio åren, så uppkomme en tillökning af 8,093,048 kronor

83 öre.

Den årliga ökningen af kassans tillgångar hade under lång följd

af år varit omkring 300,000 kronor, men ofta derutöfver, och detta

oaktadt inrättningen under senare tider betydligt hårdare anlitats.

Sålunda hade till följd af 1877 års reglering pensionsbeloppen för så

väl tjenstemän och betjente som deras enkor och barn blifvit förhöjda

med minst 5Q procent, liksom åtskilliga delegare uppflyttats till högre

pensionsklass.

Ifrågavarande inrättning hade, utom allmänna enke- och pupillfonden,

eu kapital- och lifförsäkringsanstalt samt en s. k. enskild enkeoch

pupillfond, till hvilken senare den årligen lemnade stora bidrag

och hvilka bidrag år efter år ökats, så att, då det år 1878 utgjorde

68,970 kronor 52 öre, detsamma år 1887 utgått med icke mindre än

179,068 kronor 80 öre. Tjenstemannafonden hade icke allenast tålt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

vid detta, utan derjemte burit hela den stora förvaltningskostnaden för

samtliga kassor, hvilken kostnad under år 1887 uppgått till det betydliga

beloppet af 70,334 kronor 78 öre, hvarförutom fonden lemnat

det stora öfverskottet.

Nu gällande reglementen för civilstatens pensionsinrättniug och

civilstatens enke- och pupillkassa äro af Eders Kongl. Maj:t utfärdade

den 28 september 1883.

Civilstatens pensionsinrättning, som tillkommit på grund af Riksens

Ständers skrifvelse den 2 september 1823, har allt sedan dess åtnjutit

årligt bidrag af statsverket. För innevarande år utgår detta bidrag

med 119,271 kronor 50 öre, hvaraf dock endast 112,286 kronor äro i

riksstaten uppförda samt återstoden 6,985 kronor 50 öre utgöres af

ersättningen för den pensionsinrättningen tillförene anslagna inkomst

af vakans- och liggetidsbesparingar utaf civila embeten och tjenster.

Redan i berörda skrifvelse förklarade emellertid Riksens Ständer att i

den mån kassan vunne förkofran, så att den med mindre bidrag kunde

bestå, statens tillskott skulle upphöra förr än delegarnes.

Då, såsom ofvan visats, pensionsinrättuingens tillgångar tillvuxit

under åren 1877—1887 med 3,732,344 kronor 49 öre och under åren

1857—1887 med 8,093,048 kronor 83 öre eller på de sista trettio åren

mer än tredubblats, har Riksdagen ansett, att den tidpunkt nu torde

vara inne, då tillses bör, huruvida statens bidrag till pensionsinrättningen

längre kan anses för densamma behöfligt.

Af civilstatens pensionsinrättning förvaltas, utom åtskilliga för

särskilda ändamål donerade smärre fonder, allmänna enke- och pupillfonden,

tjenstemannafonden och enskilda enke- och pupillfonden. Allmänna

enke- och pupillfondens tillgångar utgöras af det årliga statsanslag

af 45,000 kronor, hvarmed åtföljer förbindelse för fonden att i

afseende å civile embete- och tjenstemäns enkor och barn uppfylla den

pensioneringsskyldighet, som, enligt kongl. kungörelsen den 29 juni

1798, förut ålegat statsverket. Pensioner från denna fond utgå utan

hänsyn till om mannen eller fadern varit delegare i civilstatens pensionsinrättning.

Fonden användes således icke af pensionsinrättningen

för dess ändamål, utan endast disponeras af densamma i enlighet med

stadgade bestämmelser. Tjenstemannafonden, som vid 1887 års slut

uppgick till 9,254,289 kronor 62 öre, har till uppgift att bereda pension

åt de tjensteinnehafvare, som i pensionsinrättningen vunnit delak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

tighet. Till densamma bidraga dels delegarno med 2 procent af den

pension, som tillkommer dem från pensionsinrättningen och som vanligen

uppgår till hälften af den pension, de åtnjuta från allmänna

indragningsstaten, dels ock staten med det årliga anslaget till pensionsinrättningen

efter afdrag af de 45,000 kronor, som gå till allmänna

enke- och pupillfonden. Enskilda enke- och pupillfonden åter, som det

åligger att bestrida pensioneringen af enkor och barn efter delegarne

i civilstatens pensionsinrättning, har under en följd af år uppgått till

oförändradt belopp af 282,300 kronor 48 öre. Till densamma bidraga

delegarne med 5 procent af den pension, som tillkommer dem från

pensionsinrättningen. Detta bidrag är emellertid icke tillräckligt för

den stora pensioneringen från denna fond, hvarför fonden allt sedan

1833 årligen med Eders Kongl. Maj:is tillstånd erhållit erforderligt

tillskott från tjenstemannafonden, livilket tillskott först utgick mod

20,000 rdr bco och år 1887, efter nästan ständig ökning, utgjordes af

179,068 kronor 80 öre.

Enligt Riksdagens förmenande är civilstatens pensionsinrättnings

hufvudsakliga uppgift att bereda pension åt de tjensteinnehafvare, som

i pensionsinrättningen vunnit delaktighet. Den största delen af dess

tillgångar tillhöra ock den fond, tjenstemannafonden, som har att fylla

denna uppgift. Under det pensionsinrättningens samtliga tillgångar

vid 1887 års slut utgjorde 11,104,597 kronor 35 öre, belöpte sig deraf

9,254,289 kronor 62 öre ensamt på tjenstemannafonden. Denna fond

bär sedan länge vunnit den tillväxt, att densamma med sina räntevinster

och delegarnes bidrag kunnat, utan något statens tillskott, bestrida

fonden åliggande pensionering, hvilket tydligen framgår af det

förhållande att fonden årligen lemnat icke blott bidrag till enskilda

enke- och pupillfonden utan äfven öfverskott, hvilka såväl det förra

som det senare varit mångfaldigt större än det bidrag tjenstemannafonden

från statsverket mottagit. Vid betraktande af redogörelsen för

t. ex. 1887 års förvaltning finner man nemligen, att under det till

tjenstemannafonden berörda år influtit i räntevinster och andra inkomster

466,644 kronor 88 öre, i delegareafgifter 72,480 kronor 75 öre

och i statsbidrag 74,271 kronor 50 öre eller tillsammans 613,397 kronor

13 öre, fondens utgifter för pensioner under samma tid varit endast

90,975 kronor 1 öre, hvadan ett öfverskott af 522,422 kronor 12

öre uppstått, af hvilket öfverskott 70,334 kronor 78 öre användts till

gäldande af pensionsinrättningens samtliga förvaltningskostnader, 8,677

kronor. 30 öre åtgått för reparationskostnader å pensionsinrättningens

fasta egendom, 179,068 kronor 80 öre öfverlemnats till enskilda enke
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70. 5

och pupillfonden, samt återstoden 258,258 kronor 68 öre tillagts tjenstemannafonden

såsom besparing-.

Då således från tjenstemannafonden årligen till enskilda enkeoch

pupillfonden lemnats ett tillskott, mer än dubbelt sä stort som

statens bidrag till tjenstemannafonden, är det uppenbart ej mindre,

såsom ofvan framhållits, att statens bidrag icke varit för tjenstemannafondens

behof erforderligt, än äfven att samma bidrag i sjelfva verket

icke kommit tjenstemannafonden utan enskilda enke- och pupillfonden

till godo. Men till sådant ändamål har af Riksens Ständer och af Riksdagen

det år efter år anvisade anslaget näppeligen varit afsedt. Den

tillökning af mer än 50 procent i pensionerna från enskilda enke- och

pupillfonden, som under de senaste åren egt rum, har också åstadkommits

icke så mycket med hänsyn till ökade delegareafgifter till

fonden som med afseende å det bidrag, som från tjenstemannafonden

varit att förvänta, hvarom jemväl civilstatens fullmägtiges senaste berättelse

till Eders Kongl. Maj:t tydligen vittnar.

Ett sådant tillskjutande af betydliga belopp från tjenstemannafondens

öfverskott till enskilda enke- och pupillfonden har naturligen

icke varit för pensionsinrättningens hufvuduppgift främjande. Enär beloppet

af hvarje pension från civilstatens pensionsinrättning för närvarande

uppgår i medeltal till endast omkring hälften af beloppet utaf

motsvarande pension från allmänna indragningsstaten, tjena de fleste

i pensionsinrättningen delaktige tjensteinnehafvare qvar till 65 år för

att afgå med pension från allmänna indragningsstaten. Men i samma

mån som pensionerna från civilstatens pensionsinrättning kunnat ökas

till mera likhet med pensionerna från allmänna indragningsstaten, i

samma mån hade det gifvetvis för tjensteinnehafvarne varit mera begärligt

att före 65 års ålder afgå med pension från civilstatens pensionsinrättning,

hvaraf åter följt att flera pensioner å allmänna indragningsstaten

blifvit statsverket besparade. Enligt Riksdagens åsigt hade

alltså de årliga öfverskotten å tjenstemannafonden lämpligare bort användas

till någon förhöjning i de från denna fond utgående pensionerna

än öfverlåtits till enskilda enke- och pupillfonden. Hade pensioneringen

från sistnämnda fond icke enligt gällande grunder kunnat ega

rum förutan bidrag från tjenstemannafonden, hade derför antingen pensionerna

bort något minskas eller delegareafgifterna till enskilda enkeoch

pupillfonden bort ökas.

Af hvad sålunda blifvit ådagalagdt synes det Riksdagen framgå,

att civilstatens pensionsinrättning numera vunnit sådan förkofran, att

den torde, utan bidrag af statsverket, åtminstone till hela det belopp,

hvarmed detsamma nu utgår, fylla sin hufvudsakliga uppgift och genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

upphörande med öfverflyttningarna af öfverskott från tjenstemannafonden

till enskilda enke- och pupillfonden kunna så vidare utvecklas,

att, såsom afsedt varit, pensioneringen från allmänna indragningsstaten

af embets- och tjensteman samt betjente kan i någon mån förminskas.

Denna pensionering har, enligt hvad Riksdagen inhemtat, under

åren 1883—1887 uppgått till följande belopp:

år 1883

„ 1884

„ 1885

„ 1886

„ 1887

kronor 1,012,713: 09.

,, 1,060,284: 29.

„ 1,097,718:26.

„ 1,183,376: 04.

„ 1,239,505: 88.

Riksdagen anser emellertid ett beslut i frågan böra föregås af en

utredning till utrönande bland annat deraf, huruvida icke en lindring

i statens utgifter för pensionering af civile embets- och tjensteman

samt betjente lämpligast skulle beredas genom förändring af grunderna

för civilstatens pensionsinrättning.

Redan tillförene hafva vid Riksdagen framställningar gjorts i

syfte att genom vidsträcktare användande af civilstatens pensionsinrättnings

alltjemt växande tillgångar åstadkomma minskning i statens

utgifter för pensionering af civile embets- och tjenstemän. Så t. ex.

föreslogs uti en inom Första Kammaren vid 1871 års riksdag väckt

motion, att Riksdagen måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning

om ett sådant ordnande af det civila pensionsväsendet, att, utan statens

betungande, embets- och tjenstemän, i stället för pension å allmänna

indragningsstaten måtte beredas tillfälle till en motsvarande lifränta i

civilstatens pensionsinrättning; att de civila stater, som icke egde delaktighet

i denna pensionsinrättning, måtte vinna en sådan, samt att

nämnda inrättning måtte undergå ombildning efter de i motionen anförda

grunder, som Riksdagen funne för godt godkänna.

Med anledning af berörda motion aflät. Riksdagen en skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t, hvari Riksdagen anförde, att enligt dess åsigt

en lindring i statens utgifter för pensioneringen kunde åvägabringas derigenom,

att civilstatens pensionsinrättning så ordnades, att densamma

kunde öfvertaga hela bestyret med civile tjenstemäns pensionering,

hvilket jemväl varit det syftemål, som med inrättningens bildande varit

afsedt. Utom det oegentliga deruti, att tjenstemän pensionerades dels

från allmänna indragningsstaten och dels från en särskild af statsmedel

understödd pensionsfond, vore det, enligt Riksdagens mening, en misshushållning

att, oaktadt staten åtagit sig att från allmänna indragnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 70,

staten pensionera embete- och tjensteman, likväl på samma gång med

statsmedel understödja eu annan, till en del på delegarnes bidrag grundad

fond af den beskaffenhet, att den i anseende till de derifrån utgående

pensionernas otillräcklighet allt mindre och mindre för sitt afsedda

ändamål anlitades. Riksdagen anhöll derför, att Edeis Kongl. Maj:t

täcktes tillse om och på hvad sätt civilstatens pensionsinrättning måtte

kunna så ordnas, att den sattes i stånd att helt och hållet öfvertaga

samtlige civile tjenstemäns pensionering, så att dylik pensionering

från allmänna indragningsstaten komme att upphöra.

Uti det utlåtande, som civilstatens fullmägtige af Eders Kongl. Maj:t

anbefaldes att i anledning af berörda framställning afgifva, erkände fullmägtige

giltigheten af hvad Riksdagen anfört derom, attpensionsinrättningen,

sådan densamma för det dåvarande vore ordnad, hvarken uppfylde

hela det dermed afsedda ändamål eller kunde anses bereda staten

fördelar fullt motsvarande de statsbidrag, som till inrättningen utginge,

samt förmälde sig på grund deraf finna, att pensionsinrättningen icke

borde undandraga sig, om det påkallades och inrättningen dertill sattes

i stånd, att, på sätt Riksdagen afsett, helt och hållet öfvertaga samtliga

civile tjenstemäns pensionering, hvarjemte fullmägtige för sin del

medgåfvo, att till underlättande af det syftemåls ernående, som Riksdagen

uppstält, öfverskotten af pensionsinrättningens inkomster utöfver

dess utgifter finge för framtiden användas till minskning af statsverket s

utgifter för de civila tjenstemannens pensionering.

Med anledning af Riksdagens berörda skrifvelse föreslog Eders

Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1873 års riksdag att, emot

det samtliga de pensioner, hvilka efter ingången af nästföljande statsregleringsperiod

enligt stadgade grunder skulle för civile embets- och

tjensteman, som tillika vore delegare i civilstatens pensionsinrättning,

vid afsked ur statens tjenst uppföras å allmänna indragningsstaten, i

stället utbetalades af nämnda pensionsinrättning, ett anslag till samma

inrättning af 300,000 kronor måtte å ordinarie stat upptagas att utgå,

till dess pensionsinrättningen antagligen kunde utan detta bidrag fullgöra

pensioneringen till civile embets- och tjenstemän, då anslaget

skulle utbytas mot ett kreditiv, hvarigenom pensionsinrättningen försäkrades

att, i händelse af brist, erhålla af statsmedel hvad som

erfordrades för att den måtte kunna bestrida de densamma enligt gällande

föreskrifter åliggande utbetalningar utan att tillgripa samlade

fonder.

Med afslag å denna Eders Kongl. Maj:ts framställning beslöt

Andra Kammaren, i enlighet med statsutskottets i frågan gjorda hemställan,

att anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta genom sak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

riksdagens Skrifvelse N:o 70.

kunnige män undersöka och utreda, huruvida icke på något annat sätt

pensioneringen af civile embete- och tjensteman skulle kunna ändamålsenligt

ordnas med tillgodogörande af de hos civilstatens pensionsinrättning

samlade fonder eller eljest med inskränkning i de kostnader

statsverket för det dåvarande finge för nämnda inrättning vidkännas.

Första Kammaren afslog deremot såväl Eders Kongl. Maj:ts framställnipg

som statsutskottets hemställan.

Af denna redogörelse för hvad vid 1871 och 1873 årens riksdagar

i frågan förekommit framgår, att Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen

varit ense derom, att pensioneringen af civile embets- och

tjensteman borde bättre ordnas och att detta kunde ske genom förändrade

bestämmelser i fråga om civilstatens pensionsinrättning. Endast

beträffande det lämpligaste sättet för uppnående af detta önskningsmål

har enighet icke vunnits.

Sedan nämnda tid hafva statens utgifter för pensionering af

civile embets- och tjensteman än ytterligare förökats, och civilstatens

pensionsinrättnings tillgångar än vidare tillvuxit, oaktadt en betydande

del af dem, såsom Riksdagen härofvan visat, användts till för inrättningens

hufvuduppgift främmande ändamål.

Den mest verkande orsaken till denna tillväxt har, som bekant,

varit stadgandet i § 11 af pensionsinrättningens reglemente, af innehåll,

att den, som afgår ur tjenst med åtnjutande af pension på rikets

allmänna indragningsstat, ej eger rätt att af pensionsinrättningen undfå

pension. Då, såsom härofvan framhållits, de fleste delegare i civilstatens

pensionsinrättning, på grund af otillräckligheten af den pension

de vid 55 års ålder från inrättningen kunna erhålla, tjena qvar i statens

tjenst, till dess de varda berättigade till pension på allmänna indragniugsstaten,

blifva de pensioner, desse delegare från pensionsinrättningen

skulle hafva åtnjutit, pensionsinrättningen besparade.

Genom upphäfvande af berörda stadgande i pensionsinrättningens

reglemente skulle, enligt Riksdagens åsigt, en utväg öppnas att med

vidsträcktare tillgodogörande af pensionsinrättningens tillgångar bereda

statsverket önskvärd lindring i utgifterna för pensionering af civile

embets- och tjenstemän. Denna utväg har också inom Riksdagen tillförene

blifvit uppmärksammad, i det vid 1868 års riksdag motion

väcktes derom att de till pension från civilstatens pensionsinrättning

berättigade embets- och tjenstemän, hvilka derefter anmälde sig till

erhållande af pension från allmänna indragningsstaten, icke skulle af

statsverket utbekomma större del af den dem tillkommande pension,

än det belopp, hvarmed densamma öfversköte den pension, som för

den pensionssökande embets- eller tjenstemanuen funnes i reglementet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

för civilstatens pensionsinrättning bestämd och hvilken lian skulle ega

att uti . nämnda inrättning lyfta. Denna framställning föranledde

emellertid icke någon Riksdagens åtgärd.

Såsom af. ofvanstående framgår, anser Riksdagen sig icke nu

kunna besluta indragning af de till civilstatens pensionsinrättning utgående

statsbidrag. Deremot har Riksdagen ansett den föreliggande

motionen skäligen böra föranleda eu utredning af civilstatens pensionsinrättnings

uppkomst, utveckling och nuvarande ställning, dervid dels

torde höra tagas under öfvervägande, huruvida och i hvilken man statens

bidrag till pensionsinrättningen fortfarande må kunna vara för densamma.

erforderligt, äfvensom huruvida icke anordningar kunna vidtagas

till förebyggande af de ofvan omförmälda oegentligheter i pensionsinrättningens

förvaltning, som synas förrycka pensionsinrättningens

hufvudsakliga uppgift, dels ock synes böra utrönas, huruvida icke genom

förändring i grunderna för pensionsinrättningen på ofvan antydda

eller, möjligen annat sätt en önskvärd minskning i statens utgifter för

pensionering af civile embets- och tjensteman samt betjente må kunna

åstadkommas.

Med anledning af hvad sålunda anförts, får Riksdagen hos Eders

Kong!.. Maj:t anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes låta verkställa en

utredning af civilstatens pensionsiurättnings ställning och behof och i

sammanhang dermed taga under öfvervägande, huruvida icke genom

förändrade bestämmelser angående samma pensionsinrättning minskning

i statens. utgifter för pensionering af civile embets- och tjensteman

samt, betjente må kunna beredas, samt till Riksdagen snarast möjligt

inkomma med det förslag-, som af berörda utredning kan föranledas.

Bidrag till folkskolelärarnes pensionering.

2:o. Eders Kongl. Maj:t har i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att, på det vederbörande pensionärer i

folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes enke- och pupillkassa

samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa måtte

kunna få pensionerna kostnadsfritt sig tillsända, det såsom bidrag till

folkskolelärarnes pensionering beviljade anslag, 357,427 kronor, måtte

höjas till 359,773 kronor, eller med 2,346 kronor, samt att af nämnda

anslag måtte användas dels 1,000 kronor såsom missräkningspenningar

at den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning anstälde kassör och bokhållare,

dels 1,400 kronor till förhöjning af pensionsinrättningens anslag

för extra biträden, renskrifning in. in.

Bill. till Ililcsd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 11 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

Med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af

det såsom bidrag till folkskolelärares pensionering beviljade anslag å

357,427 kronor, bär Riksdagen, som af det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 21 december

1888 inbemtat, att det af 1888 års Riksdag beviljade statsbidrag, 927

kronor, till bekostande af tjenstinnehafvarnes vid ifrågavarande kassor

egen pensionering, efter verkstäld uträkning befunnits med 54 kronor

öfverstiga det verkliga behofvet, faststält berörda anslag till ett med

54 kronor minskadt belopp af 357,373 kronor.

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,

pedagogier, seminarier m. m.

3:o. Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att det såsom bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare

vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. anvisade belopp,

68,816 kronor, måtte minskas med 65 kronor till 68,751 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

Vadstena krigsmanshuskassa

4:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen beslutat att i riksstaten för år 1890 minska anslaget

till Vadstena krigsmanshuskassa, 244,025 kronor, med värdet af de till

kassan återgångna afgälderna af hemmanen öfverby n:o 2 östergården

och Ryckelsby, i jemnt krontal utgörande 385 kronor, till

243,640 kronor.

Allmänna indragningsstaten.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom i statsverkspropositionen

gjorda framställningar har Riksdagen medgifvit:

5:o. att underofficeren vid kronoarbetscorpsen Claes Aclolf Emil

Uggla må från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked

från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö,

under sin återstående lefnad å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension af 600 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70. 11

6:o. att aflidne direktören vid kronohäktet i Ystad Carl Erik

Thorssons minderåriga barn Erik Konrad, Anna Abrahamina:, Signe Margot,

Betty Hildur och Lilly Wilhelmina må uppföras å allmänna indragningsstaten

till åtnjutande af ett årligt understöd åt 60 kionoi hvardera,

att utgå från och med innevarande år intill dess de hvart för sig

uppnått 18 år;

7:o. att löjtnanten vid Svea artilleriregemente Herman Rudolf

Liedholm må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked

honom beviljas, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 1,000 kronor; samt

8:o. att sergeanten vid Jemtlands fältjägarecorps Per Johan 11 enzel

Liljefelt må från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked

honom beviljas, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 510 kronor. .

9:o Uppå derom gjord ansökan har Eders KoDgl. Maj:t föreslagit,

att läraren vid navigationsskolan i Vestervik Olof Offerman måtte från

och med månaden näst efter den, hvarunder häri erhölle afsked från

sin lärarebefattning, under sin återstående lifstid a allmänna indiagningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 7 december

1888 inhemtas, att Offerman den 1 maj 1838 blifvit anstäld vid flottan,

den 9 september 1859 erhållit förordnande såsom underlärare vid navigationsskolan

i Vestervik samt den 15 juni 1864 tagit afsked från

krigstjensten. _

Enär Offerman, derest han qvarstannat vid flottan, sannolikt icke

skulle hafva kunnat bekomma större pension än 1,000 kronor, har

Riksdagen ansett sig icke böra bevilja pension åt Offerman till högre

belopp än nyssnämnda; och har Riksdagen derför på det sätt bifallit

Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning, att läraren vid navigationsskolan

i Vestervik Olof Offerman ma från och med manaden näst

efter den, hvarunder han erhåller afsked från sin lärarebefattning, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension af 1,000 kronor.

10:o. Eders Korrgl. Maj:t bär vidare föreslagit, att kamrerare^ i

landtbruksakademien Carl Selin måtte berättigas att från och med år

1890 årligen under sin lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära

1,050 kronor.

Af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1889 inhemtas,

att Selin, som vore född den 16 januari 1817 och sedan den

1 april 1872 bestridt kamrerarebefattningen vid landtbruksakademien,

i denna befattning årligen uppbure af statsmedel 1,050 kronor och af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

akademiens egna medel 450 kronor; samt att Selin, enligt statsrådet

och chefens för civildepartementet åsigt, syntes böra beredas godtgörelse

från nämnda stat för det belopp, 1,050 kronor, hvaraf han

ginge i mistning, om statens bidrag till landtbruksakademien och förvaltningskomitén

inskränktes på sätt departementschefen i sammanhang

med förslaget om inrättande af en landtbruksstyrelse ifrågasatt.

Då hvad sålunda inhemtats icke synes gifva skälig anledning

till beviljande af den föreslagna pensionen, och i öfrigt saknats den

utredning, som plägar föregå Eders Kongl. Maj:ts framställningar af

denna beskaffenhet, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

icke af Riksdagen bifallits.

ll:o. Uppå derom gjord ansökan har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

att häradsskrifvaren i Norra Roslags fögderi af Stockholms län

Gustaf Fredrik Tranéus måtte från och med månaden näst efter den,

hvarunder han med pension från civilstatens pensionsinrättning erhölle

afsked från häradsskrifvaretjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så stort belopp,

att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning komme

att utgöra 2,000 kronor, eller 800 kronor årligen.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att landskontoristen i

Vesterbottens län Georg Gustaf Lundmark, måtte från och med månaden

näst efter den, under hvilken afsked från landskontoristtjensten

honom beviljades, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att landskontoristen i Vesterbottens län Georg Gustaf

Lundmark må från och med månaden näst efter den, under hvilken

afsked från landskontoristtjensten varder honom beviljadt, under sin

återstående lifstid på allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension

af 800 kronor.

13:o. Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att landskontoristen

i Hallands län Anders Petter Hansson måtte från och med månaden

näst efter den, hvarunder afsked från landskontoristtjensten honom beviljades,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta

pension till så stort belopp, att detta tillsammans med det understöd

från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han vore berättigad,

komme att uppgå till 700 kronor, eller 475 kronor årligen.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen bifallit.

14:o. Uppå derom af landtmäteristyrelsen gjord framställning har

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

Eders Kong]. Maj:t föreslagit, att kommissionslandtmätaren i Elfsborgs

län Otto Fredrik Beckmarck måtte från och med månaden näst efter

den, hvarunder han erhölle afsked från tjensten, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp,

att detta tillhopa med det understöd från civilstatens pensionsinrättning,

hvartill han vore berättigad, komme att uppgå till 1,350 kronor, eller

900 kronor årligen.

Då, enligt hvad af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 21

december 1888 inhemtats, Beckmarck sannolikt genom ansträngningar

i tjensten ådragit sig obotlig sjukdom, som gör honom oförmögen att

vidare sköta sin tjenst, har Biksdagen ansett, att någon pension, utöfver

det understöd han från civilstatens pensionsinrättning eger uppbära,

bör honom beviljas. Det af Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

äskade belopp, 900 kronor, har Riksdagen dock, med hänsyn

till att Beckmarck icke har någon större familj att försörja, ansett

skäligen kunna till 750 kronor nedsättas, hvarigenom Beckmarck komme

att i pension åtnjuta sammanlagdt 1,200 kronor.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att kommissionslandtmätaren Otto Fredrik

Beckmarck må från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhåller, afsked från tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till så stort belopp, att detta tillhopa

med det understöd från civilstatens pensionsinrättning, hvartill han är

berättigad, kommer att uppgå till 1,200 kronor, eller 750 kronor

årligen.

15:o. Uppå derom af landtmäteristyrelsen gjord framställning har

Eders Kong!. Maj:t föreslagit, att en hvar af nedannämnde vid storskiftesoch

afvittringsverken anstälde tjensteman måtte, dock med vilkor att

rätt till pension såsom kommission slandtmätare ej måtte honom till
komma,

från och med månaden näst efter den, hvarunder han, i följd

deraf att hans befattning vid storskiftes- eller afvittringsverken blefve

öfverflödig, erhölle afsked från nämnda verk, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till följande

belopp:

a) storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län

Edvin Theofil Didrikson .....................................-............ kronor .2,000: _

b) afvittringslandtmätaren i Norrbottens län

Claes Wilhelm Holmström ................................................. » 2,000:

och c) afvittringslandtmätaren i sistnämnda län

Magnus Alsterlund.................................................................. » 1,600:

På de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 21 december

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

1888 anförda skäl bär det synts Riksdagen billigt, att ifrågavarande

storskiftes- och afvittringslandtmätare vid upphörande af deras verksamhet

såsom sådana beviljas någon pension. Men då de dervid i afseende

såväl å lefnadsålder som å tjenstetid icke uppfylla vilkoren för

rätt att såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare åtnjuta pension

af 2,000 kronor från allmänna indragningsstaten, anser Riksdagen dem

icke heller hafva skäliga anspråk på erhållande af pension till nämnda

belopp. Enligt Riksdagens förmenande torde derför de för Didrikson

och Holmström föreslagna pensionsbeloppen lämpligen böra nedsättas

till 1,600 kronor hvardera, och då, beträffande Alsterlund, för denne

fattas icke mindre än 7-f lefnads- och omkring 4| tjenstår för att kunna

komma i åtnjutande af nyssberörda rätt till pension, torde den för honom

nu föreslagna pensionen skäligen böra bestämmas till 1,200 kronor.

Till den af Riksdagen sålunda vidtagna nedsättning i de af Eders

Kongl. Maj:t för Holmström och Alsterlund föreslagna pensionsbelopp

förefinnes ännu ett skäl. Såsom kapten i Norrbottens fältjägarecorps’

reserv åtnjuter nemligen den förre redan nu pension till belopp af

2,240 kronor och såsom major vid nämnda corps lärer den senare, vid

erhållande af afsked från beställning på stat vid armén, blifva berättigad

till pension af 2,800 kronor. Sedan från dessa pensionsbelopp, i

enlighet med stadgade bestämmelser, afdragits | af de utaf Riksdagen

för Holmström och Alsterlund medgifna pensionsbelopp, komma deras

pensioner att uppgå: den förres till sammanlagdt 3,200 kronor och den

senares till sammanlagdt 3,520 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen på det sätt

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att en hvar af

nedannämnde vid storskiftes- och afvittringsverken anstälde tjenstemän

må, dock med vilkor att rätt till pension såsom kommissionslandtmätare

ej må honom tillkomma, från och med månaden näst efter den, hvarunder

han, i följd deraf att hans befattning vid storskiftes- eller afvittringsverket

blifver öfverflödig, erhåller afsked från nämnda verk,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig

pension till följande belopp:

d) st.orskifteslandtmätaren i Kopparbergs län

Edvin The ofil Didrikson.................................................. kronor 1,600: —

b) afvittringslandtmätaren i Norrbottens län

Claes Wilhelm Holmström ............................................ » 1,600: —

och c) afvittringslandtmätaren i sistnämnda län

Magnus Alsterlund ............................................................ » 1,200: —

16:o. Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t vidare i statsverkspropositionen

föreslagit, har Riksdagen medgifvit: att distrikt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

ingeniören vid statens jernvägsbyggnader, majoren vid väg- och vattenbyggnadscorpsen

in. in. Herman Emanuel Lundborgs enka Maria Vilhelmina

Lundborg, född Lekman, må, så länge hon förblifver enka, från

allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension till belopp af 600

kronor att utgå från och med 1889 års ingång;

17:o att förste aktuarien i statistiska centralbyrån, filosofie doktorn

John August Constantin Hellst-enius’ enka Hilda Sofia Charlotta Hellstenius,

född Carlson, må, så länge hon förblifver enka, från allmänna

indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 400 kronor,

att utgå från och med ingången af år 1889; och

18:o att materialvakten vid statens jernvägsbyggnader Carl M.

Carlson må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från

anställning vid statens jernvägsbyggnader entledigas, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension

af 500 kronor.

19:o. På derom gjord ansökning har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att läraren i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping

Carl Johan Dahlberg måtte från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från nämnda befattning honom beviljades, under

sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig

pension af 1,000 kronor.

Till stöd för sin anhållan har Dahlberg åberopat, bland annat,

att om han bibehållit den tjenst såsom folkskolelärare, han vid erhållande

af sin nu innehafvande befattning lemnat, han under år 1881

varit berättigad till full pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Då Dahlberg emellertid, enligt hvad .Riksdagen inhemtat, i sådant

fall icke skulle hafva erhållit högre pension än 450 kronor, har Riksdagen

ansett den af Eders Kongl. Maj:t för Dahlberg föreslagna pension,

1,000 kronor, eller lika stort belopp som Dahlberg nu uppbär i arfvode,

lämpligen böra till 700 kronor nedsättas, hvarför Eders Kong!. Maj:ts

förevarande framställning på det sätt af Riksdagen bifallits, att läraren

i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping Carl Johan

Dahlberg må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked

fråu nämnda befattning honom beviljas, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 700 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom i statsverkspropositionen

gjorda framställningar har Riksdagen vidare medgifvit:

20:o att mediko-filosofie kandidaten Johan Adolf Wilhelm Hägerstrand

må från och med 1889 års början under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 600 kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

21 ro att vaktmästaren vid Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg

Anders Alexander Andersson må från och med månaden näst efter

den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning å allmänna indragningsstaten

åtnjuta pension till belopp af 500 kronor årligen;

22:o att å allmänna indragningsstaten må för år 1890 anvisas

ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser Eders

Kongl. Magt kan finna godt meddela, användas till understöd af högst

250 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, Indika oförvitligen

skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867; samt

23:o att följande tjenstemän på statskontorets gamla stat, nemligen

bokhållaren Fredrik Torén samt kammarskrifvarne friherre Sten

Gustaf Ludvig af Wetterstedt och Johan Elias Enoch Mord häri, må å

allmänna indragningsstaten öfverflyttas med rätt att derifrån årligen

uppbära, Torén ett belopp af 2,200 kronor samt friherre af Wetterstedt

och Monthan hvardera ett belopp af 1,600 kronor, dock att, derest

någondera af dem framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å

rikets stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall

minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om

denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

24:o. Med anledning af derom gjord ansökning har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att förre kamereraren vid de kongl. teatrarne Gustaf

Fredrik Törner måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder

han frånträdde anställning vid kongl. operan, under sin återstående

lifstid uppbära en årlig pension från allmänna indragningsstaten af

2,000 kronor.

Då ett bifall till större eller mindre del af förevarande förslag

lätt skulle kunna föranleda till framställande af en mängd liknande

anspråk, och då frågan om kong], operans ordnande för framtiden

ännu är oafgjord, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

icke vunnit Riksdagens bifall.

25:o. I en till Riksdagen den 5 sistlidne april aflåten proposition

har Eders Kongl. Maj:t, uppå derom af domänstyrelsen gjord framställning,

föreslagit, att lektorn vid skogsinstitutet Aiigust Emil Algot

Holmgrens enka, Charlotte Eleonora Holmgren, född Öhman, måtte, så

länge hon förblefve enka, från allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 400 kronor, att utgå från och med innevarande

års början.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslag-it har af Riksdagen

bifallits.

26:o. Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion, har

Riksdagen medgifvit, att förre stationsinspektoren Klas Pontus Arnold
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

son må från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till

belopp af 600 kronor, att utgå från och med ingången af år 1889.

27:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen

föreslagit, att, för vinnande af jemn slutsumma å de ordinarie anslagen

under hufvudtiteln, det kontanta anslaget till allmänna indragningsstaten

måtte höjas med 504 kronor eller från 1,599,698 kronor till

1,600,202 kronor, då med inberäkning af den under anslaget ingående

ersättning för indragen indelning m. m., hvilken ersättning hädanefter

borde på grund af pensionstagares med fleres afgång uppföras med

ett från 6,400 till 600 kronor minskadt belopp, anslagets slutsumma

skulle blifva 1,600,802 kronor; och har Riksdagen med anledning häraf

minskat det under allmänna indragningsstaten uppförda anslag till »ersättning

för indragen indelning m. in. på förslag», 6,400 kronor, till

600 kronor, samt för jemnande af riksstatens slutsumma ökat det kontanta

anslaget till allmänna indragningsstaten med 204 kronor till

1,599,902 kronor.

Extra anslag.

28:o. Slutligen har Eders Kong]. Maj:t föreslagit, att å extra

stat för år 1890 måtte, anvisas ett kreditiv af 1,375,000 kronor att

användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan

att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för

de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana

pensioners utgående;

äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1889 anslagna

medel kunde blifva oanvändt måtte få för det kommande årets

pensionering användas.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i berörda hänseende föreslagit har Riksdagen

bifallit.

Stockholm den 16 maj 1889.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Rrot. 1889. 10 Sami 1 Afd. 1 Band, 11 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningssiaten.

Ny anvisning.

Underofficeren vid kronoarbetscorpsen Claes Adolf Emil Uggla,

Kronor.

ö.

pension .......................................................................................

Afiidne direktören vid kronohäktet i Ystad Carl Erik Thorssons minder- åriga barn Erik Konrad, Anna Abrahamina, Signe Margot, Betty

Hildur och Lilly Wilhelmina ett årligt understöd af 60 kronor

600

hvardera......................................................................................

300

—

Löjtnanten vid svea artilleriregemente Herman Rudolf Liedholra, pension

1,000

—

Sergeanten vid Jemtlands fältjägarecorps Per Johan Wenzel Liljefelt,

pension .................................................................. ...................

510

—

Läraren vid navigationsskolan i Vestervik Olof Offerman, pension........

Häradsskrifvaren i Norra Roslags fögderi Gustaf Fredrik Tranéus,

1,000

fyllnadspension............................................................................

800

—

Landskontoristen i Yesterbottens län Georg Gustaf Lundmark, pension

800

—

Landskontoristen i Hallands län Anders Petter Hansson, pension........

Kommissionslandtmätaren i Elfsborgs län Otto Fredrik Beckmarck,

475

—

pension ..................................................................................

Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län Edvin Theofil Didrikson,

750

—

pension ......................................................................................

Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län Claes Wilhelm Holmström,

1,600

—

pension ........................................................................................

1,600

—

Afvittringslandtmätaren i Norrbottens län Magnus Alsterlund ............

Distriktsingeniören vid statens jernvägsbyggnader, majoren vid väg- och

vattenbyggnadscorpsen m. m. Herman Emanuel Lundborgs enka

1,200

Maria Wilhelmina Lundborg, född Löhman, pension ....................

''Förste aktuarien i statistiska centralbyrån, filosofie doktorn John

August Constantin Flellstenius’ enka Hilda Sofia Charlotta Hell-

600

stenius, född Carlson, pension ...................................................

400

—

Transport

11,635

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

19

Kronor.

ö.

Transport

11,635

_

Materialvakten vid statens jernvägsbyggnader Carl M. Carlson, pension

500

_

Läraren i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminariet i Linköping

Carl Johan Dahlberg, pension ................................................

700

—

Mediko-filosofie kandidaten Johan Adolf Wilhelm Hägerstrand, pension

600

—

Vaktmästaren vid Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg Anders

Alexander Andersson, pension ...............................................

Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 .........

500

—

10,000

—

Tjenstemännen på statskontorets gamla stat:

Bokhållaren Fredrik Torén............................. .....................

2,200

_

Kammarskrifvaren friherre Sten Gustaf Ludvig af Wetterstedt ...

1,600

_

Kammarskrifvaren Johan Elias Enoch Monthan .........................

1,600

_

Lektorn vid skogsinstitutet August Emil Algot Holmgrens enka Char-

—

lotte Eleonora Holmgren, född Öhman, pension ..........................

400

Förre stationsinspektoren Klas Pontus Arnoldson, pension ..................

600

—

Summa

30,335

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

2Q

Riksdagens Skrifvelse IV,-o 70,

Bil.

Ordinarie anslagen under

Pensions- och

A. Pensions
Civilstatens

pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman ....................................................................

Dito för deras enkor och omyndiga barn .................................................................................

Ersättning för mistade löneinnehållningar.............................................................................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar....................................................................

j För pensionering af kommissionslandtmätare jemte deras enkor och barn .........................

För dito af tjensteman och betjente vid skogsstaten och skogsskolorna....................................

För dito af föreståndare, lärare och betjente vid tekniska högskolan........................................

För dito af embets- och tjensteman samt betjente vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, livilka

deras enkor och barn .......................................................................................................

Arméns pensionskassa:

Ersättning för mistade löneinnehållningar...............................................:...............................

Dito för nådårs- och begrafningshjelpsbesparingar..................................................................

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar .........

Vadstena krigsmanshuskassa. Nuvarande belopp ............................''...........................................

Minskas med värdet af de till kassan återgångna afgälderna af två hemman........................

Amiralitetskrigsmanskassan:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden..............................................................................................................

„ gratialfonden...................................................................................................................

„ pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag...............

„ dito af flottans och lotsverkets gemenskap (deraf högst 9,030 kronor till den för

verksstaterna inrättade invalidstat), förslagsanslag....................................................

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

21

Litt. B.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

1

Ersättning för

''

Anvisning

i

indragen indel-

kontant.

ning m. m.,

förslag.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

indragningsstaterna

staten.

............................................................ 37,500

__

............................................................... 45,000

—

............................................................... 2,246

—

............................................................. 6,540

—

................................................................ 7,200

—

............................................................. 9,000

—

............................................................... 3,500

—

uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af

............................................................... 1,300: —

112,286

_

_ _

_

112,286

_

.............................................................. 4,640

............................................................... 28,080

—

................................................................ 67,708

—

100,428

_

. __

_

100,428

__

............................................................... 244,025

—

................................................................ 385

—

243,640

—

—

—

243,640

—

............................................ 36,320: —

............................................ 16,650: — 52,970

—

........................................................... 100,000

—

daglönare å f. d. timmermans- och handt-

.............................................................. 66,500: —

219,470

—

- -

—

219,470

—

Transport

675,824

—

— —

—

675,824 —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagms Skrifvelse N:o 70.

Invalidhusfonden ............................................................................................................

För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag ................................................

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att af tullmedlen direkt utgå, förslagsanslag ...........

Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

Minskas med.........................................................................................................................

Bidrag till folkskolelärares pensionering. Nuvarande belopp..................................................

Minskas med........................................................................................................................

Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa....................................................................

Bidrag till kong!, teaterns pensionskassor ...............................................................................

B. Allmänna

| Till diverse föremål, förslagsanslag.

Anvisningen i kontant ökas för jemnande af samtliga hufvudtitlarnes slutsumma med 204 kronor,

med 5,800 kronor .............................................................................................................

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

23

Anvisning

kontant.

i

Ersättning för

indragen indel- ning m. m., på

Summa.

förslag.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

675,824

—

—

—

675,824

—

60,350

_

_ _

_

60,350

_

4,000

—

- -

---

4,000

—

78,000

—

- -

—

78,000

__

seminarier m. m. Nuvarande belopp ... 68,816: —

............................................................ 65: —

68,751

—

_ _

_

68,751

—

.......................................................... 357,427: —

............................................................. 54: —

357,373

_

_ _

_

357,373

_

........................................................... .....................

63,500

—

- -

—

63,500

—

6,000

—

—

—

6,000

—

Säger

1,313,798

—

—

—

1,313,798

—

Indragningsstaten.

och ersättningen för indragen indelning m. m. minskas

1,599,902

600

1,600,502

Summa

2,913,700

—

600

—

2,914,300

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Pensionsstaten.

För upprätthållandet af arméns pensionskassas egen pensionering

1,375,000

samt till fyllnadspensioner, kreditiv ..........................................

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.