Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som vid hypoteksförening ars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

1890-05-15 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:71, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som vid hypoteksförening ars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

1

N:o 71.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1890.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till förnyade förordningar angående

Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de

allmänna grunder, som vid hypoteksförening ars bildande

och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande n:o 2.)

Till Konungen.

I en den 12 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för dess del bifalla propositionen

vidlagda förslag till förnyade förordningar dels angående

Sveriges allmänna hypoteksbank och dels angående de allmänna grunder,

som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

Då, såsom statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt

anförande till statsrådsprotokollet yttrat, genom de föreslagna ändringarne

i gällande författningar angående allmänna hypoteksbanken och

hypoteksföreningarne landets jordegare komma att beredas de väsentliga

fördelarne att vid erhållande af lån från hypoteksföreningarne

kunna välja mellan lån med viss årlig amortering och lån utan fastBih.

till Rilcsd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

stäld amortering; att, i den mån amortering egt rum å erhållet lån,

få återbekomma derför aflemnad säkerhet samt i allmänhet att erhålla

lån på mindre betungande vilkor än hittills, har Riksdagen bifallit

Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition.

Riksdagen har emellertid i vissa paragrafer vidtagit några förtydliganden

och smärre jemkningar i uttryckssättet.

Förordningen angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

§ 1 i förslaget till denna förordning har följande lydelse:

»Sveriges allmänna hypoteksbank har till ändamål att för de

inom riket bildade, i föreskrifven ordning stadfästade hypoteksföreningar

ombesörja all den upplåning, som erfordras för att åt dessa föreningar

bereda medel till de lån, som af dem, enligt faststälda grunder,

skola deras delegare tillhandahållas. Denna hypoteksbank skall hafva

sitt säte i Stockholm.»

Då inom riket finnas »hypoteksföreningar» mellan egare af hus

och tomter i städer, men de i denna förordning omförmälda hypoteksföreningar

endast få meddela lån mot säkerhet i jordegendom, har

Riksdagen ansett i paragrafen böra tydligen utmärkas, att delegare i

hypoteksbanken äro hypoteksföreningar för »egare eller innehafvare af

jord», hvilket uttryck är hemtadt från § 1 af förordningen angående

de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida

verksamhet skola till efterrättelse lända.

Första delen af § 8 lyder sålunda:

»Hypoteksbanken eger att till de i banken delegande hypoteksföreningar

utlemna lån att återbetalas antingen genom viss årlig amortering

eller efter viss längre tids förlopp utan faststäld amortering.

Lån, som af hypoteksbanken utlemnas, skall, sedan tio år förflutit från

lånets utlemnande, kunna af låntagaren uppsägas till inbetalning efter

ett år» — — —--- — — —--— — — — — — —; —

De i detta stycke förekommande orden »skall--kunna» gifva,

enligt Riksdagens uppfattning, en onödig tyngd åt meningen, hvarför

Riksdagen utbytt dem mot ordet »kan».

§ 11 är af följande innehåll:

»I den mån afbetalning skett å lån, som från hypoteksbanken

utlemnats, eger låntagare rätt att förfoga öfver motsvarande andel af

den för lånet stälda inteckningssäkerhet, hvarvid det åligger hypoteksbanken

tillse, att full säkerhet fortfarande finnes för bankens återstående

fordran till såväl kapital och ränta som eljest förskritna afgifter; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

skola härvid iakttagas de närmare föreskrifter, hvilka i förordningen

angående de allmänna grunder, som för hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola lända till efterrättelse, meddelas i fråga

om rätt för hypoteksförening att i mån af verkstäld amortering förfoga

öfver aflemnad inteckningssäkerhet.»

Affattningen af denna paragraf har synts Riksdagen icke fullt

tillfredsställande. Låntagarens rätt att i mån af afbetalning förfoga

öfver motsvarande del af hypoteket torde nemligen vara alltför skarpt

framhållen i jemförelse med uttryckandet af den inskränkning i nämnda

rätt, som ligger i hypoteksbankens pligt att tillse, det full säkerhet

fortfarande finnes. Riksdagen har derför uteslutit de i början af §:n

förekommande orden »rätt att» samt längre ned mellan orden »det»

och »åligger» insatt ordet »dock», genom hvilken förändrade ordalydelse

Riksdagen föreställer sig, att ofvan anmärkta oegentlighet i paragrafens

affattning blifvit undanröjd.

Förordningen angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

§ 17 i förslaget till denna förordning lyder:

»I mån af verkstäld amortering vare låntagare hos hypoteksförening

berättigad att förfoga öfver motsvarande andel af den för lånet

stälda inteckningssäkerhet, antingen, der flere inteckningar för samma

lån aflemnats, genom återbekommande af den bland dessa, som är till

förmånsrätten den sista, eller, om endast en inteckning är aflemnad,

genom dödande af visst belopp å densamma. Sistnämnda åtgärd verkställes

genom hypoteksföreningens styrelses försorg, men på låntagarens

bekostnad.

Vid pröfning af gjord framställning i ofvan omförmälda syfte

åligger det hypoteksföreningens styrelse att noga tillse, det full säkerhet

fortfarande finnes för föreningens återstående fordran till såväl

kapital och ränta som eljest förskrifna afgifter.»

För att bringa lydelsen af denna paragraf till öfverensstämmelse

med motsvarande § 11 i den af Riksdagen antagna förnyade förordning

angående Sveriges allmänna hypoteksbank, har Riksdagen i andra

stycket mellan orden »det» och »hypoteksföreningens» inskjutit ordet

»dock», hvarigenom jemväl motsättningen mellan bestämmelserna i

första och i andra stycket mera framhålles.

Vid behandlingen af 5 § i förordningen angående hypoteksföreningars

bildande in. m. har inom riksdagen anmärkts, att hypoteks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

förening vägrat att såsom säkerhet för lån emottaga inteckning i jordegendom,

som saknat för jordbrukets bedrifvande nödiga åbyggnader,

hvarjemte det blifvit ifrågasatt, huru vida icke, till förekommande af

dylik vägran, i paragrafen borde intagas uttrycklig föreskrift derom,

att lån må efter särskild pröfning af styrelsen kunna beviljas äfven

mot inteckning i jordegendom, hvarå icke finnes åbyggnad. Men då,

enligt Riksdagens uppfattning, lydelsen af ifrågavarande paragraf, lika

litet som motsvarande paragraf i nu gällande förordning, lägger hinder

i vägen för beviljande af lån mot dylik säkerhet, samt det inom

riksdagen blifvit upplyst, att åtskilliga hypoteksföreningar meddela

lån å sådan jordegendom, har Riksdagen icke ansett nödigt, att i

paragrafen inryckes ett särskiidt stadgande af ofvan angifna innehåll.

Inom riksdagen har äfven väckts fråga derom, att till 16 § i

nyssnämnda förordning foga en bestämmelse att rätten att inbetala

från hypoteksförening erhållet lån eller del deraf å annan tid, än vid

lånets utlemnande blifvit aftaladt, skulle i främsta rummet tillkomma

dem, som innehade de äldsta lånen, å hvilka amortering följaktligen

längst egt rum, samt att, derest flere lån af samma ålder på en gång

anmäldes till inbetalning, de till beloppen mindre skulle ega företräde

framför de större. Riksdagen har emellertid icke ansett en sådan

bestämmelse erforderlig. Riksdagen kan nemligen icke föreställa sig

annat, än att vid tillämpningen af det föreslagna stadgandet om rätt

till dylik inbetalning sådana grundsatser skola inom de olika hypoteksföreningarne

göra sig gällande, hvilka öfverensstämma med billighet

och rättvisa, samt att tillfälle till inbetalning beredes så många som

möjligt af de föreningens delegare, som förklarat sig vilja begagna

sig af berörda förmån. Till detta antagande eger Riksdagen så mycket

större anledning, som det är Riksdagen bekant, att i fråga om utgåendet

af lån reglementen för hypoteksföreningar innehålla, att lån på

mindre summor skola ega företrädesrätt framför dem på högre belopp.

Riksdagen har alltså för sin del antagit:

a) dels följande

Förnyade förordning angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

§ I
-

Sveriges allmänna hypoteksbank har till ändamål att för de inom

riket bildade, i föreskrifven ordning stadfäslade hypoteksföreningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

för egare eller innehafvare af jord ombesörja all den upplåning, som

erfordras för att åt dessa föreningar bereda medel till de lån, som af

dem, enligt faststälda grunder, skola deras delegare tillhandahållas.

Denna hypoteksbank skall hafva sitt säte i Stockholm.

§ 2.

Såsom delegare i allmänna hypoteksbanken skall] ingå hvarje

hypoteksförening, som hädanefter inom riket bildas; så ock hvarje

redan inom riket bildad hypoteksförening för all den upplåning, föreningen

hädanefter finner sitt ändamål påkalla, af sådan beskaffenhet,

som i § 1 sägs.

§ 3.

Delaktighet i hypoteksbanken bestämmes efter oguldna beloppet

af från hypoteksbanken erhållet lån; dock eger icke någon hypoteksförening

inträda såsom delegare i hypoteksbanken för mindre belopp

än en million kronor.

§ 4.

Till grundfond för allmänna hypoteksbanken öfverlemnar staten

genom riksgäldskontoret ett belopp af trettio millioner kronor i af

staten utgifna obligationer, ouppsägbara å innehafvarens sida samt

förskrifna med tre och en half procent årlig ränta; egande hypoteksbanken

öfver dem förfoga efter som här nedan sägs.

§ 5.

Ingen, vare sig nu befintlig eller framdeles tillkommande, hypoteksförening

eller hvilken annan kreditinrättning som helst, än allena

den allmänna hypoteksbanken, må utgifva tryckta eller graverade, till

innehafvaren stälda, på viss årlig afbetalning eller på uppsägning

lydande, räntebärande obligationer, i hvilka för upplåningen säkerhet i

jordegendom på landet utlofvas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

§ 6.

I den mån de särskilda liypoteksföreningar, hvilka ingått såsom

delegare i hypoteksbanken, anmäla sig till erhållande af lån, skall hypoteksbanken,

så vida andra för ändamålet användbara medel icke för

densamma äro att tillgå, vidtaga erforderliga åtgärder för upptagande

af lån mot räntebärande, till innehafvaren stälda obligationer.

Hafva flere föreningar anmält sig till erhållande af lån och kunna

deras lånebehof ej på en gång fullt tillgodoses, må de för ändamålet

tillgängliga medel mellan de lånsökande föreniugarne fördelas i mån

af de utaf hvarje förening före nästförflutne qvartals utgång anmälda

lånebehof.

§ 7.

Hypoteksbanken eger upptaga lån att inom viss, vid lånets upptagande

bestämd tid återbetalas antingen genom årlig amortering eller

efter uppsägning utan faststäld amortering. Lån, som af hypoteksbanken

upptages, skall vara från hypoteksbankens sida uppsägbar! efter

viss tid, högst tio år, från lånets upptagande; och skola i öfrigt lånevilkoren

vara sådana, att de äro förenliga med grunderna för låns utgifvande

till hypoteksföreningarnes delegare.

§ 8.

Hypoteksbanken eger att till de i banken delegande hypoteksföreningar

utlemna lån att återbetas antingen genom viss årlig amortering

eller efter viss längre tids förlopp utan faststäld amortering.

Lån, som af hypoteksbanken utlemnas, kan, sedau tio år förflutit från

lånets utlemnande, af låntagaren uppsägas till inbetalning efter ett år;

dock att vid omsättning af lån, utlemnadt före den tid, då detta stadgande

träder i tillämpning, sådan uppsägningsrätt icke eger rum för

den del af det nya lånet, som motsvarar den oguldna delen af det gamla

lånet. Den kapitalrabatt och öfriga kostnader, som hypoteksbanken

vid sin upplåning kan hafva fått vidkännas, skola vid låns utlemnande

till hypoteksföreningarne af dem gäldas efter den beräkning af dessa

omkostnader, som hypoteksbankens delegare vid hvarje ordinarie årssammankomst

skola för tiden till nästa ordinarie årssammankomst fastställa;

dock eg a delegarne å sådan sammankomst besluta, att omför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

mälda kapitalrabatt och omkostnader må kunna gäldas genom årliga

afbetalningar under viss tid, ej öfverstigande tio år från låns utlemnande.

I öfrigt eger hypoteksbanken vid utlåning till hypoteksföreningarne

angående ränta, återbetalningstider och öfriga lånevilkor träffa

de aftal och göra de bestämmelser, som, med fästadt afseende dels på

jordbruksnäringens behof af längre eller kortare återbetalningstider,

dels på möjligheten att inom eller utom riket anskaffa medel, befinnas

ändamålsenliga och nödiga. Dock må ej utan förutgånget beslut af

hypoteksbankens delegare vid lagligen utlyst allmän sammankomst samt

Kongl. Maj:ts dertill lemnade bifall lån till hypoteksförening utlemnas

annorledes än i kontanta penningar eller emot högre ränta än fem för

hundra om året.

§ 9.

Hypoteksbanken åligger att vid all den upplåning, densamma till

utlåning åt hypoteksföreningarne ombesörjer, noggrant tillse, att tillräcklig

säkerhet derför i jordegendom ställes och under hela afbetalningstiden

bibehålies i enlighet med de grunder, som i sådant afseende

äro bestämda genom Kongl. Maj:ts denna dag utfärdade särskilda nådiga

förordning angående de allmänna grunder, som för hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse

lända.

De af hypoteksförening för erhållna lån stälda säkerhetshandlingar

skola under offentlig vård på lämplig ort nedsättas.

§ io.

Hypoteksförening, som i hypoteksbanken undfått lån, vare pligtig

att årligen på bestämda tider till banken verkställa liqvid af den ränta,

kapitalafbetalning och öfriga afgifter, som vid lånets utgifvande till

föreningen blifvit bestämda; erlägge ock bidrag till förvaltningskostnaderna,

efter hvad derom är stadgadt. Underlåtes någon sådan inbetalning,

erlägge hypoteksföreningen ränta å förfallna beloppet efter

en half procent i månaden.

Delegarne i allmänna hypoteksbanken skola årligen å allmän ordinarie

sammankomst bestämma, i hvilken utsträckning och på hvilka

vilkor hypoteksförening må ega att tidigare än aftaladt är till hypoteksbanken

inbetala lån, vid hvars utlemnande förbehåll om sådan rätt

icke blifvit gjordt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

§ 11.

I den mån afbetalning skett å lån, som från bypoteksbanken utlemnats,

eger låntagare förfoga öfver motsvarande andel af den för

lånet stälda inteckningssäkerhet, hvarvid det dock åligger hypoteksbanken.

tillse, att full säkerhet fortfarande finnes för bankens återstående

fordran till så väl kapital och ränta som eljest förskrifna afgifter; och

skola härvid iakttagas de närmare föreskrifter, hvilka i förordningen

angående de allmänna grunder, som för liypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola lända till efterrättelse, meddelas i fråga

om rätt för låntagare hos hypoteksförening att i mån af verkstäld amortering

förfoga öfver aflemnad inteckningssäkerhet.

§ 12.

Alla i bypoteksbanken delegande hypoteksförening^!- ansvara, en

hvar i mån af sin delaktighet i banken, för fullgörandet af de förbindelser,

banken genom utgifna obligationer eller annorledes sig iklädt.

Såsom säkerhet för dessa förbindelser skola anses och i sådant

afseende kunna användas: först de förskrifningar med åtföljande säkerheter

i jordegendom, dem hypoteksföreningarne för undfångna lån till

bypoteksbanken afgifvit, dernäst bankens alla öfriga tillgångar och slutligen

grundfonden, på sätt här nedan sägs.

§ 13.

De i § 4 omförmälda, af staten till allmänna hypoteksbanken såsom

grundfond öfverlemnade obligationer må ej i någon händelse till

anskaffande af medel för bankens utlåningar begagnas, utan endast i

följande två fall kunna, genom deras försäljning till större och mindre

de!, efter behof, användas, nemligen: a) i den oförmodade händelse att

sådant i den ordning, som i § 12 är sagd, vid bankens utredning för

infriande af bankens förbindelser oundvikligen erfordras, och b) då i

följd af uraktlåten eller fördröjd inbetalning af hvad delegande hypoteksföreningar

för undfångna lån enligt § 10 böra erlägga eller af

annan anledning banken saknar egna, för tillfället användbara tillgångar

till fullgörande af sina förbindelser mot sina långifvare.

I de under litt. b) omförmälda fall må de grundfonden tillhöriga

obligationer till större eller mindre del äfven kunna af hypoteksbanken

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Rilisckigens Skrifvelse N:o 71.

pantsättas; åliggande hypoteksbanken i hvarje händelse att om obligationernas

användande riksgäldskontoret genast underrätta.

§ 14.

Har af den under litt. b) i nästföregående § nämnda anledning

försäljning egt ruin, vare hypoteksbanken pligtig såväl att, så snart

ske kan, åter inköpa ett, det försålda motsvarande belopp af samma

obligationer som ock att till riksgäldskontoret godtgöra den för de försålda

obligationerna belöpande ränta, till dess att grundfonden på

nämnda sätt blifvit till sitt ursprungliga belopp återstäld.

Kan sådant återköp ej ske inom den tid, som dertill efter aftal

emellan riksgäldskontoret och hypoteksbanken bestämmes och som ej

må utsträckas öfver två år, erlägge hypoteksbanken till riksgäldskontoret

för de ännu utelöpande obligationerna full liqvid och varde derigenom

berättigad att, i de användas ställe, nya obligationer till motsvarande

belopp erhålla.

Der, på sätt i § 13 medgifvet är, obligationer blifvit för hypoteksbankens

behof pantsatta, skola de senast inom ett år från pantsättningsdagen

af banken åter inlösas.

§ 15.

För den händelse att erforderliga medel till det återköp eller den

liqvid, som i § 14 sägs, ej på annat sätt kunna anskaffas, ege hypoteksbanken

för sådant ändamål erforderligt tillskott från de i banken

delegande hypoteksföreningar, i mån af deras delaktighet i banken,

inom utsatt tid infordra, och vare, i sådant fall, desse pligtige att, genom

en efter behofvet lämpad, på delegarne i förhållande till deras

delaktighet uttaxerad afgift, det nödiga beloppet upptaga.

Om genom försäljning eller pantsättning af de till grundfonden

hörande obligationer för det i § 13 litt. b) uppgifna ändamål grundfonden

vid något tillfälle skulle komma att nedgå med fyra millioner

kronor, må ej hypoteksbanken nytt lån upptaga förr, än grundfonden

blifvit till sitt ursprungliga belopp återstäld; skolande i ofvannämnda

fall hypoteksbankens delegare, derest icke allmän ordinarie sammankomst,

efter hvad i § 20 sägs, inom en månad infaller, genast kallas

till extra sammankomst för vidtagande af de åtgärder, hvartill omständigheterna

kunna föranleda.

Bill. till liikscl. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 16 Käft.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

§ 16-

Der så händer, att på afskräde upplåningskontrakt eller af annan

anledning medel till liypoteksbanken inflyta, som ej genast kunna till

utlåning i vederbörlig ordning för delegande hypoteksföreningar eller

till fullgörande af andra bankens förbindelser användas, ege hypoteksbanken

sådana medel på kortare tid antingen utlåna mot säkerhet i jordegendom

eller i statens eller egna eller hypoteksföreningars räntebärande

obligationer eller ock göra fruktbärande genom uppköp af sådana

obligationer eller, om sådant finnes lämpligare, genom medlens

insättande i bankinrättning mot ränta.

§ 17-

Af den behållning, som å hypoteksbankens rörelse kan uppstå,

sedan bankens förvaltningskostnader blifvit bestridda och vederbörliga

afskrifningar verkstälda, bildas eu reservfond, hvilken, så länge hypoteksbankens

verksamhet fortfar, icke annorlunda må komma hypoteksföreningarne

till godo än dels genom nedsättning uti eller befrielse från

utgifvande af det i § 10 omförmälda bidrag till gäldande af hypoteksbankens

förvaltningskostnader och dels genom nedsättning i förskrifven

ränta å de till föreningarne utlemnade lån, allt på sätt och i den ordning

här nedan stadgas.

Då det i hypoteksbankens ofvan angifna behållning ingående årliga

ränteöfverskott, efter afdrag af de belopp, som erfordras så väl

för afskrifning enligt antagen plan å kapitalrabatträkningarne som för

debiterade annuitetsomkostnader, befinnes tillräckligt att betäcka bankens

förvaltningskostnader, ega delegarne vid allmän sammankomst

besluta, att bidrag till gäldande af samma kostnader ej må från föreningarne

utgå; dock skall skyldigheten för föreningarne att gälda dylikt

bidrag åter inträda, derest sådant under något år för förvaltningskostnadernas

betäckande skulle finnas erforderligt.

Då det årliga ränteöfverskottet, efter afdrag af förutnämnda afskrifningar

jemte förvaltningskostnaderna, uppgår till en tiondedels

procent af ursprungliga beloppet utaf de hos föreningarne utestående

lån, för hvilka den högsta ränta erlägges, må nedsättning af räntan å

dessa lån till motsvarande belopp kunna af delegarne beslutas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

11

§ 18.

Hypoteksbanken förvaltas af en styrelse med säte i hufvudstaden.

Styrelsen skall bestå af fem ledamöter: en utsedd af Kong’1. Maj:t och

som tillika skall vara ordförande, en utsedd af fullmägtige i riksgäldskontoret,

hvilken tillika skall vara vice ordförande, och tre valda af

de i banken delegande hypoteksföreningar. Sistnämnde tre ledamöter

utses af hypoteksföreningarnes ombud efter hufvudtalet vid den i § 20

omförmälda sammankomst. För dessa tre ledamöter utses då på enahanda

sätt tre suppleanter.

I vigtiga fall ege styrelsen dessutom till rådplägning och deltagande

i beslutet kalla ett ombud för hvarje delegande förening. En

hvar ledamot af styrelsen äfvensom för tillfället inkalladt ombud svare,

en för alla och alla för en, för alla de beslut rörande bankens förvaltning,

till hvilka han med sin röst bidragit. Beslut må ej fattas,

utan att tre ledamöter äro tillstädes och två af dem om beslutet ense.

I fall af skiljaktiga meningar gälle den mening, om hvilken de fleste

sig förenat. Åro rösterna lika delade, vare den mening beslut, hvilken

ordföranden biträder.

§ 19-

Revision af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper skall

årligen verkställas på tid, som vid allmän sammankomst emellan bankens

delegare bestämmes. De i hypoteksbanken delegande hypoteksföreningarne

utse härtill årligen fyra revisorer sålunda, att en hvar af

fyra hypoteksföreningar efter tur väljer en revisor. Utom de revisorer,

som af de delegande föreningarna sålunda väljas, skall en revisor af

fullmägtige i riksgäldskontoret utses, och före han vid revisionen ordet.

Till deltagande i revisionen af de hypoteksföreningars förvaltning,

som i hypoteksbanken äro delegare, skall ett ombud af bankens styrelse

utses.

§ 20.

Hvarje år, efter det revision af hypoteksbankens förvaltning blifva

afslutad, skall allmän ordinarie sammankomst emellan bankens delegare

eg a rum i hufvudstaden å dag, som i sådant afseende på nästföregående

sammankomst bestämmes, och hvarje förening dertill sända

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

tre ombud, af hvilka minst ett bör af föreningens styrelse vara ledamot.

Fullmägtige i riksgäldskontor skola ock ett ombud dertill utse.

På denna sammankomst, dervid revisorerne, så vidt ske kan, böra

vara tillstädes, skall revisionsberättelsen till granskning företagas, beslut

rörande decharge för styrelsen fattas och val af de ledamöter och

suppleanter, som af föreningarne skola utses för att i styrelsen ingå,

då anställas. Vid sammankomsten skola delegarne jemväl till efterrättelse

för samtliga i hypoteksbanken delegande föreningar bestämma

de grunder, efter hvilka inom hvarje förening särskild värdering af

jordegendom skall ske i de fall, då lånerätt i förening skall efter sådan

grund bestämmas, samt, efter förslag af styrelsen, besluta om vilkor

vid låns utlemnande och om förvaltningsbidrag äfvensom uti de ämnen,

hvilka i §§ 8, 10 och 17 här ofvan omförmälas såsom ankommande

på delegarnes beslut.

Vid allmän ordinarie sammankomst må i öfrigt behandlas alla

frågor, som hafva afseende på hypoteksbankens verksamhet. Dock

skall förslag, som afser utverkande af ändring i denna förordning eller

i förordningen angående de grunder, som vid hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, före februari

månads utgång och hvarje annat förslag, som icke framlägges af styrelsen,

minst åtta dagar före sammankomstens början skriftligen aflemnas

till styrelsen. Underlåtes detta, må förslaget ej upptagas till

pröfning. Olver förslag om ändring i någon af nämnda två förordningar

böra styrelsen och revisorerne afgifva yttranden, som skola å

sammankomsten föredragas; och må sådant förslag icke anses antaget

förr än delegarne vid två på hvarandra följande sammankomster bifallit

detsamma.

Bestämmande af arfvoden och aflöningar för ledamöterne i hypoteksbankens

styrelse äfvensom för bankens tjenstemän ankomme ock på

beslut af delegarne vid allmän ordinarie sammankomst.

§ 21.

Allmän extra ordinarie sammankomst ege styrelsen utlysa, när

det af omständigheterna påkallas. Kallelse dertill skall de delegande

hypoteksföreningarnes styrelser meddelas minst en månad förut och

tillika upptaga de frågor och ärenden, som på sammankomsten skola

förekomma. Till sådan sammankomst ega ock fullmägtige i riksgäldskontoret

att utse ett ombud.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

13

§ 22.

Utom i de frågor, som angå decharge för styrelsen och val af

styrelseledamöter samt arfvoden för desse och för revisorerne, ega så

väl styrelsens ledamöter som revisorerne att i besluten vid allmän

sammankomst taga del.

I förenämnda val må icke heller riksgäldskontorets ombud deltaga.

§ 23.

Vid allmän sammankomst föres ordet af den, som i hypoteksbankens

styrelse ordförande är. År han af förfall hindrad, varde ordförande

för tillfället vid sammankomsten vald.

Besluten afgöras efter omröstning per capita genom enkel pluralitet.

Utfalla rösterna lika för olika meningar, gälle såsom beslut den

mening, ordföranden biträder, utom i fråga om val, som genom lottning

afgöras bör.

§ 24.

Revisionsberättelsen skall, innan årets ordinarie sammankomst

hålles, i tryck offentliggöras och samtliga i hypoteksbanken delegande

föreningars styrelser, fullmägtige i riksgäldskontoret samt kongl. finansdepartementet

delgifvas.

§ 25.

Alla hypoteksbanken tillhöriga handlingar, kassor och räkenskaper

skola när som helst hållas tillgängliga för den undersökning, Kongl.

Maj:t eller chefen för finansdepartementet kan finna för godt att låta

anställa.

b) och dels följande

Förnyade förordning angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

§ I
Egare

eller innehafvare af jord, hvilka inom någon del af riket önska

bilda hypoteksförening och till delaktighet deruti för ett belopp af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bilcsdagens Skrifvelse N:o 71.

minst en million kronor sig tecknat, söke derå Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse

och ingifve derjemte ett i öfverensstämmelse med de i denna

förordning stadgade grunder uppgjordt förslag till det reglemente, de

i sådant afseende för sig vilja antaga.

§ 2-

Såsom delegare i hypoteksförening må ej andra vinna inträde än

de, som inom det område, föreningen omfattar, äro egare af sjelfständig

jordlägenhet och sin eganderätt dertill styrka, så ock innehafvare af

fideikommissegendom, derest fideikommiss-stiftelsen egendomens inteckning

och belåning medgifvit eller Kongl. Maj:t funnit skäligt tillåtelse

dertill meddela. För jordegendom, som under någon stads domvärjo

lyder, må ock inträde i hypoteksförening kunna beviljas, derest genom

bevis från stadens magistrat styrkes, att den, som inträde sökt, till

grunden egen, fri och ständig rätt innehar.

§ 3.

Delaktighet i hypoteksförening bestämmes efter oguldna beloppet

af lån, som från föreningen erhållits.

§ *■

Beloppet af lån, som må af hypoteksförening meddelas å viss

jordegendom, bestämmes antingen efter egendomens bevillningstaxering

eller efter särskild värdering; och må lån till hälften af värdet kunna

medgifvas utom i det fall, som i § 14 här nedan omförmäles, föreningens

styrelse alltid obetaget. att förordna om särskild värdering och

efter sig företeende omständigheter bestämma lånets belopp lägre än

hälften af egendomens på någotdera af ofvanuämnda sätt utrönta värde.

§ 5.

Vid bestämmande enligt nästföregående § af det värde, i förhållande

hvartill lån å egendom meddelas, må endast jordvärdet, men

icke åbyggnad, skog eller annat, som kan från egendomen skiljas, tagas

i beräkning. Lån må icke i något fall meddelas å egendom, der ej de

för jordbrukets bedrifvande nödiga åbyggnader äro mot brandskada försäkrade

i någon af de med vederbörlig stadfästelse försedda försäkringsanstalter

inom riket, hvilken styrelsen finner erbjuda full säkerhet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

15

§ 6.

En livar, som, efter livad ofvan är sagdt, eger eller innehar jordegendom,

å hvilken enligt de i denna förordning stadgade grunder lån

kan meddelas, vare, der ej andra omständigheter det hindra, berättigad

till erhållande af lån i hypoteksförening. Lån till lägre belopp än femhundra

kronor må ej meddelas.

§ 7.

På flera under särskild! bruk varande, såsom säkerhet för lån i

hypoteksförening godkända, samma lånsökande tillhörande jordegendomar

må antingen ett samfäldt eller särskilda lån kunna beviljas.

Sökes samfäldt lån, varde likväl, der så lämpligen ske kan, i skuldebrefvet

och inteckningshandlingen utsatt det belopp, för hvilket hvarje

sådan egendom eller lägenhet särskildt skall häfta.

§ 8.

öfvergår sådan egendom eller lägenhet till annan egare eller

styckas fastighet, som i hypoteksförening är belånad, och vilja egarne

till de särskilda fastighetsdelarne hvar för sig sin andel i det samfälda

lånet behålla, må detta vara tillåtet, såvida hvarje sådan fastighetsdel

uppgår till det värde, att särskildt lån kunnat enligt de i denna förordning

bestämda grunder ursprungligen derå meddelas.

§ 9‘

Lån till delegare i hypoteksförening må i allmänhet endast mot

första inteckning i uppgifven egendom kunna beviljas. Derest egendomen

förut är med laga inteckning till säkerhet för annans fordran

behäftad och sådan inteckning ej på föreningen i vederbörlig ordning

öfverflyttas eller till förmånsrätt efter det hos föreningen sökta lånet

tillbakasättes, varde det lånebelopp, som eljest hade kunnat på samma

egendom beviljas, med så stor del minskadt, som motsvarar hufvudstol

med derå beräknad tre års ränta af den äldre intecknade gälden.

§ io.

Utom hvad angående inteckningssäkerheten nu är sagdt åligger

ock delegare, som lån hos hypoteksförening söker, att vederbörligen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

styrka sin uteslutande rätt att den uppgifna egendomen ega eller be.

sitta och med laga verkan inteckna låta.

§ 11.

Öfvergå!- egendom, som för lån, hypoteksförening till säkerhet,

intecknad är, genom arf, köp, eller på annan grund till annan egare

eller laga innehafvare, vare denne pligtig, derest han lånet behålla vill,

att inom ett år från den dag, han af egendomen egare eller innehafvare

blef, hos föreningens styrelse sig, till lånets öfvertagande på sitt namn,

skriftligen anmäla. Försummas det, ankomme på styrelsen att, när

deri så skäligt finner, lånet uppsäga till inbetalning inom ett år, räknadt

från uppsägningsdagen.

§ 12-

Om så inträffar, att egendom, som hypoteksförening till säkerhet

för meddeladt lån intecknad är, under lånetidens lopp genom vanvård

eller annorledes undergått sådan förändring, att full anledning finnes att

säkerhetens framtida tillräcklighet betvifla, eller yppas andra omständigheter,

som till minskning af säkerhet inverka, vare föreningens styrelse

pligtig tillse, huru vida lånet, antingen till hela beloppet eller till

större eller mindre del, efter omständigheterna uppsägas bör till återbetalning

inom ett år, räknadt från dagen för uppsägningen, så vida ej

lånets innehafvare annan fullgod säkerhet i jordegendom, till fyllnad i

den förra, lemna kan.

§ 13-

För lån, som af hypoteksförening utlemnas, gälle till efterrättelse

de vilkor och bestämmelser, som i förordningen angående eu allmän

hypoteksbank för riket äro föreskrifna för lån från hypoteksbanken till

hypoteksförening; och skola lån från hypoteksförening utlemnas på de

för låntagaren mest fördelaktiga vilkor i afseende på ränta, kapitalrabatt,

förvaltningsbidrag och öfriga omkostnader samt återbetalningssätt,

som föreningens till hypoteksbanken åtagna förbindelser medgifva.

§ 14-

Lån utan faststäld amortering, med skyldighet till återbetalning

inom viss, längre tid, må meddelas till en ti-edjedel af egendoms enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 71,

bestämmelserna i §§ 4 och 5 här ofvan utrönta värde, föreningens styrelse

obetaget att bestämma lånets belopp lägre än tredjedelen af samma

värde.

§ 15.

Försummar låntagare hos hypoteksförening att på behöriga, i hypoteksföreningarnes

reglementen utsatta tider verkställa full liqvid af

ränta, kapitalafbetalning och öfriga afgifter, ege styrelsen hvad sålunda

förfallet är, senast vid nästa sammankomst, genom lagsökning utkräfva

låta, och vare derjemte den försumlige pligtig att från och med förfallodagen

dröjsmålsränta å hela det förfallna beloppet, efter en procent

för månaden, erlägga, hypoteksförening dock medgifvet att dröjsmålsräntan

nedsätta till lägst två tredjedels procent för månaden.

§ 16.

I fråga om rätt för låntagare att inbetala från hypoteksförening

erhållet lån eller del deraf å annan tid, än vid lånets utlemnande blifva

aftaladt, gälle hvad i § 10 i förordningen angående en allmän hypoteksbank

för riket finnes föreskrifvet om inbetalning af lån från

hypoteksbanken.

§ 17-

I mån af verkstäld amortering vare låntagare hos hypoteksförening

berättigad att förfoga öfver motsvarande andel af den för lånet

stälda inteckningssäkerhet, antingen, der flera inteckningar för samma

lån aflemnats, genom återbekommande af den bland dessa, som är till

förmånsrätten den sista, eller, om endast en inteckning är aflemnad,

genom dödande af visst belopp å densamma. Sistnämnde åtgärd verkställes

genom hypoteksföreningens styrelses försorg, men på låntagarens

bekostnad.

Vid pröfning af gjord framställning i ofvan omförmälda syfte

åligger det dock hypoteksföreningens styrelse att noga tillse, det full

säkerhet fortfarande finnes för föreningens återstående fordran till så väl

kapital och ränta som eljest förskrifna afgifter.

§ 18-

Delegare i hypoteksförening vare för föreningens förbindelser ansvarige,

en hvar i män af sin delaktighet.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

§ 19.

Hypoteksförening, som efter utfärdandet af denna förordning bildas,

vare pligtig att såsom deltagare i allmänna hypoteksbanken ingå

och, i fråga om sina upplåningar, sig i alla delar till efterrättelse ställa

hvad derom uti den angående nämnde bank utgifna nådiga förordning

af denna dag finnes stadgadt.

Detsamma gälle ock för redan befintliga hypoteksförening^’ i afseende

å de upplåningar, som hädanefter af deras ändamål påkallas.

§ 20.

Hypoteksförening, som hädanefter bildas, ege ej rätt att annan

utlåningsrörelse bedrifva, än som består uti de för dess räkning af

eller genom allmänna hypoteksbanken upplånta medlens fördelning

såsom lån på iöreningens delegare.

§ 21.

Hvad i nästföregående § är sagdt gälle ock för redan bildad

hypoteksförening, som i allmänna hypoteksbanken såsom delegare ingått,

i hvad angår föreningens verksamhet i sådan dess egenskap. I

fråga deremot om de medel, som till sådan förening inflyta i och för

liqvider af eller såsom inbetalningar på äldre lån, dem föreningen i

eget namn upptagit och för hvilka den allena ansvarar, äfvensom i

fråga om medel, som af i föreningen redan befintlige icke- låntagande

delegare inbetalas, samt medel, som till dess reservfond höra, må det

förblifva vid hvad i sådant afseende i det för föreningen gällande reglemente

nu är stadgadt.

§ 22.

Det förvaltningsbidrag, som enligt §§ 10 och 20 i förordningen

angående allmänna hypoteksbanken skall utgå till hypoteksbanken,

äfvensom hypoteksföreningens egna förvaltningskostnader skola i mån

af behof erläggas af föreningens delegare på sätt föreningen beslutar.

§ 23.

De närmare föreskrifter, som vid förvaltningen af hypoteksförenings

angelägenheter skola till efterrättelse lända, upptagas i det reglemente,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o TI.

föreningen, enligt hvad i § 1 sägs, eger uppgöra och Kongl. Maj:t till

nådig pröfning och stadfästelse underställa; och svare ledamöterna i

hypoteksföreningens styrelse, en för alla och alla för en, för de beslut

rörande föreningens förvaltning, till hvilka de med sin röst bidragit.

Stockholm den 15 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.