Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående lindring i vilkoren för ett åt Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsholag af staten beviljadt lån ä 2,000,000 kronor.

1889-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:85, Skrifvelse till Konungen, angående lindring i vilkoren för ett åt Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsholag af staten beviljadt lån ä 2,000,000 kronor.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

15

tf:o 85.

Uppläst och godkänt hos Första Kammaren den 16 maj 1889.

— __ — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående lindring i vilkoren

för ett åt Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsholag

af staten beviljadt lån ä 2,000,000 kronor.

(Statsutskottets utlåtande n:o 74).

Till Konungen.

Sedan Riksdagen år 1877 beviljat Hjelmarens och Qvismarens

sjösänkningsholag,. för sänkning och reglering af vattenhöjden i sjöarne

Hjelm aren och Qvismaren samt utförande af dermed sammanhängande

arbeten ett lån å 2,000,000 kronor att från statskontoret utgå med vilkor,

utom andra, att å hvarje lyftadt belopp af lånet skulle årligen till slutet

af år 1887 erläggas fem procent ränta från lyftningsdagen samt för

tiden från och med år 1888 årligen erläggas åtta procent å hela den

lyftade lånesumman, hvaraf ränta skulle godtgöras efter fem för hundra

af det obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgöra afbetalning derå,

samt, efter det hela lånebeloppet blifvit af bolaget lyftadt, Riksdagen,

med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj :t i ämnet aflåten proposition,

år 1885 dels, för tiden från och med år 1886, nedsatt räntan å berörda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

lån till fyra och en half procent för år, dels ock medgifvit, att bolaget

finge erhålla anstånd med denna räntas erläggande för åren 1886—1890

sålunda, att efter dessa års förlopp den för desamma upplupna ränta

lades till den beviljade lånesumman, hvarefter å det sålunda uppkommande

beloppet skulle erläggas vid slutet af hvartdera året 1891, 1892,

1893, 1894 och 1895 fyra och en half procent årlig ränta samt vid

slutet af år 1896 och följande år, tills lånet blifvit slutbetaldt, eu annuitet

af åtta procent, deraf fyra och en half procent beräknades som

ränta å oguldna beloppet och återstoden utgjorde kapitalafbetalning,

har i en den 22 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition Eders

Kongl. Magt föreslagit Riksdagen:

att Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag måtte erhålla

eftergift å den vid 1890 års slut upplupna, till 450,000 kronor uppgående,

oguldna räntan för åren 1886—1890 å ifrågavarande statslån;

samt

att sjösänkningsbolaget derjemte måtte medgifvas den lindring i

betalningsvilkoren för lånet, att å lånesumman, 2,000,000 kronor, skulle

erläggas vid slutet af hvartdera året 1891, 1892, 1893, 1894 och 1895

tre och en half procent ränta samt vid slutet af år 1896 och följande

år, tills lånet blifvit slutbetaldt, en annuitet af fem procent, deraf tre

och en half procent skulle beräknas som ränta å oguldna beloppet och

återstoden utgöra kapitalafbetalning.

Riksdagen har funnit giltiga skäl förefinnas att bereda bolaget

någon lättnad i de svårigheter, med Indika bolaget har att kämpa.

Kostnaden för företagets utförande har med icke mindre än omkring

1,000,000 kronor öfverstigit den summa, bolaget haft skälig anledningantaga

vara tillräcklig; nära 1,000,000 kronor af kostnaden har bolaget

måst utgifva för ändamål, som visserligen äro för det allmänna afvigt,

men för delegarne i sjösänkningsföretaget af jemförelsevis underordnad

betydelse, nemligen, bland annat, bibehållandet af sju fots segeldjup i

Hjelmaren och Hjelmare kanal, hvilken sistnämnda kommunikationsled

ansetts så gagnelig såsom länk i landets samfärdselsystem, att Konung

och Riksdag för kanalens ombyggnad på sin tid vidkänts uppoffringar

till belopp af 1,500,000 kronor; och slutligen torde det ej kunna förnekas,

att den vinning af ypperlig åkerjord, som genom sjösänkningen

blifvit beredd, innefattar en afsevärd fördel för landet i dess helhet.

Emellertid har Riksdagen, nu likasom år 1885, då fråga om lindring

i bolagets betalningsvilkor senast hos Riksdagen förevar, ansett eu

till sin art så väsentlig afvikelse från ingånget aftal som rent efterskänkande,

på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, af ett fordringsbelopp

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

17

vara eu betänklig åtgärd, hvilken Riksdagen så mycket mindre kunnat

godkänna, som det ej synes vara ådagalagdt, att den är af nödvändighet

påkallad. Riksdagen har förestält sig, att det väsentligaste är att

bereda bolaget frihet från bördan af statslånet under den tid, då delegarne

äro betungade med utgifter dels för gäldande af de skulder,

bolaget utöfver statslånet måst ikläda sig för företagets fullbordande,

och dels för de vunna egoväldenas bringande i det skick, att de lemna

påräknad afkastning, samt förseende med nödiga byggnader, och har

Riksdagen härjemte, med afseende å detta företags dyrhet och säregna

beskaffenhet, ansett någon nedsättning i räntan under den för odlingslån

gällande billigtvis böra medgifvas.

För dessa eftergifter har Riksdagen likväl funnit det vilkor böra

från statens sida uppställas, att anståndstiden behörigen användes till

bolagets frigörande från all annan skuld än den till staten, hvilket förutsätter

de dertill erforderliga medlens uttaxering på delegarne, hvaröfver

kontroll torde böra utöfvas af den revisor, Eders Kongl. Maj:t

lärer eg a att till deltagande i granskningen af bolagets angelägenheter

utse.

Enligt de nu gällande bestämmelserna skulle räntan efter 4 Va

procent för åren 1886—1890, tillhopa utgörande 450,000 kronor, vid

1890 års slut läggas till kapitalet, hvarefter å det sålunda uppkomna

beloppet af 2,450,000 kronor skulle vid slutet af hvartdera året 1891—1895

erläggas 4V2 procent ränta, eller 110,250 kronor, samt från och med utgången

af år 1896 till dess lånet slutbetalts gäldas en årlig 8 procents

annuitet, utgörande således 196,000 kronor, deraf 4V* procent ränta å

oguldna beloppet och återstoden kapitalafbetalning.

De jemkningar häri, Riksdagen velat medgifva, äro följande:

att räntan för tiden från och med år 1891 nedsättes till 4 procent

för år; samt

att anstånd medgifves med betalning af räntan för de tio åren

1806—1895, utgörande tillhopa 850,000 kronor, och att detta belopp

erlägges sålunda, att det vid 1895 års slut lägges till kapitalet, och från

slutet af år 1896 och följande år, till dess det sålunda uppkommande

beloppet af 2,850,000 kronor jemte ränta blifvit guldet, å detta sistnämnda

belopp erlägges en annuitet af 6 procent, eller 171,000 kronor,

deraf 4 procent ränta och återstoden afbetalning.

Bolaget skulle härigenom till 1896 års slut befrias från alla

liqvider till staten samt från och med nämnda tid få annuiteten nedsatt

från 196,000 till 171,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, att Riksdagen, på vilkor att Hjelmarens och Qvismarens

sjösänkningsbolag förbinder sig att under tiden till 1895 års slut

gälda all annan sin skuld än den till staten, medgifvit:

att räntan å bolagets kapitalskuld till staten, 2,000,000 kronor, för

tiden från och med år 1891 nedsättes till fyra procent för år; samt

att anstånd med erläggande af räntan för åren 1886—1895, utgörande

tillhopa 850,000 kronor, må åtnjutas sålunda, att efter dessa

års förlopp denna ränta lägges till lånesumman, hvarefter å det sålunda

uppkommande beloppet 2,850,000 kronor vid slutet af år 1896 och följande

år, tills detta belopp jemte ränta blifvit slutbetaldt, skall erläggas en

annuitet af sex procent, deraf fyra procent beräknas som ränta å oguldna

beloppet och återstoden utgör kapitalafbetalning.

Stockholm den 16 maj 1889.

. Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.