Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående ändrad lydelse af första stycket af 135 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den .9 november 1866.

1890-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:32, Skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående ändrad lydelse af första stycket af 135 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den .9 november 1866.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 32.

7

N:o 32.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 april 1890.

~ — — Andra Kammaren den IG — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till lag angående

ändrad lydelse af första stycket af 135 § i Kongl. Maj:ts

förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den .9

november 1866.

(Lagutskottets utlåtande n:o 39, punkten 2.)

Till Konungen..

I 135 § skiftestadgan föreskrifves, att, sedan underdåniga besvär

öfver egodelningsrätts utslag i behörig ordning inkommit till rattens

ordförande, denne genast bör låta ena exemplaret af besvärshandlingarna

tillställas vederbörande parter att inom en månad deröfver afgifva

förklaring. Huru tillställandet skall ske, angifves icke närmare

ej heller från hvilken tidpunkt förklaringstiden skall räknas. I sistnämnda

afseende synes dock vara klart, att tiden bör räknas från delfåendet,

^ d. v. s. att hvarje part eger för förklarings afgifvande en tid

af en manad, från det han fått del af besvärshandlingarna. Häraf följer

emellertid, att egodelningsrättens ordförande icke kan till justitierevisionsexpeditionen

insända handlingarna, förr än han med full visshet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 32.

vet, att öfver eu månad förflutit från det en hvar af parterna erhållit

del af handlingarna. Men visshet derom kan han icke förskaffa sig

annorlunda än genom vederbörligt bevis, att och när besvären delgifvits

hvarje part i målet. »Tillställandet» torde sålunda böra ske i form af eu

ordentlig digifning med hvarje särskild part genom bevisligt öfverlemnande

af en styrkt afskrift af besvärshandlingarne.

På detta sätt torde ock ifrågavarande stadgande tillämpas. Men

då »vederbörande parter» äro samtlige skiftesdelegarne, hvilkas antal

kan vara ganska betydligt, inses lätt icke blott att kostnaderna för delgifningen

ofta blifva högst betungande, utan äfven att genom ett sådant

delgifningsbestyr, hvartill kan åtgå ganska lång tid, skiftesfrågans

afgörande fördröjes till skada för skiftesdelegarne, för hvilka det alltid

är fördelaktigt att få frågan afgjord så fort som möjligt. Någon

ändring af ifrågavarande stadgande torde derför böra vidtagas för att

förekomma dylika oskäliga och onödiga kostnader samt den tidsutdrägt

som genom ett sådant delgifningssätt uppkommer. I sådant syfte har

hos Riksdagen framställning gjorts om införande af en föreskrift, att

besvärshandlingarna skola öfverlemuas till den delegare i skifteslaget,

som enligt 105 § blifvit utsedd att af landtmätaren mottaga skifteshandlingarna.

Hos denne skulle då besvärshandlingarna finnas tillgängliga

för dem, som önskade derom taga kännedom. För att erhålla en

utgångspunkt för förklaringstiden borde kungörelse om att besvärshandlingar

inkommit och hvar de hållas tillgängliga uppläsas från predikstolen

i den eller de socknar, hvarinom skifteslaget är beläget, från

hvilken uppläsning förklaringstiden då skulle räknas.

Den sålunda föreslagna utväg att förekomma onödig kostnad och

tidsutdrägt vid delgifuing af besvär öfver egodelningsrätts utslag, har

synts Riksdagen vara praktisk och ändamålsenlig. Olägenheterna af

det nuvarande delgifningssättet ökas derigenom, att det stundom kan

vara mycket svårt att anträffa samtlige delegarne. Det synes derför

ganska lämpligt att skiftesdelegarne i detta afseende betraktas såsom

en menighet.

Emellertid torde delgifuing med stöd af nuvarande stadgande

kunna ifrågakomma icke blott med skiftesdelegarne, utan ock med förrättningsmannen.

Besvären kunna nemligen gälla äfven hans rätt, t. ex.

om yrkande framställes, att skiftet skall i sin helhet eller till någon

del göras om på landtmätarens bekostnad. För delgifningen med skiftesmannen

synes den nu föreslagna formen icke vara lämplig, utan

torde i afseende å honom den vanliga formen böra bibehållas.

Vidare lärer det icke böra föreskrifvas att besvärshandlingarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 32.

skola i alla förekommande fall hållas tillgängliga hos den delegare, som

enligt 105 § skiftesstadgan blifvit utsedd att till förvar mottaga handlingar

rörande skiftet. Detta torde visserliga böra uppställas såsom

regel; men fall kunna inträffa, då sådant blir omöjligt eller olämpligt.

Den enligt 105 § utsedde delegare kan ju hafva aflidit eller eljest upphört

att vara delegare, innan besvären inkommit. Han kan också sjelf

vara klagande. För dylika fall bör möjlighet beredas egodelningsrättens

ordförande att öfverlemna handlingarne åt annan delegare.

Riksdagen har följaktligen, med anledning af den i ämnet gjorda

framställningen för sin del antagit följande

Lag

angående ändrad lydelse af första stycket af 135 § i Kongl. Maj:ts förnyade

nådiga stadga om skiftesverket i riket den ''9 november 1866.

Härigenom förordnas, att första stycket af 135 § i Kongl. Maj:ts

förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 november 1866

skall erhålla följande ändrade lydelse:

När, på sätt i nästföregående § föreskrifves, underdåniga besvär

öfver egodelningsrättens utslag inkommit, bör ordföranden genast låta

ena exemplaret af besvärshandlingarna tillställas den, som enligt § 105

i denna stadga blifvit utsedd att förvara protokoll och öfriga förrättningshandlingar,

eller, om hinder derför möter, annan delegare; läte

ock kungörelse derom uppläsas från predikstolen i den eller de socknar,

der jorden är belägen, med föreläggande för de icke klagande delegarne

att, vid förlust af rättigheten att vidare varda i målet hörde,

inom en månad efter kungörandet till ordföranden ingifva underdånig

förklaring. Erfordras förklaring från skiftesmannen, höra handlingarna

tillställas denne med föreläggande att inom en månad derefter vid påföljd,

som nyss är nämnd, underdånig förklaring aflemna. Sedan förklaring

inkommit, eller den dertill förelagda tid tilländalupit utan att

förklaring blifvit afgifven, åligge ordföranden att besvärshandlingarna,

jemte kartor, protokoll och öfriga skifteshandlingar, ofördröjligen till

Vår justitierevisionsexpedition insända.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 16 april 1890.

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.