Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående inrättande af industrilotterier.

1890-04-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:28, Skrifvelse till Konungen, angående inrättande af industrilotterier.

Dokumentets text

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 28.

N:o 28.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 april 1890.

_ _ _ — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående inrättande af

industrilotterier.

(lista Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n.o 1.)

(2:dra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 13.)

Till Konungen.

Uti flera inom riksdagen väckta motioner hafva förslag blifvit

framstälda derom, att Riksdagen måtte hos Eders Kongl. Maj:t anhålla

om vidtagande af sådan ändring i kongl. förordningen den 6. augusti

1881 angående förbud mot lotterier, att under vissa vilkor industrilotterier

finge i riket inrättas.

Såsom hufvudsakliga skäl för dessa framställningar har erinrats,

att inrättandet af dylika lotterier, genom hvilka den inhemska handtverks-

och konstindustrien kunde upplijelpas samt nyttiga uppfinnmgai

för densamma uppmuntras, vore desto mera af behofvet påkalladt, soni

nämnda industri i saknad af behöflig hjelp hotades med undergång af

konkurrensen med den utländska industrien, hvilken utöfvades under

mera gynsamma förhållanden i flera afseenden, ej minst derigenom

att i utlandet industrilotterier vore tillåtna; att betydliga penningesummor

årligen, trots nu gällande lotteriförbud, ginge ur landet till

dessa utländska industrilotterier, hvarigenom den utländska konkurren
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse R:o 28. 49

sen gynnades på samma gång den inhemska industrien deraf leda

skada; att opinionen bland Sveriges handtverkare vore gynsamt

stämd för anordnande af inhemska industrilotterier, hvilket visades

deraf att, uppå en af Stockholms handtverksförening till samtliga

dylika föreningar i riket framstäld fråga, huruvida lotterier af nämnda

slag ansåges vara till nytta för den svenska handtverksindustrien,

handtverksföreningarna i 26 städer uttalat sig för sådana lotteriers

inrättande; att industrilotterier icke vore likstälda med penningelotterier,

då de hvarken erbjöde tillfälle till direkt penningevinst

och ej heller lemnade möjlighet till erhållande af så stora vinster,

att någon spellusta genom dem kunde frammanas, ett förhållande

hvarom den hittills i frågan vunna erfarenhet jemväl bure vittnesbörd;

att de olägenheter, som möjligen kunde befaras af dessa

slags lotterier, vore af ingen betydelse vid jemförelse med de vådor

i ekonomiskt och socialt hänseende, som alstrades af arbetslöshet, och

i allt fall förekommes derigenom, att lotteriernas handhafvande och

förfarandet dervid stäldes under tillsyn och kontroll af Eders Kong!.

Maj:ts befallningshafvande inom de olika länen; samt att den behållna

vinst, som af de ifrågasatta lotterierna möjligen uppkomme, icke borde

tillfalla enskilda personer utan användas till understöd åt allmänna

välgörenhetsinrättningar.

Under den tid, som förflutit efter utfärdandet af ofvan berörda

kongl. förordning angående förbud mot lotterier, hafva under vissa

perioder tillstånd af Eders Kongl. Maj:t meddelats till inrättande uti

åtskilliga städer af industri- och konstflitslotterier af större eller mindre

omfattning och varaktighet. Efter hvad Riksdagen inhemta^ hafva

dessa lotterier, under de tidsperioder deras utöfvande varit tillåtet, i

kraftig mån gagnat handtverk, industri och slöjder samt främjat produktionen

af konstnärligt och smakfullt utförda alster från dessa områden.

De hafva såmedelst äfven bidragit till höjande af arbetsskickligheten

hos den handtverks- och industriidkande delen af nationen

samt varit en mägtig häfstång för mången producent på detta fält

genom beredande af tillfälle till afsättning icke minst af sådana alster,

som fordiat större uppoffring af tid och penningar, och hvilka producenten

ofta eljest icke af brist på afnämare skulle hafva vågat utföra.

Men industrilotterierna torde jemväl böra ses från en annan, äfven

den beaktansvärd, synpunkt. Genom den i de flesta länder antagna

och äfven hos oss tillämpade grundsaten, att den vinst, industrilotterierna

lemna, bör uteslutande användas till välgörande eller allmännyttiga

ändamål, hafva dessa lotterier medelbart tjenat att befrämja en del

syften, hvilka kunna betraktas såsom mensklighetens ädlaste''. Då inBih.

till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 28.

dustrilotteriernas verksamhet i vårt land varit begränsad, kunna frukterna

i nu antydda hänseende väl icke hafva varit synnerligen talrika,

men det torde dock böra beaktas, hurusom ett enda lotteri, nemligen

det af Stockholms handtverksförening anordnade, under tiden från juli

1886 till 1888 års utgång, efter hvad hos riksdagen blifvit upplyst,

bidragit till menniskovänliga barmhertighetsändamål med icke mindre

än 41,220 kronor 67 öre. I andra länder, der lagstiftaren åt industrilotterierna

inrymt en mera omfattande verksamhet, än hvad förhållandet,

varit hos oss, hafva de penningebelopp, hvarmed dessa lotterier

befrämjat välgörenhetsinrättningarna, varit storartade. Genom de af

lotteriernas nettovinst bildade fonder hafva asyler för ålderstigna personer,

sjukhem, idiotanstalter, hem för arbetslösa tjenare och tjenarinnor

samt många andra till barmhertighetens tjenst invigda inrättningar

blifvit åstadkomna och understödda.

Men då det enligt Riksdagens åsigt ligger den allra största vigt

deruppå, att lotterier af den art, som nu är i fråga, varda begagnade

allenast till främjande af de goda och välgörande ändamål, hvilka sålunda

äro stälda såsom deras egentliga uppgift, samt lotterierna följaktligen

icke under några omständigheter få antaga karakteren af

skadliga spelanstalter, anser sig Riksdagen böra icke allenast starkt

betona vigten af detta förhållande utan äfven i sådant afseende föreslå,

att de lagbestämmelser, i öfverensstämmelse hvarmed dessa lotterier

må varda tillåtna, blifva så fullständiga och kontrollen deröfver så betryggande

som möjligt, samt att för den skull bland dessa lagbestämmelser

måtte finnas föreskrifter derom, att, till betryggande af den lottköpande

allmänhetens rätt, lottsedlarne ej få tillsammans lyda å större

belopp än det, som ungefärligen motsvaras af vinsternas sammanlagda

värde jemte hvad som åtgår till bestridande af nödiga kostnader för

lotteriföretaget; att, för skyddande såväl af allmänhetens intresse, att

till vinster utväljas lämpliga föremål, som ock af de skilda yrkenas

rätt att varda genom lotteriföretaget hvar i sin mån utan hänsyn till

enskilda intressen skäligen tillgodosedda, hvarje lotteri bör förvaltas af

en styrelse, uti hvilken öfverståthållareembetet i Stockholm och Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande inom länen må ega att, antingen på

förslag af handtverks- eller annan förening eller ock allenast efter

deras hörande, insätta äfven andra personer än industridkare; att i

denna styrelse samtliga ledamöter, en för alla och alla för en, ansvara

såväl för fullgörandet af sina förbindelser mot allmänheten som ock

för ett noggrant iakttagande af de lagbestämmelser och öfriga föreskrifter,

hvilka äro för lotteriet gällande; att, derest några behållningar

komma att uppstå på lotteriföretagen, dessa behållningar höra öfverlemnas

till någon eller några allmänt gagneliga välgörenhetsinrättnin
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 28.

gar, på sätt Eders Kong!. Maj:t kan finna skäligt närmare bestämma;

att öfverståthållareembetet i Stockholm och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

böra i öfrigt meddela de närmare föreskrifter, som

till vederbörlig kontroll öfver företagen kunna blifva behöfliga, samt

att åt nämnda myndighet lemnas befogenhet att, när efter erforderlig

utredning så nödigt pröfvas, hos Eders Kongl. Maj:t föreslå indragning

för obestämd tid af beviljadt lotteriföretag.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen hos

Eders Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af sådan ändring i kongl.

förordningen den 6 augusti 1881, att äfven icke tillfälliga industrilotterier,

afsedda för inköp och utlottning af svenska slöjd- och industriföremål,

vid hvilkas förfärdigande större konst- eller handaskicklighet

blifvit nedlagd, måtte på platser och under de vilkor, som af Eders

Kongl. Maj:t bestämmas, få inrättas på ansökan af föreningar, som

pröfvas lämpliga att så bedrifva lotteriföretagen, att genom dessa den

inhemska yrkesskickligheten på afsedt sätt främjas.

Stockholm den 2 april 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.