Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ordnande af döfstumundervisningen i riket.

1889-05-15 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1889:89, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ordnande af döfstumundervisningen i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

1

N:o 89.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1889.

— — — — Andra Kammaren — 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till ordnande af döfstumundervisningen

i riket.

(Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 1.)

Till Konungen.

Uti en den 22 mars 1889 till Riksdagen afbiten proposition har Eders

Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad vid propositionen fogadt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag innehölle, inhemta!

Riksdagens yttrande öfver propositionen jemväl bilagdt, här nedan

i detta utlåtande infördt förslag till förordning angående döfstumundervisningen

samt föreslagit Riksdagen att

dels antaga §§ 1—12, 29 och 34 af berörda författningsförslag:

dels medgifva:

att statsbidrag till uppehållande af döfstumskola, anordnad af skoldistrikt,

hvarom i § 3 mom. 1 i nämnda förordning förmäldes, måtte, enligt

de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela,

utgå för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn, som inom skplan

eller på dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med 125 kronor för hvarje

annat i skolan intaget barn; och

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 14 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

att statsbidrag till uppehållande af annan döfstumskola, hvilken Eders

Kongl. Maj:t funne vara förtjent af dylikt bidrag, måtte utgå för år räknadt

med högst 100 kronor för hvarje barn, som inom skolan eller på

dess bekostnad åtnjöte underhåll, samt med högst 50 kronor för hvarje

annat i skolan intaget barn:

dels ock, i stället för de under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

ordinarie anslag till allmänna institutet för döfstumma samt till understöd

och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma

och blinda barn, hvilka anslag tillhopa utgjorde 110,000 kronor, på ordinarie

stat bevilja till befrämjande af döfstumundervisningen ett förslagsanslag

å 200,000 kronor samt tillåta att deraf måtte, förutom här ofvan

angifna statsbidrag, utgå:

till arfvoden åt inspektörer ............................... årligen högst kr. 1,500: —

» stipendier åt döfstumlärare-elever ............... » » » 3,000: —

» vård och undervisning åt sådana personer,

som vore både döfstumma och blinda... » » » 5,000: —

» uppehållande af institutet å Manilla......... » » » 60,000: —

sistnämnda anslag dock ej längre än senast till 1894 års slut; samt

» skoldistrikt, inom hvilka döfstumundervisningen på ändamålsenligt sätt

anordnades, bidrag för en gång till upprättande af intagningsklass,

hvilka bidrag af Eders Kongl. Maj:t bestämdes, men tillhopa för

samtliga skoldistrikt ej måtte öfverstiga 18,000 kronor;

kunnande tillgång till den erforderliga anslagsförhöjningen, 90,000

kronor, för år 1890 beredas genom motsvarande nedsättning af den summa,

Eders Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit att använda till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond.

I förevarande proposition har Eders Kongl. Maj:t dels velat inhemta

Riksdagens yttrande öfver det propositionen bilagda författa in gsförslaget,

dels ock föreslagit Riksdagen antaga vissa uppräknade paragrafer af detsamma.

Då emellertid, enligt Riksdagens åsigt, jemväl andra delar af förslaget,

såsom innefattande närmare bestämmelser rörande den kommunala

verksamheten för ifrågavarande ändamål, äro af den beskaffenhet, att Riksdagen

icke bör inskränka sig till att öfver dem afgifva ett yttrande, samt

öfriga stadganden synas på de andra i mer eller mindre mån inverka, har

Riksdagen ansett sig böra fatta beslut öfver förslaget i dess helhet.

Vid den granskning, författningsförslaget inom Riksdagen undergått,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

3

hafva så val förslagets hufvudgrunder som ock dess detaljbestämmelser

blifvit af Riksdagen godkända, med vissa förändringar. För de väsentligaste

af dessa går Riksdagen nu att närmare redogöra, dervid följande

den pararagrafindelning, i hvilken förslaget är affattadt.

Beträffande då först författningens rubrik har Riksdagen ansett densamma

böra ändras till »lag angående döfstumundervisningen».

§ b

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har vederbörande departementschef

ansett, att de döfstumma, som tillika vore blinda, icke borde underkastas

skoltvång, emedan hvarje metod, hvarigenom döfstumbildningen

skulle tillgodoses, hade sin hufvudsakliga utgångspunkt i synförnimmelserna.

Riksdagen delar denna uppfattning, men anser, att stadgande derom

bör för tydlighetens skull inflyta i denna paragraf.

§ 3.

Beträffande denna paragraf har depai’tementschefen vid ärendets föredragning

inför Eders Kongl. Maj:t anfört bland annat, att, om skolorna,

på sätt förslaget innehölle, ordnades efter grundsatsen om barnens indelning

efter anlag och begåfning på skilda linier, kommunalrepresentationernas

ekonomiska uppoffringar för döfstumundervisningen skulle blifva ytterst

betungande, derest icke en sammanslagning af de kommunala enheter, som

de representerade, i ganska stor omfattning egde rum. Om af pedagogiska

skäl det vore nödvändigt, att den barngrupp, som samtidigt undervisades,

ej vore större än att densamma uppginge till omkring ett tiotal af barn,

måste det nemligen af ekonomiska skäl vara lika angeläget, att denna grupp

komme att omfatta detta eller åtminstone i det allra närmaste detta antal,

på det att icke lärarekrafter onödigt måtte förslösas. Det vore derför

önskligt, att distrikten blefve så stora, att de lemnade tillgång att fylla

skolornas skilda klasser med nyssnämnda antal barn. Mellan så fritt beslutande

och så talrika korporationer som landsting och stadsfullmägtige

ansåge departementschefen emellertid det ej blifva lätt att få överenskommelser

om sådan sammanslagning till stånd. Erfarenheten från den tid,

då ofvanberörda representantförsamlingars yttranden inhemtades öfver döfstumkomiténs

betänkande i denna fråga, hade ock gifvit vid handen, att

så olika åskådningar och intressen inom dessa kunde göra sig gällande, att

en öfverenskommelse på frivillighetens väg ej vore sannolik, derest icke så

uppenbara fördelar af staten erbjödes, att de nära nog med nödvändighet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 8.9.

framkallade dylika föreningar. Enligt livad i statsrådsprotokollet meddelas,

har departementschefen jemväl förutsatt, att uttryckliga bestämmelser om

distriktsindelning framdeles blefve erforderliga, sådana departementschefen

emellertid nu icke velat ifrågasätta; och har departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat det förslag till distriktsindelning han med hänsyn

till för handen varande omständigheter ansett lämpligast, nemligen:

l:a distriktet.

Stockholms stad, Stockholms län, Södermanlands län, Vestmanlands

län, Östergötlands län, Norrköpings stad och Gotlands län med ett invånareantal

år 1887 af 985,194 och ett antal bildbara döfstumma i skolåldern

enligt 1876 års uppgifter af 174 och enligt 1885 års af 164.

2:a distriktet.

Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingsområden samt

Jönköpings och Kronobergs län med motsvarande siffror 597,413 samt 118

och no.

3:e distriktet.

Kristianstads län, Malmöhus län, Malmö stad och Blekinge län med

motsvarande siffror 732,290 samt 108 och 130.

4:e distriktet.

Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Hallands län, Elfsborgs län

och Skaraborgs län med motsvarande siffror 958,511 samt 158 och 121.

5:e distriktet.

Örebro län och Vewnlands län med motsvarande siffror 439,131 samt

98 och 82.

6de distriktet.

Upsala län, Kopparbergs län och Gefleborgs län med motsvarande

siffror 514,795 samt 124 och 101.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

5

7:e distriktet.

Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens lan med

motsvarande siffror 506,961 samt 82 och 106.

Med en sådan distriktsindelning borde, enligt departementschefens

åsigt, åttaklassiga skolor med årlig intagning anordnas inom 1 :a, 3:e och

4:e distrikten, hvaremot antalet döfstumma inom de öfriga icke vore större,

än att der borde ordnas fyraklassiga skolor med intagning hvartnnnat år.

Riksdagen delar till fullo departementschefens åsigt om nödvändigheten

åt att kommunalenheterna för denna angelägenhet sammanslutas i lämpliga

distrikt. Detta synes Riksdagen erforderligt så väl för åstadkommande af

en väl ordnad organisation af döfstumundervisningen som för undvikande

af allt för stora ekonomiska uppoffringar för densamma. Dessa uppoffringar

skulle, föreställer sig Riksdagen, i synnerhet för de mindre kommunalenheterna

blifva känbara, derest de icke finge sammansluta sig med någon

eller några större till gemensamt ordnande af undervisningen.

Det sätt Eders Kong! Maj:t föreslagit för åvägabringande af sådana

sammanslutningar, nemligen den fria öfverenskommelsen, har synts Riksdagen

vara förenadt med nästan oöfvervinneliga praktiska svårigheter och

i alla händelser, äfven om dessa skulle kunna öfvervinnas, leda till ett icke

önskvärdt uppskjutande af en organisation, hvilken Riksdagen sedan 30

år tillbaka vid upprepade tillfällen begärt. Landstingen sammanträda nemligen

i regeln endast en gång om året och då nästan samtidigt öfver hela

riket. Den minsta olikhet i de landstings beslut, mellan hvilka en öfverenskommelse

för ifrågavarande ändamål ifrågasatts, skulle göra ett sådant

förslag för den gången om intet. Riksdagen har derför ansett nödigt, att

i lagen om döfstumundervisningen införes stadgande om en bestämd distriktsindelning.

Vid uppgörande af ofvan intagna förslag till distriktsindelning har,

såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, hänsyn tagits ej mindre till vederbörande

kommuners folkmängd och antalet döfstumma barn, än äfven till

landets geografiska förhållanden och kommunikationer. Dervid hafva tillika

de nuvarande döfstumanstalterna i möjligaste måtto tillgodogjorts, i det att,

enligt förslaget, hvarje distrikt komme att i sig innesluta någon af dessa

anstalter och de flesta distrikten två af dem. Slutligen har äfven till någon

del det gillande eller ogillande, som af några landsting uttalades öfver det

af komitén uppgjorda förslaget till distriktsindelning, inverkat vid förslagets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

uppgörande. Den af departementschefen föreslagna distriktsindelningen har

Riksdagen derför ansett lämplig att antaga.

För att emellertid särskilda kommun.ers önskningar, så vidt sådant

utan men för det hela kan ske, må i möjligaste mån blifva tillgodosedda,

har Riksdagen ansett, att i lagen jemväl bör inflyta stadgande derom att,

på framställning af landsting eller stad, som ej i landsting deltager, Eders

Kongl. Maj:t må ega att i afseende å distriktens omfattning och antal

vidtaga de förändringar, som af omständigheterna kunna påkallas, och

jemväl, der så lämpligt synes, medgifva, att ett landstingsområde eller en

sådan stad må för sig utgöra ett skoldistrikt.

Med sådant innehåll af förevarande paragraf blifver, enligt Riksdagens

åsigt, en fast utgångspunkt vunnen för organisationens genomförande.

§ 4.

Enligt Riksdagens mening bör i lagen finnas stadgande om hvar skolstyrelsen

har sitt säte. Detta har Riksdagen ansett höra läggas till den

plats, der skolan eller dess hufvudafdelning är belägen, hvarför Riksdagen

gjort ett tillägg till paragrafen af sådant innehåll.

§ 5.

För vinnande af mera öfverskådlighet af innehållet i §§ 5, 6 och 7

har Riksdagen ansett detsamma böra så omordnas, att dessa paragrafer

komma att inrymma: § 5 stadgande om huru skolstyrelse skall utses, § 6

föreskrift om för hvilken tid ledamöterna väljas samt § 7 stadgande om val

af styrelsens ordförande och om dess arbetsformer.

Så väl det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna antalet ledamöter i skolstyrelsen

för distrikt, som omfatta mer än en kommunalenhet, som den

grund, efter hvilken ledamöterna skulle väljas, har synts Riksdagen böra

förändras. I distrikt, omfattande två kommun al enheter, komme i regeln,

enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag, skolstyrelsen att bestå af fyra ledamöter,

i distrikt, omfattande tre sådana enheter, af 3 ledamöter, i distrikt,

omfattande 4 sådana enheter, af 4 ledamöter o. s. v. En sålunda sammansatt

skolstyrelse synes Riksdagen, med hänsyn till den ganska vid

sträckta befogenhet, som blefve densamma inrymd, i allmänhet blifva allt

för fåtalig, hvarjemte den oegentlighet komme att uppstå, att i mera omfattande

distrikt skolstyrelsen i visst fall komme att blifva fåtaligare än, i

annat fall lika talrik med skolstyrelsen i mindre distrikt, Riksdagen har

derför ansett, att den grund, efter hvilken ledamöterna skola väljas, bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

vara folkmängden i vederbörande kommun. Genom införande af det

stadgande, att en ledamot i skolstyrelsen väljes för hvarje fullt tal af

nittiotusen inom det område, för hvilket han utses, dock så att en ledamot

väljes,. äfven om folkmängden icke skulle uppgå till nittio tusen, föreställer

sig Riksdagen, att skolstyrelserna skulle komma att utgöras af lämpligt

antal ledamöter. Med sådana bestämmelser komme nemligen, enligt senaste

statistiska uppgifter öfver folkmängden, skolstyrelsen att utgöras: i lista

distriktet af 9 ledamöter, i 2:a distriktet af 5 ledamöter, i 3:e distriktet

af 7 ledamöter, i 4:e distriktet af 9 ledamöter, i 5:te distriktet af 4 ledamöter,

i 6:e distriktet af 5 ledamöter och i 7:e distriktet af likaledes 5 ledamöter.

Skulle Eders Kongl. Maj:t i särskild! fall förordna, att ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting deltager, må utgöra ett skoldistrikt,

bör, på sätt Eders Kongl. Maj:t i motsvarande fall under § 6 mom. 1 föreslagit,

landstinget eller stadsfullmägtige välja ledamöter i skolstyrelsen till

antal af minst tre.

§ 6.

I följd af hvad under § 5 redan anförts, har Riksdagen ansett innehållet

af § 6 mom. 1 böra flyttas under § 5 samt innehållet af § 6 mom.

2 införas under § 7. I stället bör § 6 innehålla hvad i Eders Kongl. Maj:ts

förslag finnes stadgadt under § 7, nemligen för hvilken tid ledamöter och

suppleanter i skolstyrelse skola väljas. Emot Eders Kongl. Maj:ts förslag,

att tiden bestämmes till fyra år, har Riksdagen intet annat att erinra, än

dels att åren böra angifvas såsom kalenderår, dels ock, för vinnande af

mera kontinuitet inom styrelsen, att hälften af ledamöternas antal eller,

om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under hälften, bör vid

slutet af andra året, efter det val första gängen inom distriktet egt rum,

utträda efter lottning, som inom skolstyrelsen anställes.

§ 7.

Såsom redan nämnts, har Riksdagen ansett ifrågavarande stadgande

med af Riksdagen antaget tillägg böra införas under § 6.

Under § 7 torde i stället böra införas dels hvad i Eders Kongl. Maj:ts

förslag förekommer under § 5 mom. 1 och § 6 mom. 2, dels ock föreskrifter

om styrelsens beslutmessighet, formen för åstadkommande af beslut och

andra dylika bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Enligt § 5 mom. 1 eger Eders Kongl. Maj:t för viss tid utse ordförande

i skolstyrelse inom distrikt, hvarom i § 3 mom. 1 af förslaget

förmälts. Då emellertid Riksdagen antagit ett annat sätt för åstadkommande

af distrikt än det Eders Kongl. Maj:t afsett, samt tillräcklig säkerhet

för ett rätt användande af de medel, statsverket tillskjuter, torde vinnas

genom inspektionen, har Riksdagen ansett, att såväl i distrikt, som

omfatta mer än ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager,

som i sådana, hvilka omfatta allenast en kommunalenhet, skolstyrelsen

sjelf bör få utse sin ordförande. Sådant val bör, enligt Riksdagens

tanke, ske för hvarje kalenderår; och torde för samma tid jemväl vice

ordförande böra utses.

§ 8.

Denna paragraf har hos Riksdagen icke föranledt annan anmärkning

än att, enär annorstädes i Eders Kongl. Maj:ts författningsförslag föreståndare

åtskiljes från lärare, samt skolstyrelse jemväl bör tillkomma att tilloch

afsätta föreståndare, föreskrift derom torde höra i paragrafen inflyta.

§ 9.

I ändamål att vid den föreslagna organisationen, hvilken hvilar på

kommunal grund, rättigheten till kommunal sjelfstyrelse må i möjligaste

man blifva tillgodosedd, har Riksdagen funnit lämpligast* att beslut i de

frågor, om hvilka i § 9 mom. 1 förmärs, hänskjutas till vederbörande

landstings och stadsfullmägtiges pröfning, samt att, i händelse dervid olika

beslut uppstå, frågans afgörande öfverlemnas till en nämnd, utsedd af

vederbörande kommunalrepresentationer. Till denna nämnd bör landsting

eller stad, som ej i landsting deltager, för hvarje år välja, efter folkmängden

inom sitt område, en ledamot för hvarje fullt tal af trettio tusen.

Går ej folkmängden upp till detta antal, bör dock väljas en ledamot.

Nämnden torde böra sammanträda på kallelse af skolstyrelsens ordförande,

der skolstyrelsen har sitt säte. Tillika torde i paragrafen böra inflyta föreskrifter

om nämndens beslutmessighet, val af ordförande, sättet för besluts

fattande m. in.

Det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga för skolstyrelsen

tillgängliga medel erfordras, bör, på sätt Eders Kongl. Maj:t i

mom. 2 föreslagit, af styrelsen fördelas på vederbörande landstingsområden

eller städer i förhållande till deras folkmängd. Med den ändring af mom.

1, Riksdagen ansett nödig, torde emellertid det höra åläggas styrelsen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

vid aflemnandet af skolans utgiftsstat meddela vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige underrättelse om hvad sålunda på kommunen belöper.

Sedan genom sammanstämmande beslut af vederbörande kommunalrepresentationer

eller genom beslut af nämnden, hvilken naturligen komme

att sammanträda först sedan landstingen åtskilts, utgiftsstaten för skoldistriktet

blifvit faststäld, bör det tillkomma skolstyrelsen att derom göra

anmälan hos vederbörande Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med

uppgift på hvad som enligt ofvan angifna grund belöper på hvarje landstingsområde

eller stad; och torde det då böra åläggas Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande att, derest erforderliga medel icke redan blifvit af

vederbörande landsting eller stadsfullmägtige för ändamålet anvisade, låta

verkställa uträkning å hvad som för vederbörande landstingsområde eller

stad belöper på hvarje bevillningskrona samt debitera och indrifva medlen

i sammanhang med kronoskatterna under benämning: »bidrag till döfsturnundérvisningen»,

hvarefter medlen borde tillhandahållas skolstyrelsen.

§§ 10—12.

Eders Kongl. Maj:ts förslag innehåller i § 10 stadganden beträffande

distrikt, som omfatta endast ett landstingsområde eller en stad, motsvariga

de föreskrifter § 9 inrymmer beträffande distrikt, som omfattar flere kommunalenheter.

Af denna anledning och då önskligt vore att, utan ändring

i öfrigt af paragrafföljden i Eders Kongl. Maj:ts förslag, erhålla utrymme

för ett, enligt Riksdagens mening, erforderligt nytt stadgande om att ledamöter

i skolstyrelse och nämnd likasom revisorer må ega att, hvar af den

kommun, som honom utsett, åtnjuta resekostnadsersättning såsom för landstingsmän

är föreskrifvet, har Riksdagen ansett, att innehållet af § 10 bör

flyttas till ett sjunde moment under § 9. Författningsförslagets § 11 torde

då lämpligen blifva § 10 samt förslagets § 12 blifva § 11.

Sedan Riksdagen redan antagit, att skolstyrelse sjelf må utse ordförande,

torde sista punkten i det kongl. förslagets § 12 kunna utgå. Med

dessa förändrade anordningar blefve under § 12 plats för det nya stadgande,

som nyss omförmälts.

§ 14.

Då det måste anses vara af synnerlig vigt, att de döfstumma barnen

under sin lärotid vid skolan förvärfva sig tillräcklig arbetsskicklighet för

att sedermera vid utträde ur densamma kunna försörja sig sjelfva och icke

falla fattigvårdssamhällena till last, har Riksdagen ansett slöjden såsom

Bill. till Riksd. Prof,. 10 Sami. 1 Afd. 14 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

läroämne i skolan böra erhålla en något mer framskjuten plats än enligt

Eders Kongl. Maj:ts förslag. Riksdagen har för den skull velat, att i § 14

mom. 4, hvarest stadgande i berörda afseende förekommer, orden: »den

intellektuella undervisningen derigenom ej lider intrång eller» skola utgå

och momentet i stället erhålla följande lydelse: »Härförutom må lämpliga

tider för lärjungarnes utbildning i handaslöjd och handtverk anvisas, dock

så, att barnens krafter ej öfver måttan tagas i anspråk».

§ 17-

Denna paragraf innefattar en utförlig redogörelse för den plan, som

vid de döfstummas undervisning bör följas. Då 16 § redan stadgar hvilka

undervisningsämnen skola i döfstumskola förekomma, torde de närmare

föreskrifterna rörande undervisningen eller den s. k. läroplanen lämpligare

böra ankomma på Eders Kongl. Maj:ts beslut och derigenom lättare undergå

den jemkning, som af omständigheterna kan påkallas. Riksdagen har

derför ansett, att i stället för den föreslagna § 17 bör införas stadgande,

att vid döfstummas undervisning följes läroplan, som af Eders Kongl.

Maj:t meddelas.

§ 20.

Med hänsyn till det jemförelsevis ringa antal skolor, inspektionen

komme att omfatta,, och de lätta kommunikationer, vårt land numera i

allmänhet erbjuder, torde en person vara för inspektionens bestridande

tillräcklig. Derigenom skulle ock, föreställer sig Riksdagen, den enhet i

undervisningen befrämjas, som bör vara med en väl ordnad organisation

af denna art förenad.

§ 50.

Huru önskvärdt ett snart genomförande af organisationen än är, har

Riksdagen ansett, att tiden för öfvergången till de nya förhållandena bör,

med hänsyn dertill att åtskilliga kommuner hittills icke gjort något för

döfstumundervisningen, utsträckas något längre än hvad Eders Kongl.

Maj:t ifrågasatt. Och har Riksdagen i sådant afseende funnit lämpligt, att

intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast höstterminen

1892.

Efter § 52 torde lämpligen böra införas en ny paragraf af innehåll

att de närmare föreskrifter, som för tillämpningen af denna lag kunna

vara erforderliga, utfärdas af Eders Kongl. Maj:t.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Hvad Eders Kong], Maj:t i förevarande proposition föreslagit angående

anvisande af erforderliga medel för döfstumundervisningen och för organisationens

genomförande, har icke gifvit anledning till någon erinran.

Såsom ofvan är anmärkt, delar Riksdagen den mening, som i statsrådsprotokollet

uttalats, nemligen att för åstadkommande af en väl ordnad

organisation af döfstumundervisningen det är af vigt att mera omfattande

distrikt komina till stånd och att således endast undantagsvis ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting deltager, må utgöra ett

skoldistrikt. Häraf följer, att Riksdagen anser de af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna högre statsbidragen allenast böra tillkomma distrikt, som omfatta

mer än ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting deltager.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som, på sätt ofvan

är nämdt, funnit sig icke kunna bifalla Eders Kong], Maj:ts ifrågavarande

proposition i oförändradt skick, för sin del antagit följande

Lag

angående döfstiinmndervisningen.

Skoldistrikt och skolstyrelser.

§ I
Med

döfstumma, å livilka denna lag är tillämplig, afses: l) sådana,

hvilkas döfhet är medfödd eller i den spädare åldern uppkommit, 2) sådana,

hvilkas döfhet inträdt efter talförmågans fullständiga utveckling och

som för stumhets förebyggande hafva behof af döfstumlärares handledning,

samt 3) sinnesslöa döfstumma, som efter behörig pröfning befinnas mottagliga

för undervisning i döfstumskola.

A döfstumma, som tillika äro blinda, eger denna lag ej tillämplighet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse A’:o 89.

§ 2.

Landsting eller stadsfullinägtige i städer, som ej i landsting deltaga,

skola föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområden

eller städer befintliga döfstumma barn.

§ 3.

1. För ordnande af de döfstummas undervisning indelas riket i distrikt,

omfattande: l:a distriktet: Stockholms stad, Stockholms län, Södermanlands

län, Vestmanlands län, Östergötlands län, Norrköpings stad och

Gotlands län; 2:a distriktet: Kalmar läns norra och Kalmar läns södra

landstingsområden samt Jönköpings och Kronobergs län; 3:e distriktet:

Kristianstads län,'' Malmöhus län, Malmö stad och Blekinge län; 4:e distriktet:

Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Hallands län, Elfsborgs län

och Skaraborgs län; 5:e distriktet: Örebro län och Vermlands län; 6:e distriktet:

Upsala län, Kopparbergs län och Gefleborgs län; samt 7:e distriktet:

Vesternorrlands län, Jemtlands län, Vesterbottens län och Norrbottens län.

2. Kommer annan stad än de i mom. 1 nämnda att ej i landsting

deltaga, skall sådan stad bibehållas vid det distrikt den förut tillhört.

3. På framställning af landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

eger Kongl. Mnj:t att i afseende å distriktens omfattning och antal

vidtaga de förändringar, som af omständigheterna kunna påkallas, äfvensom

medgifva, det må landstingsområde eller stad, som ej i landsting deltager,

för sig utgöra ett skoldistrikt.

§ 4.

För hvarje skoldistrikt skall finnas en skolstyrelse, som har sitt säte,

der skolan eller dess liufvudafdelning är belägen.

§ 5.

1. Ledamöter i skolstyrelsen skola utses af vederbörande landsting

och stadsfullinägtige i de städer, som ej i landsting deltaga. Hvarje landsting

och sådan stad väljer, efter folkmängden inom sitt område, en ledamot

för hvarje fullt tal af nittio tusen. Går ej folkmängden upp till

nittio tusen, väljes dock en ledamot.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

2. På enahanda sätt väljas suppleanter till lika antal som ledamöter.

3. Skulle Kong! Maj:t i särskildt fall förordna, att ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting deltager, må .utgöra ett skoldistrikt,

väljer landstinget eller stadsfullmägtige ledamöter i skolstyrelsen

till antal af minst tre samt suppleanter till lika antal som ledamöter.

§ 6.

Ledamöter och suppleanter i skolstyrelse väljas för en tid af fyra

kalenderår. Hälften af antalet eller, om detta icke är jemn!, det antal,

som är närmast under hälften, skall dock vid slutet af andra året efter

det val första gången inom distriktet egt rum utträda efter lottning, som

inom skolstyrelsen anställes.

§ 7.

1. Skolstyrelsen utser inom sig för hvarje kalenderår ordförande och

vice ordförande.

2. Skolstyrelsen må ärende ej handlägga, der icke mer än hälften af

ledamöternas hela antal är tillstädes; dock att, der ledamöterna endast äro

tre, hela antalet bör tillstädesvara.

3. Aro både ordförande och vice ordförande förhindrade att inställa

sig vid sammanträde, eger skolstyrelsen utse annan ledamot att för tillfället

föra ordet.

4. Omröstning sker öppet och tillkommer hvarje röstande en röst.

Aro rösterna å båda sidor lika delade, gäller den mening ordföranden biträder.

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika röstetal

skiljer lotten.

§ 8.

Skolstyrelse tillkommer: att i enlighet med denna lag uppgöra skolreglemente,

hvaraf ett exemplar insändes till ecklesiastikdepartementet, att

till- och afsätta föreståndare och lärare, att handhafva skolans ekonomi,

att öfvervälta undervisningen, att fastställa derför nödig läs- och arbetsordning

äfvensom att vid hvarje läsårs slut till ecklesiastikdepartementet

ingifva berättelse om döfstumundervisningens anordning och utveckling

inom distriktet jemte sammandrag af räkenskaperna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

§ 9.

1. I distrikt, omfattande mer än ett landstingsområde, eller en stad,

som ej i landsting deltager, eger skolstyrelsen att utöfver livad i § 8 blifva

stadgadt besluta jemväl i öfriga frågor rörande döfstumundervisningen;

dock att styrelsens beslut, der desamma angå anskaffande af erforderliga

lokaler för skola eller skolas årliga utgiftsstat, underställas vederbörande

landstings och stadsfullmägtiges pröfning.

2. Uppstå dervid olika beslut, skall frågans afgörande hänskjutas till

en nämnd, till hvilken landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

för hvarje år väljer, efter folkmängden inom sitt område, en ledamot för

hvarje fullt tal af trettio tusen. Går ej folkmängden upp till trettio tusen,

väljes dock en ledamot.

8. På enahanda sätt väljas suppleanter till lika antal som ledamöter.

4. Denna nämnd sammanträder på kallelse af skolstyrelsens ordförande

der skolstyrelsen har sitt säte; och bör minst halfva antalet af

ledamöterna vara tillstädes, om giltigt beslut skall kunna fattas. Hvarje

ledamot tillkommer vid omröstning en röst. Nämnden väljer inom sig

med slutna sedlar ordförande, och, om vid detta val två eller flere erhålla

lika och det högsta röstetalet, skilje lotten dem emellan. I öfrigt sker

omröstning öppet; och äi''o dervid rösterna å båda sidor lika delade, gäller

den mening ordföranden biträder.

5. Det belopp, som utöfver påräkneligt statsbidrag och öfriga för

skolstyrelsen tillgängliga medel erfordras, skall af styrelsen fördelas på

vederbörande landstingsområden eller städer i förhållande till deras folkmängd.

Det åligger styrelsen att vid aflemnande af skolans utgiftsstat

meddela vederbörande landsting eller stadsfullmägtige underrättelse om

hvad sålunda på kommunen belöper.

6. Sedan genom sammanstämmande beslut af vederbörande landsting

och stadsfullmägtige eller genom beslut af nämnden utgiftsstaten för skoldistriktet

blifvit faststäld, har skolstyrelsen att derom göra anmälan hos

vederbörande Kong! Maj:ts befallningshafvande med uppgift på hvad som

enligt den i mom. 5 angifna grund belöper på hvarje landstingsområde

eller stad; och åligger det Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, derest erforderliga

medel icke blifvit af landsting eller stadsfullmägtige för ändamålet

anvisade, med tillämpning af den debiteringsgrund, som är stadgad

i afseende å landstingsmedel, låta verkställa uträkning å hvad som för

landstingsområdet eller staden belöper på hvarje bevillningskrona samt debitera

och indrifva medlen i sammanhang med kronoskatterna under be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89. 15

näraning: bidrag till döfstumunder visning en, hvarefter medlen tillhandahållas

skolstyrelsen.

7. I distrikt, omfattande allenast ett landstingsområde eller en stad,

fastställes af vederbörande landsting eller stadsfullmägtige årligen utgiftsstat

för döfstumundervisningen efter derom af skolstyrelsen afgifvet förslag.

På landstinget eller stadsfullmägtige beror, huru vida åt skolstyrelse

i sådant distrikt må öfverlemnas att besluta jemväl i andra än de i § 8

nämnda frågor.

§ io.

Hvarje landsting eller stad, som ej i landsting deltager, må för granskning

af styrelsens förvaltning och räkenskaper årligen utse revisorer .och

suppleanter för dem, högst till det antal kommunen eger att välja ledamöter

i styrelsen.

§ Il
Revisorernas

berättelse skall föreläggas vederbörande landsting eller

stadsfullmägtige, och ega de hvar för sig att afgöra, huru vida ansvarsfrihet

må meddelas eller, i anledning af förekomna anmärkningar, laga

anspråk väckas.

§ 12.

Ledamöter af skolstyrelse och nämnd likasom revisorer ega att tillgodonjuta,

eu hvar af den kommun, som honom utsett, resekostnadsersättning

såsom för landstingsmän är stadgadt.

Skolor.

§ 13.

1. Vid hvarje skola bör, derest densamma är ordnad för undervisning

efter skilda metoder, finnas en linie för undervisning efter

talmetod, en linie för undervisning efter skrifmetod och, der" så erfordras,

en för undervisning efter teckenmetod. Är skolan ordnad för

undervisning efter talmetod allenast, skall densamma med hänsyn till

barnens olika förmåga att tillgodogöra sig undervisningen indelas på särskilda

linier.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

2. För utrönande af barnens olika begåfning och anlag skall vid

hvarje skola finnas en särskild intagningsklass, hvilken i skola, anordnad

för undervisning efter skilda metoder, skall vara ettårig. I skola, ordnad

för tillämpning af skilda metoder, skall i intagningsklassen alltid först

talmetoden tillämpas. Endast de barn, som befinnas icke kunna lämpligen

undervisas efter denna metod, hänvisas till undervisning efter de

metoder, som användas å skolans öfriga linier. Till teckenlinien hänvisas

endast de svagast begåfvade. År skola anordnad för tillämpning af talmetoden

allenast, är intagningsklassens uppgift att utröna, å hvilken af

skolans olika linier barnet på grund af sin begåfning bör undervisas.

3. Af skolans föreståndare böra tid efter annan undersökningar

anställas, på det att det må utrönas, huruvida barn må kunna öfverflyttas

till''annan linie än den, till hvilken det ursprungligen hänvisats.

4. Skola må anordnas med intagning af barn antingen årligen

eller hvartannat år.

5. Skolans skilda linier äfvensom intagningsklassen må förläggas till

olika platser. Särskildt bör tillses, att icke undervisningen å tallinien blir

lidande derigenom att dess lärjungar obehörigen sammanföras med lärjungarne

å de öfriga lini erna.

§ 14.

1. Undervisningen skall fortgå fyratio veckor om året, derest icke

skolans styrelse af särskild anledning finner skäl medgifva inskränkning

till trettioåtta veckor.

2. Läsåret fördelas på en hösttermin och en vårtermin.

3. Den dagliga undervisningstiden för bokliga ämnen bör upptaga

omkring fem timmar med tjenliga afbrott; egande emellertid styrelsen

att för de yngsta lärjungarne något minska timantalet äfvensom att i

öfrigt om läsetiderna närmare bestämma.

4. Härförutom må lämpliga tider för lärjungarnes utbildning i

handaslöjd och handtverk anvisas, dock så, att barnens krafter ej öfver

måttan tagas i anspråk.

§ 15.

1. Lärokursen bör i allmänhet upptaga en tid af åtta år.

2. När lärjunge från skolan afgår, skall betyg öfver uppförande,

flit, kunskaper och färdigheter honom af föreståndaren och vederbörande

lärare meddelas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

17

§ 16.

Så vidt med hänsyn till de döfstummas bristande sinne är möjligt,

bör i döfstumskolan meddelas undervisning i samma kunskapsämnen som

i folkskolan och till ungefär samma omfattning. Undervisningsämnen i

döfstumskolan vare alltså: modersmålet, välskrifning, kristendomskunskap,

räkning, geografi och historia, naturkunnighet, teckning, gymnastik och

handaslöjd samt trädgårdsskötsel, der lämpligt jordland härtill hlifvit

upplåtet.

§ 17-

Läroplan för de döfstummas undervisning meddelas af Kongl. Maj:t.

§ 18.

Vid hvarje termins slut anställas förhör och uppvisning med lärjungarne

inför skolans styrelse. Om och när offentliga examina skola hållas,

ege styrelsen att bestämma.

§ 19.

För att underhålla den döfstummes håg för kunskaper samt stödja

hans religiösa och sedliga lif läte styrelsen sig angeläget vara att, i den

mån omständigheterna medgifva, erbjuda utgångna lärjungar tillfälle att

under någon vecka af året besöka skolan, då jemväl tillträde till H. H.

Nattvard må kunna beredas dem, som det åstunda.

§ 20.

Att hafva inseende öfver döfstumskolorna samt vaka öfver deras

ledning och utveckling förordnar Kongl. Maj:t en sakkunnig man, för

hvilken särskild instruktion utfärdas.

Omkostnaderna för inspektionen bestridas af statsmedel.

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 14 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Lärare.

§ 21.

1. Vid hvarje skola skall finnas föreståndare samt för öfrigt nödig

lärarepersonal.

2. Två hvarandra närbelägna skolor inom samma distrikt må dock

kunna under samma föreståndare förenas.

§ 22.

1. För att kunna antagas till lärare vid döfstumskola fordras, utom

god fallenhet för lärarekallet, att hafva aflagt godkänd afgångsexamen

vid det genom statens försorg anordnade seminarium för bildande af

döfstumlärare.

2. För att kunna antagas till föreståndare fordras dessutom ådagalagd

lärareskicklighet samt för öfrigt sådana egenskaper, som med afseende

på föreståndarebefattningens särskilda beskaffenhet pröfvas vara nödiga.

§ 23.

1. Då föreståndare- eller ordinarie lärarebefattning vid skolan är

ledig, skall kungörelse om ledigheten af skolstyrelsen införas tre gånger

i den tidning, genom hvilken officiella meddelanden tillkännagifvas.

2. Tjensten sökes hos styrelsen; och bör sökande inom sextio dagar

från ledighetens första kungörande i nämnda tidning till styrelsens ordförande

ingifva sin ansökan, åtföljd af prestbetyg samt de intyg i öfrigt,

genom hvilka han vill styrka sin behörighet till befattningen.

3. Förordnande för vederbörligen antagen föreståndare och lärare

utfärdas af styrelsen utan lösen.

§ 24.

1. Extra ordinarie eller biträdande lärare samt de personer, som

för undervisning i handaslöjd kunna vid skolan vara behöfliga, antagas

och afskedas af styrelsen efter föreståndarens förslag.

2. Vårdare och tjenare vid skolan, enligt uppgjord stat, antagas

och afskedas af föreståndaren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

19

§ 25.

Föreståndare åligger:

a) att för hvarje termin upprätta förslag till läs- och arbetsordning

samt noga tillse, att densamma, sedan den blifvit af styrelsen faststäld,

till alla delar iakttages; att leda undervisningen och så mycket som möjligt

sjelf taga del deri; att nitiskt och i samverkan med den öfriga vid skolan

anstälda personalen vaka öfver lärjungarnes uppförande och flit samt eljest

på allt sätt befrämja skolans ändamål;

b) att föra matrikel öfver skolans lärjungar, terminligen upprätta

betygskatalog samt förvara dessa jemte skolans öfriga handlingar;

c) att i styrelsen föredraga undervisnings- och ordningsfrågor rörande

skolan; egande föreståndaren, der styrelsen fattar mot hans uttalade åsigt

stridande beslut, att i protokollet anteckna sin afvikande mening; samt

d) att biträda styrelsen i handhafvande! af skolans ekonomi.

§ 26.

1. Lärare, som ej tillika är föreståndare, vare skyldig att undervisa

trettio timmar i veckan, utöfver hvilken tid hans undervisningsskyldighet

må utsträckas endast, derest sjukdomsfall bland lärarepersonalen eller

andra dylika omständigheter göra det nödigt och sådant billigtvis kan

honom åläggas.

2. Härförutom åligger det lärare att, i den mån anordningarna vid

skolan sådant fordra, tillse lärjungarne och främja deras utveckling äfven

på de från egentlig undervisning lediga tider; och vare läraren pligtig att

vid lärjungarnes undervisning och uppfostran iakttaga de råd och anvisningar,

som af föreståndaren honom meddelas.

3. Lärare må icke, medan han innehar tjenst vid skolan, utan skolstyrelsens

medgifvande egna sig åt annan verksamhet.

§ 27.

1. Vill föreståndare eller lärare blifva från sin befattning entledigad,

ingifve ansökan till styrelsen; och ankommer det på denna att, derest

afskedet begäres under pågående läsetermin, detsamma genast eller först

vid terminens slut bevilja.

2. Skulle föreståndare eller lärare befinnas oskicklig till eller försumlig

i förrättande af sin tjenst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

ej bör vid densamma längre bibehållas, må styrelsen ega att, efter föregången,

i dess protokoll intagen men fruktlös befunnen varning, honom

från innehafvande befattning och aflöning skilja.

§ 28.

Sökande till föreståndare- eller lärarebefattning, som anser skolstyrelse

hafva vid befattningens tillsättande olagligen förfarit, så ock den,

som, på sätt i § 27 mom. 2 sägs, af skolstyrelse undfått varning eller

blifvit från föreståndare- eller lärarebefattning skild, eger att öfver styrelsens

beslut anföra besvär hos domkapitlet i det stift, inom hvilket skolan

är belägen; och vare tid för besvärs anförande densamma, som för klagan

öfver kyrkostämmas beslut är föreskrifven. Domkapitlets utslag må kunna

i vanlig ordning hos Kong!. Maj:t öfverklagas.

Lärjungar.

§ 29.

Alla döfstumma barn i skolåldern skola till undervisning i distriktets

döfstumskola inställas, så vida icke föräldrar eller målsmän, som sådant

föredraga, enskildt sörja för undervisningen af dem, hvilka stå under

deras målsmanskap; dock åligger det skolstyrelse att tillse, att den undervisning,

barnen sålunda erhålla, i noggrannhet och omfattning hufvudsakligen

motsvarar den, som i de offentliga döfstumskolorna meddelas; börande,

om ett annat förhållande befinnes ega rum, skolgång åläggas barnen

i skola, som af styrelsen anvisas.

§ 30.

1. Skolåldern räknas från och med det år, under hvilket barnet

fyller sju år, och må dess skolgång ej uppskjutas längre än till det år,

under hvilket barnet fyller nio år, derest icke sådant i följd af skolans

anordnande med intagning allenast hvartannat år ovilkorligen påkallas, i

hvilket fall ytterligare ett års uppskof må ega rum.

2. Barn är skolpligtigt under de åtta år, som följa efter dess intagning

i skolan, derest barnet icke före denna tid inhemtat sådana kun
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 80.

sk ap er och nått den utveckling, att det anses böra från skolgång befrias,

eller är så svagt begåfvad!, att dess fortsatta vistelse i skolan, efter inspektörens

pröfning, anses vara utan gagn.

§ 31.

För att blifva i tillfälle att anordna och öfvervaka samtliga döistuinma

barns nöjaktiga undervisning ege styrelsen att från hvarje till

distriktet hörande församlings skolråd en gång om året, å tid som styrelsen

bestämmer, bekomma fullständig förteckning på alla inom församlingen

befintliga döfstumma under aderton år, äfvensom att i öfrigt erhålla de upplysningar,

styrelsen kan finna erforderliga.

§ 32.

I den händelse föräldrar eller målsmän tredskas att efterkomma de

föreskrifter, som, i afseende å de döfstumma barnens undervisning, i denna

lag eller i enlighet med densamma af vederbörande skolstyrelse meddelas,

skola de tredskande undergå varning af församlingens skolråd, som om

verkställigheten deraf underrättar styrelsen genom protokollsutdrag. Blifver

sådan varning fruktlös, må genom skolrådets försorg barnen kunna från

föräldrar eller målsmän skiljas och på desses bekostnad öfversändas till

skola, som af styrelsen anvisas.

§ 33.

1. För barns inträde i döfstuinskola erfordras:

a) prestbevis, upptagande det döfstumma barnets ålder samt föräldrarnes

stånd och vilkor;

b) skolbetyg, om den döfstumme förut bevistat skola; samt

c) läkarebetyg med särskild! yttrande om syn-, hörsel- och tal-organens

beskaffenhet samt uppgift, huruvida den döfstumme lider af idioti eller af

sådan sjukdom, som kan hafva en skadlig verkan på skolans öfriga lärjungar.

2. Derest målsman uraktlåter att till skolstyrelse ingifva nu omförmäkla

handlingar, åligger det skolråd att på styrelsens begäran desamma

anskaffa och till styrelsen insända. Det åligger och skolråd att tillse, att

de döfstumma barnen å den tid, styrelsen bestämmer, vid skolan inställas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Kostnader för döfstumskoleväsendet.

§ 34.

1. Utgifterna för undervisningen, lärarnes aflöning, lärjungarnes underhåll,

anskaffande af erforderliga lokaler för skolan, skoltnöbler, undervisningsmateriel

och hvad i öfrigt för skolan erfordras bestridas af skoldistrikten.

2. Om bidrag af statsmedel till döfstummas undervisning är särskilt

stadgadt.

3. Landsting eller stadsfullmägtige, hvarom här är fråga, ega för

hvarje till landstingsområdet eller staden hörande, i dess döfstumskola intaget

barn bestämma viss årlig afgift, med hvilken föräldrar eller målsman

böra bidraga till en del af barnets kosthåll vid skolan. Sådana afgifter

komma landstinget eller staden till godo såsom bidrag till betäckande af

de i mom. 1 omförmälda utgifter. De barn, hvilkas föräldrar eller målsmän

icke ega tillgång till afgiftens erläggande, böra genom fattigvårdssamhällets

försorg härutinnan understödjas.

Döfstumlärares utbildning.

§ 35.

Med döfstumskola å Manilla bör, för bildande af lärare och lärarinnor

för döfstumundervisningen, vara förenadt ett seminarium, der afgiftsfri

undervisning meddelas åt dem, som önska anställning såsom lärare eller

lärarinnor vid döfstumskolor.

§ 36.

Döfstumskolans föreståndare är tillika rektor vid seminariet. Honom

åligger att ordna och leda arbetena vid seminariet samt sjelf meddela den

vigtigaste och ansvarsfullaste delen af seminariielevernas undervisning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

28

§ 37.

Skolans styrelse åligger att till lärare vid seminariet efter rektors

förslag utse den eller dem bland skolans lärare, som dertill befinnas

mest lämpliga.

§ 38.

Lärokursen vid seminariet beräknas till ett år och fortgår samtidigt

med undervisningen i döfstumskolan.

§ 39.

Undervisningen vid seminariet, som är hufvudsakligen teoretisk, omfattar

följande läroämnen och öfningar:

a) öfverblick af döfstumbildningens historia;

b) om döfstumheten, dess orsaker, beskaffenhet och verkningar;

c) om döfstumundervisningens mål och anordning efter olika undervisningsmetoder;
d)

om åtbördsspråket, dess uppkomst, utveckling och användning vid

undervisningen;

e) om talverktygen samt sättet och ordningen för språkljudens frambringande

;

f) om undervisningsämnenas metodik;

g) öfversigt af läroplanen för döfstumskolorna;

h) om undervisningsmaterielen och dess användning;

i) om döfstumskolas organisation och förvaltning samt de i riket

gällande författningar om döfstumundervisningen; samt

k) lektioner i döfstumskolans särskilda klasser.

§ 40.

För att antagas till elev vid seminariet fordras att hafva med goda

vitsord aflagt afgångsexamen vid något statens seminarium för bildande

af folkskolelärare eller lärarinnor, hvarjemte den, som icke omedelbart

öfvergår från folkskolelärare- till döfstumlärareseminarium, skall förete

betyg öfver sin verksamhet och sitt uppförande under mellanliggande

tiden. Dessutom skall den sökande visa sig vara fri från fel i hörsel- och

talorganen äfvensom stamning och läspning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

§ 41.

Intagning i seminariet sker vid läsårets början.

§ 42.

Efter afslutad seminariikurs och sedan elev af seminariets rektor

erhållit intyg deröfver samt väl vitsordats för flit och uppförande, eger

han att genomgå ett profår vid den döfstumskola, som honom af chefen för

ecklesiastikdepartementet anvisas.

§ 43.

Elev är skyldig att, under så väl seminarii- som profårskursen, städse

iakttaga ett stilla och sedligt uppförande samt för öfrigt ställa sig till

efterrättelse de för den undervisningsanstalt, der han befinner sig, i allmänhet

gällande eller af föreståndaren i särskilda fall meddelade föreskrifter.

§ 44.

Af föreståndaren för den i § 42 omförmälda döfstumskola erhåller

eleven efter afslutad profårskurs intyg öfver ådagalagd praktisk skicklighet

såsom döfstumlärare, med särskildt angifvande af hans lämplighet

för lärarekallet efter tal-, skrif- eller teckenmetoden. Intyget bör tillika

innefatta vitsord om flit och uppförande under profårskursen.

§ 45.

Med de elever, som genomgått sådan profårskurs, anställes afgångsexamen

å seminariet vid vårterminens slut i närvaro af en eller flera af

chefen för ecklesiastikdepartementet förordnade sakkunnige personer.

§ 46.

Afgångsexainen skall omfatta de läroämnen och öfningar, hvari undervisning

vid seminariet meddelas, hvarjemte eleven hör författa en skriftlig

uppsats öfver något till döfstumundervisningen hörande ämne samt dessutom

aflägga undervisningsprof i döfstumskolan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

25

§ 47.

1. Betyg öfver afgångsexamen skall upptaga vitsord öfver den

examinerades ådagalagda kunskaper och färdigheter i de ämnen, i hvilka

undervisning vid seminariet åtnjutits, äfvensom öfver de i § 46 omförmälda

prof.

2. Rektor skall, efter samråd med seminariets lärare, utfärda betyget,

hvilket jemväl skall påtecknas af den eller de af chefen för ecklesiastikdepartementet

utsedde sakkunnige.

§ 48.

Vid bedömandet af elevs kunskaper och undervisningsskicklighet

användas vitsorden:

berömlig, med beröm godkänd, godkänd, försvarlig; och må, om så

anses behöfligt, mellan betygen godkänd och med beröm godkänd användas

vitsordet med nöje godkänd samt mellan betygen med beröm godkänd och

berömlig vitsordet med utmärkt beröm godkänd.

Såsom betyg för flit användas vitsorden:

mycket god, god, mindre god;

och såsom betyg för uppförande vitsorden:

mycket godt, godt, mindre godt.

§ 49.

På framställning af vederbörande skolstyrelse anvisas i mån af tillgång

medel till stipendier åt lärareelever.

Vid fördelning af dessa medel bör styrelsen iakttaga: 1) att stipendium

tilldelas endast behöfvande elev, som ådagalagt god flit och godt uppförande;

2) att elev, som för inställelse vid anstalten fått vidkännas större

resekostnader, må tilläggas högre belopp; 3) att elev, som vid anstalten

tillbragt ett år, icke må för den tid, han derutöfver qvarstår, åtnjuta stipendium,

derest icke sjukdom eller annan giltig omständighet föranleder till

undantag, i hvilket fall han må kunna undfå stipendium ytterligare en

termin.

Bill. till RiJcsd. Frot. 188.9. 10 Samt. 1 Af cl. 14 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Öfvergångsstadganden.

§ 50.

1. Har skoldistrikt träffat sådana anordningar, att intagningsklass,

hvarom i § 13 mom. 2 förmärs, kan begynna redan höstterminen 1890

eller höstterminen 1891, skall inom samma distrikt sk ovigtighet inträda

i förra fallet för döfstumma barn, som äro födda år 1881, och i senare

fallet för döfstumma barn, som äro födda år 1882.

2. Intagningsklass skall inom hvarje skoldistrikt vara inrättad senast

höstterminen 1892, hvilket år skolpligtighet inträder för samtliga döfstumma

barn, födda år 1883.

3. Efter det skolpligtighet sålunda börjat inom distriktet, skola å de

döfstumma barnen, i den mån de uppnå skolåldern, tillämpas föreskrifterna

i §§ 29—33.

§ 51.

Det distrikt, åt hvilket nuvarande allmänna institutet å Manilla kan

komma att upplåtas, må tillsvidare, dock ej längre än till höstterminen

1894, ega att få de barn, för hvilkas undervisning distriktet har att ansvara,

underhållna och undervisade å nämnda institut mot en årlig afgift

af 300 kronor.

§ 52.

De döfstumlärare och lärarinnor, som vid denna lags utfärdande varit

minst två år anstälda vid döfstumskola, äro, så vida de genomgått hittillsvarande

seminariet å Manilla eller afiagt folkskolelärareexamen eller examen,

som berättigar till inträde vid universitet, behöriga till ordinarie lärarebefattning

vid de blifvande döfstumskolorna.

På Kongl. Maj:t ankommer att, der ytterligare eftergift af de för

vinnande af anställning såsom döfstumlärare i denna lag föreskrifna

kompetensvilkor kan för någon före samma lags utfärdande anstäld skicklig

döfstumlärare finnas af omständigheterna påkallad, dylik eftergift på

framställning af vederbörande skolstyrelse meddela.

§ 53.

De närmare föreskrifter, som för tillämpningen af denna lag kunna

erfordras, utfärdas af Kongl. Maj:t.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Vidare har Riksdagen, i anledning af Eders Kong! Maj:ts ifrågavarande

proposition, med uteslutande ur riksstaten af de under åttonde

hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag till allmänna institutet för döfstumma,

60,000 kronor, samt till understöd och uppmuntran åt mindre

uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma och blinda barn, 50,000

kronor, till befrämjande af döfstumundervisningen beviljat ett förslagsanslag

af 200,000 kronor, att på ordinarie stat uppföras; samt medgifvit

att af detta anslag må utgå:

dels till uppehållande af döfstumskola, anordnad af skoldistrikt, omfattande

mer än ett landstingsområde eller en stad, som ej i landsting

deltager, statsbidrag, för år räknadt med 250 kronor för hvarje barn, som

inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll, samt med 125

kronor för hvarje annat i skolan intaget barn, och till uppehållande af

annan döfstumskola, hvilken Eders Kong! Maj:t finner vara deraf förtjent,

statsbidrag, för år räknadt med högst 100 kronor för hvarje barn, som

inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll, samt med högst

50 kronor för hvarje annat i skolan intaget barn;

dels ock till arfvode

åt inspektör ........................................................ årligen högst kr. 1,500: —

till stipendier åt döfstumlärare-elever .............. » » » 3,000: —

» vård och undervisning åt sådana personer,

som äro både döfstumma och blinda.. » » » 5,000: —

» uppehållande af institutet å Manilla......... » » » 60,000: —

samt till skoldistrikt, inom hvilka döfstumundervisningen på ändamålsenligt

sätt anordnas, bidrag för en gång till upprättande af intagningsklass,

hvilka bidrag af Eders Kongl. Maj:t bestämmas, men

tillhopa för samtliga skoldistrikt ej må öfverstiga 18,000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1889.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.