Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds i proposition n:o 8 framstälda förslag till lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla hostad eller lemna liyresersättning åt provinsialläkare.

1890-05-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:87, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds i proposition n:o 8 framstälda förslag till lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla hostad eller lemna liyresersättning åt provinsialläkare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

1

N:o 87.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1890.

— — — — Andra Kammaren — 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds

i proposition n:o 8 framstälda förslag till lag angående

skyldighet att anskaffa och underhålla hostad eller lemna

liyresersättning åt provinsialläkare.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 4 och

memorial n:o 6.)

Till Konungen.

I en den 31 december 1889 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 8),

angående ordnande af den allmänna och enskilda helso- och sjukvården

i riket, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, bland annat, att Riksdagen

måtte antaga ett i propositionen intaget förslag till lag angående

skyldighet att anskaffa och underhålla bostad eller lemna hyresersättning

åt provinsialläkare.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i samma proposition meddelat Riksdagen

att, derest de i propositionen upptagna förslag, hvilka understälts

Riksdagens godkännande, blefve af Riksdagen bifallna, Eders Kongl.

Maj:t komme att framdeles utfärda, att gälla från och med det den nya

löneregleringen för provinsialläkarne började tillämpas, utom andra för
liih.

till Riksd. Prat. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 IJäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

fattningar, »Reglemente angående bostad eller hyresersättning åt provinsialläkare»,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett propositionen

bilagdt, af särskilde komiterade upprättadt förslag, med de smärre ändringar

deri, som kunde finnas nödiga.

I en inom riksdagen väckt motion har åter föreslagits,

att Riksdagen måtte afslå Eders Kongl. Maj:ts proposition om antagande

af lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla bostad

eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare och besluta:

att provinsialläkare, som inginge på ny stat eller hädanefter utnämndes,

skulle, jemte de löneförmåner, som i öfrigt honom tillkomme,

erhålla hyresersättning af statsmedel efter 750 kronor om året; dock

att på Eders Kongl. Maj:ts pröfning finge bero, om och i hvad mån

sådan ersättning skulle tillkomma provinsialläkare i distrikt, der bostad,

tillkommen på grund af donation, funnes;

att ett emot denna utgift svarande belopp måtte för 1891 å ordinarie

stat å 8:de liufvudtiteln uppföras; samt

att provinsialläkaredistrikt, som, då detta beslut trädde i kraft,

redan inrättat bostad åt provinsialläkaren, skulle vara berättigad! att

från den dag, då provinsialläkaren blefve berättigad till hyresersättning,

förfoga öfver bostaden med hvad dertill hörde.

Då Riksdagen nu går att yttra sig öfver Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, får Riksdagen till en början anmärka, att en

jemförelse mellan det ifrågavarande förslaget till lag angående bostad

eller hyresersättning åt provinsialläkare och det i propositionen omförmälda

förslaget till bostadsreglemente gifver vid handen, att i det

senare förslaget finnas införda föreskrifter, som bestämma vidden af de

skyldigheter, som i det förstnämnda förslaget åläggas provinsialläkaredistrikten.

För den händelse den uppfattning, som ligger till grund

för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna anordningen för beredande

af bostad åt provinsialläkare, eller åsigten att skyldigheten att bekosta

sådan bostad bör åligga vederbörande provinsialläkaredistrikt, vore

rigtig, synes det derför Riksdagen att reglementet bort göras till föremål

för Riksdagens pröfning och beslut.

Riksdagen erkänner det rigtiga och lämpliga deri, att olika skyldigheter

icke böra åligga de särskilda distrikten för åtnjutande af samma

förmåner, men, enligt Riksdagens förmenande, bör likställigheten distrikten

emellan beredas, icke, på sätt Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt,

genom att utsträcka förbindelsen att bekosta bostad till de äldre, före

år 1854 inrättade distrikten, hvilka nu äro befriade derifrån, utan genom

att lösa de från och med år 1854 tillkomna distrikten från ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

förbindelse. Riksdagen delar nemligen den åsigt, som i ofvannämnda

motion uttalats, att det är ändamålsenligare och med billighet mera

öfverensstämmande, att provinsialläkarens aflöning i dess helhet bekostas

af staten, än att en del deraf utgår af kommunerna. Då provinsialläkaren

är en statens tjensteman, synes i sjelfva verket någon

rättsgrund icke förefinnas, med stöd hvaraf ett dylikt åliggande kan

anses tillkomma vederbörande distrikt, helst af lätt insedda skäl åt detta

icke kan öfverlemnas att bestämma, å hvilken plats läkaren bör vara

stationerad, utan afgörandet deraf måste tillkomma Eders Kongl. Maj:t.

I betraktande af den ansenliga stegring i kommunalutskylder, som i

en senare tid inträdt i de flesta delar af riket, lärer icke heller kunna

anses lämpligt, att kommunerna betungas med utgifter för ändamål,

som för desamma äro mera främmande. Att för närvarande ett så stort

antal distrikt faktiskt bidrager till provinsialläkarnes aflöning torde få

anses uteslutande bero på den tillfälliga omständigheten, att staten vid

delningen af de äldre, stora distrikten begagnade sig af den konkurrens,

som rådde mellan de olika orterna, och gjorde anskaffandet genom

kommunernas försorg af bostad för läkaren till ett vilkor för inrättande

af nya distrikt. Då emellertid någon ytterligare ökning i de nuvarande

provinsialläkaredistriktens antal icke annat än i särskilda undantagsfall

lärer böra ifrågakomma, samt en allmän reglering af provinsialläkarnes

aflöningsförmåner nu af Riksdagen beslutats, synes tidpunkten vara inne

att befria vederbörande distrikt från den skyldighet, som uti ifråga.

varande hänseende ålegat dem.

Riksdagen anser således, att staten bör öfvertaga skyldigheten att

bekosta bostad åt provinsialläkarne. Dervid lärer icke kunna ifrågakomma,

att bostad in natura skulle åt dem anskaffas, utan torde viss

årlig hyresersättning böra dem beredas, hvilken liyresersättning Riksdagen

ansett böra bestämmas till 750 kronor för en hvar provinsialläkare.

Då emellertid i en del distrikt de nuvarande provinsialläkarebostäderna

tillkommit på grund af donationer af olika beskaffenhet, har

Riksdagen ansett bestämmelse böra meddelas derom, att det må bero

på Eders Kong]. Maj:ts pröfning att afgöra, om och i hvad mån dylik

hyresersättning bör åtnjutas af provinsialläkare inom distrikt, der donerad

bostad finnes.

Uttryckligt stadgande har Riksdagen jemväl trott böra meddelas

derom, att provinsialläkaredistrikt, som redan inrättat bostad åt provinsialläkaren,

må vara berättigad! att från den dag, då provinsialläkaren

kommer i åtnjutande af hyresersättning af statsmedel, förfoga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 87.

öfver bostaden med hvad dertill hörer, i den mån enskilda donationer

derför icke lägga hinder.

Beträffande sättet för beredande af de medel, som erfordras för

ifrågavarande hy reser sättningars utgörande, har Riksdagen, då antalet

provinsialläkaredistrikt i riket, enligt Riksdagens i särskild skrifvelse

meddelade beslut, kommer att uppgå till 138, men möjligt är, att hyresersättning

icke kommer att utgå till ett eller annat distrikt, der donerad

bostad nu. finnes, likasom att eu eller annan af de provinsialläkare,

Indika nu innehafva boställen, icke komma att öfvergå på ny stat, uppfört

ett förslagsanslag högst 103,500 kronor för ändamålet å riksstatens

åttonde hufvudtitel.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att Riksdagen afslagit Eders Kongl. Maj:ts proposition om antagande

af lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla bostad

eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare;

dels att Riksdagen beslutat, att provinsialläkare, som ingår på ny

stat eller hädanefter utnämnes, skall, jemte de löneförmåner, som i öfrigt

honom tillkomma, erhålla hyresersättning af statsmedel efter 750 kronor

om året,, dock att på Eders Kongl. Maj:ts pröfning må bero, om och i

hvad mån sådan ersättning skall tillkomma provinsialläkare i distrikt,

der bostad, tillkommen på grund af donation, finnes, äfvensom, för bestridande

af den härför erforderliga utgiften, å ordinarie stat å åttonde

hufvudtiteln för år 1891 uppfört ett. förslagsanslag högst 103,500 kronor;

samt

dels att Riksdagen i sammanhang härmed beslutat, att provinsialläkaredistrikt,

som redan inrättat bostad åt provinsialläkaren, skall vara

berättigad! att från den dag, då provinsialläkaren blifver berättigad till

hyresersättning, förfoga öfver bostaden med hvad dertill hörer, dock

med den inskränkning i särskilda fall, som kan föranledas af hvad enskilde

eller kommuner må hafva förordnat om bidrag till bostaden.

Stockholm den 20 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.