Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i gällande kommunaloch folksko ^lagstiftning, ait, der kyrkoförsamling besiår af flera kommuner, hvarje kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsende och inom sig utse skolråd.

1890-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:25, Skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i gällande kommunaloch folksko ^lagstiftning, ait, der kyrkoförsamling besiår af flera kommuner, hvarje kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsende och inom sig utse skolråd.

Dokumentets text

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 25.

41

N:o 25.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 mars 1890.

— — — — Andra Kammaren den 27 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i

gällande kommunal- och folksko ^lagstiftning, ait, der

kyrkoförsamling besiår af flera kommuner, hvarje kommun

må ega rätt att förvalta sitt skolväsende och inom

sig utse skolråd.

(Lagutskottets utlåtande n:o 30.)

Till Konungen.

- I kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd stadgas följande:

§ 1. Hvarje kyrkoförsamling så i stad som på landet eger att

för vården af kyrkans och skolans angelägenheter i kyrkostämma med

kyrkoherden sammanträda till öfverläggning och beslut på sätt denna

förordning stadgar.

§ 21. I hvarje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och ett

skolråd.

Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd eller skolråd sig förena.

Kyrkoråd och skolråd må, der så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

I Kongl. Maj:ts förnyade stadga angående folkundervisningen i

riket, den 20 januari 1882, stadgas följande:

Bill. till Rdisd. Prut. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. ö

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 25.

§ 6. Hvarje kyrkoförsamling med särskilt skolråd, så ock två

eller flera församlingar inom samma pastorat eller stad, som förenat sig

om ett gemensamt skolråd, utgöre ett skoldistrikt.

Genom flera i senare tider af Eders Kongl. Maj:t meddelade beslut

har förklarats, att ofvan anförda bestämmelser innefatta hinder för särskilda

kommuner, hvilka tillsammans utgöra en kyrkoförsamling, att

hvar för sig bilda ett skoldistrikt med rätt att besluta om sitt skolväsende

och utse eget skolråd.

Fall kunna emellertid förekomma, då det är synnerligen önskvärdt,

att en församling, som består af flere kommuner, må kunna delas i

flera skoldistrikt.

Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet kan en socken

icke i annat fall delas i flere kommuner, än när inom församlingen

uppkommit en köping, hvilken då kan utbrytas och bilda egen kommun.

Då det utmärkande för en köping just är, att förhållandena derstädes,

i följd af den tätare befolkningen, närma sig till förhållandena i stad,

är det tydligt, att anordningarna för skolväsendet i en köping, likasom

i en stad, måste blifva af annan beskaffenhet än i en vanlig landskommun

med dess glesare befolkning. Såvidt Riksdagen har sig bekant,

utgöra stad och landskommun, der de bilda en gemensam kyrkoförsamling,

alltid skilda skoldistrikt, Följaktligen kan det icke heller

vara lämpligt, att en köping nödgas att gemensamt med den öfriga församlingen

handhafva sitt eget skolväsende såsom en del af hela församlingens,

och att närmaste uppsigten öfver detta utöfvas af ett gemensamt

skolråd. Detta måste nemligen leda derhän, att antingen den ena

kommunens ledamöter måste å den gemensamma kyrkostämman och i

det gemensamma skolrådet hålla sig helt och hållet overksamma vid

behandlingen af den andra kommunens angelägenheter och följaktligen

känna sin närvaro fullständigt öfverflödig, eller ock deltaga i behandlingen

af frågor, som äro dem främmande och likgiltiga. Till ett sådant

deltagande, som i regeln knappast lärer vara till gagn, kan dock

ofta hänsyn till den gemensamma ekonomien förmå de personer, hvilka

eljest icke hafva något omedelbart intresse i ämnet.

På några ställen lär det förekomma, att en församling redan före

nu gällande kommunallagars tillkomst vant delad i två kommuner, utan

att någondera af dem bildat köping. Äfven då en församling på sådant

sätt är delad i två kommuner, kunna skäl förefinnas, som göra en skilsmessa

önskvärd jemväl i fråga om skolväsendet.

På sålunda anförda grunder får Riksdagen, i anledning af gjord

framställning i ämnet, härmed anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga sådana åtgärder, som finnas nödiga, på det att föreskrifterna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 25. 43

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21

mars 1862 och i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20

januari 1882 ej må lägga hinder i vägen för särskilda till en kyrkoförsamling

hörande kommuner att hvar för sig utgöra ett skoldistrikt

med eget skolråd och rätt att å särskild kyrkostämma med de till

kommunen hörande röstberättigade handlägga de ärenden, som röra

kommunens skolväsende.

Stockholm den 27 mars 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.