Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition n:o 17 angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna.

1890-05-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:88, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition n:o 17 angående ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

5

N:o 88.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1890.

— — — — Andra Kammaren — 19 —

jRiksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds

proposition n:o 17 angående ändrade bestämmelser med

afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna.

(Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 1 och memorial

n:is 3 och 4.)

Till Konungen.

I proposition af den 7 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t,

under hänvisning till b i lagd!, statsrådsprotokoll, föreslagit Riksdagen att

medgifva:

1) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas

en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd

och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna

vid läroverket; samt

att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljusoch

vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande

lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,

vid de femklassiga 100 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

2) att lärjungarne vid de allmänna läroverken må från och med

vårterminen 1891, utom förut bestämda afgifter, åläggas eu terminlig,

till statsverket ingående afgift till belopp af 20 kronor för lärjunge i

fjerde och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och

sjunde klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, som intagits

i den afdelning af Jakobs läroverk, der olika årsklasser undervisas tillsammans,

må befrias från all terminsafgift, samt att, enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angifna grunder fastställas, medellösa lärjungar

till högst femton procent och mindre bemedlade till högst tjugu

procent af hela närvarande lärjungeantalet må kunna befrias, de medellöse

från afgiftens hela och de mindre bemedlade från dess halfva

belopp;

3) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärarnes

tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna

för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre

och femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med

1891 utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet

finnas upptagna;

4) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som

äro lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån

det kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning

uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden,

till statsverket indragas;

5) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de lägre

allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med

afseende på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken;

samt

att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar

ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock

att den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager

utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det

läroverk, Kongl. Maj:t med afseende på förekommande omständigheter

kan finna skäligt bestämma;

6) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de

ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1893, nemligen:

enklassiga pedagogierna i öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,

Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 8b.

Hedemora, Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga

allmänna läroverken i Vernamo och Ronneby;

att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare

må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu

gällande ordinarie stat dem tillkomma;

att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet

må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn

till såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning;

7) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimnrerby,

Alingsås, Askersund, Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Engelholm, Marstrand,

Strömstad, Amål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga

pedagogierna i Södertelje, Köping och Nora; samt enklassiga

pedagogien i Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med

tre ämneslärare och sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare

angifvits, under vilkor att vederbörande kommun åtager sig att

tillhandahålla erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad

eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett nytt

lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må

ombildas till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor

att vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende

på undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande

dylikt läroverk med tre ämneslärare;

att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet

om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera bildningslinies

undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida

qvinliga lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas;

att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare

må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad;

en adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; eu kollega med lön af 2,000

kronor jemte två ålderstillägg å 250 kronor hvardera efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode

af 300 kronor; en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgö

ringsskyldighet af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare med

ett arfvode af 500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i

veckan; äfvensom att vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

skolläkare med arfvode af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne,

som tillkommer skolläkaren vid öfriga allmänna läroverk;

att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna

läroverk med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid

läroverk med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen

ökas med en adjunkt;

att rektorerna vid de i föregående momenten afsedda läroverken

må tillsättas på förordnande under viss tid, samt att samtlige lärare vid

ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller

förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Ivongl. Maj:t kan finna skäl

dem anvisa; samt

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit

verkställas eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner,

som hittills till dem utgått;

8) att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt

vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid

Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm, samt att nämnda läroverk må

på för ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar

med afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen:

att rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre

läroverk, att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren

tillägges samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning

af 3:dje klassen vid högre allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen

indrages, äfvensom att en skolläkare må der anställas med

ett årligt arfvode af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som

tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;

9) att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må

erhålla samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga

läroverk;

10) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må

meddelas äfven å latinlinien;

11) att undervisning å reallinien må meddelas vid högre latinläroverket

å Södermalm äfven i sjette och sjunde klasserna samt vid högre

läroverket i Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket

i Strengnäs blott till och med femte klassen;

12) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs

samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna

läroverket i Vesterås må indragas, sedan innehafvare öfverflyttats till

andra allmänna läroverk;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

13) att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom tillämpning

af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk —

utom förut nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen:

i Stockholm: vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å eu för samtliga under direktionen öfver

Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat

tre lektors- och femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i

Nyköping en lektorsbefattning; vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning;

vid högre läroverket i Helsingborg två lektors- och två

adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg en lektors- och

tre adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar;

samt vid högre läroverket i Umeå en lektorsbefattning;

dock, hvad lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med

vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som

möjligen kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda

byggnadsfond, tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga

undervisningslokaler äfvensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

14) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning

Vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade

föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att vid

årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till

godo den tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda

vilkor blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk

tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller

med eu tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må

ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad

den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning

i högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till

godo för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året

näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort

såsom vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt

läroverk, dock med undantag för de två första åren af hans så

beskaffade verksamhet; samt att tjenstgöring vid lägre allmänt läroverk

härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring

vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre

läroverk;

Bill. till Rikscl. Prat. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet

och sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst,

åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna

den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid

vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt

till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter

det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts

erhållande förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva

haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående

rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,

såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket

använd, dock med undantag för de tre första åren af hans

så beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än

dem, som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;

15) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare

och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och

hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten

eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå; Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest

och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i

densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som näst föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som

i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf

han eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det

varder behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande

det han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen

ansökning före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,

hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

är fördelad i lön ocli tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika

med hela lönen, om lian eller hon befinner sig i annan lönegrad än

den högsta, men för den, som redan uppnått högsta lönegraden eller

innehar tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas, att för

hvarje i full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen,

dock icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot

tre fjerdedelar af lönen svarande belopp, minskadt med en procent

för hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio

procent;

16) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning

och till ersättning för förlorad helgonskyld, men att

anslaget till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk må

upptagas å ordinarie stat till enahanda belopp, hvarmed det förut varit

uppfördt å extra stat, eller 6,000 kronor;

17) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp

af 7,000 kronor och äfven kunna användas till bestridande af andra

kostnader för biblioteken;

18) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna

utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk

i Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten

med ett synnerligen stort lärjungeantal, samt att detta anslags

belopp må höjas till 12,000 kronor;

19) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden

och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages

å ordinarie stat till 175,000 kronor, eller 20,000. kronor mindre

än det sammanslagna belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels

å ordinarie, dels å extra stat uppförda;

20) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt

gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras

ett anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare. och

ledare af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition

för målskjutning m. m.;

21) att anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare nedsättes till

ett belopp af 28,000 kronor;

22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;

23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskild!

vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett

anslag af 4,000 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

24) att — under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid

h vil ka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie

anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må nedsättas

med 57,511 kronor, eller till 5,036 kronor; samt

att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare

må utgå af anslaget till de allmänna läroverken;

25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag,

till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750

kronor, samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget

till pedagogier och folkskolor, 57,511 kronor, ville för betäckande af

kostnaderna för den nya normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor,

för ålderstillägg åt lärarne enligt nya staten, beräknade för år 1891

till 782,550 kronor, samt för de i punkterna 16—23 omnämnda särskilda

anslagen till de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till 308,951

kronor 43 öre, bevilja en förhöjning af nuvarande ordinarie anslag till

de allmänna läroverken med ett jemnadt belopp af 790,809 kronor, dock

att, alldenstund af befintliga reservationer å nämnda anslag kunna under

år 1891 för ändamålet utgå 78,573 kronor, sagda förhöjning må i riksstaten

för år 1891 upptagas till allenast 712,236 kronor, kommande

alltså, under förutsättning af Riksdagens bifall såväl till hvad nu föreslagits

som till den i Kong]. Maj:ts proposition n:o 1 gjorda framställning

angående ersättning af statsverket för en till indragning föreslagen

fond vid allmänna läroverket i Karlstad, sammanlagda beloppet af

anslagen till allmänna läroverken att i 1891 års riksstat uppgå till

kronor 3,579,782;

26) att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

lämpligt föreskrifva, af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken

må användas ett belopp af högst 15,000 kronor årligen till

understöd åt enskilda läroverk; samt

27) . att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket

inflyta, må i riksstaten för år 1891 upptagas bland statsverkets

inkomster under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp

af 263,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i fasta, 2:dra och 3:dje punkterna af nämnda

proposition föreslagit, har Riksdagen icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 4:de, 5de och 6de punkterna föreslagit,

har Riksdagen bifallit.

I den proposition, som Eders Kongl. Maj:t den 14 februari 1887

afgaf till då församlade Riksdag angående ändrade bestämmelser med

afseende på de allmänna läroverken och pedagogierna, men som icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse JV:o 88.

harm af Riksdagen före dess upplösning behandlas, föreslog Eders

Kongl. Maj:t till indragning utom de läroverk, som i 6:te punkten af

Eders Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition föreslagits till indragning,

jemväl treklassiga allmänna läroverket i Sölvesborg.

Såsom skäl för detta läroverks bibehållande har till statsrådsprotokollet

den 7 februari 1890 anförts, att stadsfullmägtige i Sölvesborg i

underdånig petition andragit: att detta från längre tider tillbaka upprättade

läroverk redan som tvåklassigt under flera år hade ett lärjungeantal,

som i medeltal öfverstigit det antal, som af läroverkskomitén

faststälts såsom minimum för ett läroverks bibehållande; att medelantalet

lärjungar under de läroverkskomiténs betänkande näst föregående

åren visserligen nedgått under berörda minimum, men att anledningen

härtill förnämligast varit den, att skolans föreståndare varit af riksdagsgöromål

och andra offentliga värf förhindrad att utöfva sitt kall inom

läroverket, och att hans ställföreträdare ingalunda varit lämplige eller

mägtige att tillfredsställa allmänhetens billiga anspråk och upprätthålla

läroverkets anseende; att emellertid dessa beklagliga förhållanden numera,

sedan år 1888 ny föreståndare förordnats, och den öfriga personalen

delvis ombytts, så väsentligen förändrats, att lärjungarnes antal

mer än fördubblats och under detta läsår uppgått'' till 47 samt att det

lifliga intresse, hvarmed läroverket fortfarande omfattades af såväl staden

som närliggande landsort, gåfve anledning antaga, att antalet skulle

under kommande år ytterligare ökas; att de lokaler, som af staden

upplåtits åt läroverket i ett under de senare åren nybygdt hus, befunnes

fullt ändamålsenliga och tillräckligt rymliga äfven för ett betydligt

större antal lärjungar än det nuvarande, äfvensom att särskilda rymliga,

särdeles lämpliga gymnastik- och slöjdsalar vore för läroverket tillgängliga;

samt slutligen att indragningen af detta läroverk ej mindre för

den ännu lifskraftiga staden än för den omgifvande folkrika orten skulle

medföra de mest bekymmersamma följder; och att de af stadsfullmägtige

andragna skälen syntes behjertansvärda. Då emellertid lärjungeantalet

vid Sölvesborgs läroverk under eu lång följd af år varit obetydligt

— det utgjorde åren 1873—1878 i medeltal 24, 1879—1883 17,

1884—-1888 17 — och då den hastiga höjningen till 27 höstterminen 1888

och 47 höstterminen 1889 möjligen kan anses vara tillfällig och då afståndet

till å ena sidan Karlshamn och å andra sidan Kristianstad är

obetydligt och kommunikationerna med båda dessa städer goda, synes

ej tillräckliga skäl finnas för bibehållande af treklassiga läroverket i

Sölvesborg.

Riksdagen har derför för sin del beslutit, att treklassiga allmänna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

läroverket i Sölvesborg må indragas på samma sätt som de läroanstalter,

hvilkas indragning blifvit på Eders Kongl. Maj:ts framställning i

propositionens 6:te punkt af Riksdagen medgifven.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 7 :de och 8:de punkterna föreslagit, bär

Riksdagen icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 9:de punkten föreslagit, bär Riksdagen

bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 10:de punkten föreslagit, bar Riksdagen

icke bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i ll:te punkten föreslagit, har Riksdagen

bifallit.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 12:te punkten föreslagit, har Riksdagen

endast på det sätt bifallit, att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket

i Strengnäs och en lektorsbefattning vid allmänna läroverket i

Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra allmänna

läroverk.

Med afseende på hvad Eders Kongl. Maj:t i 13:de punkten föreslagit,

drager Riksdagen behöfligheten af en ny lektorsbefattning vid läroverket

i Umeå i tvifvelsmål, då lärjungeantalet vid detta läroverk icke är

synnerligen stort och äfven andra läroverk finnas, hvilka, ehuru de äro

fullständiga såväl å klassiska som å reala linien, ega blott fem lektorer.

Deremot synes anledning finnas för inrättandet i enlighet med en inom

riksdagen väckt motion af en ny lärarebefattning vid femklassiga läroverket

i Göteborg. Lärjungeantalet vid detta läroverk har nemligen —

liksom vid de tre läroverken i Göteborg tillsammans — under de senare

åren alltjemt ökats, hvarför också en stor del af undervisningen måst

bestridas af extra lärare. Lärjungarne utgjorde sålunda 1879—1883 i

medeltal 188, 1884—1888 i medeltal 223 och höstterminen 1889 273,

och under innevarande läsår äro vid läroverket 5 extra lärare anstälda,

under det antalet ämneslärarebefattningar på stat är 6.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning

i propositionens 13:de punkt och den nämnda, inom Riksdagen

väckta motionen, att — i den mån tillgångar blifva disponibla genom

tillämpning af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk

— följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm:

vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning

samt å eu för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads

undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och

femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping eu lektorsbefattning;

vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

läroverket i Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid

högre realläroverket i Göteborg en lektors- och tre adjunktsbefattningar;

vid femklassiga läroverket i Göteborg en adjunktsbefattning; samt

vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar; dock, hvad

lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med vilkor att

stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som möjligen

kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond,

tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler

äfvensom bostad eller hyres ersättning åt rektor.

I fråga om hvad Eders Kongl. Maj:t i 14:de punkten föreslagit har

Riksdagen med afseende på den för lärarne vid sjökrigsskolan ifrågasatta

rätten till lönetursberäkning i händelse af öfvergång i de allmänna

läroverkens tjenst anmärkt, att då vid sjökrigsskolan finnas olika klasser

af lärare och af dem endast lektorerna med afseende på sättet för

anställning, kompetens och tjenstgöring kunna anses jemförlige med

lärarne vid de allmänna läroverken, rätten till lönetursberäkning vid

öfvergång till de allmänna läroverken synes böra tillkomma endast

denna lärareklass.

Riksdagen har derför på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning

i nämnda punkt,

att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning

vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter

för att kunna till lektor utnämnas, må eg a rätt att vid årsberäkning

för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den

tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda vilkor

blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort

såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller med en

tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;

att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk,

må ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad

den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för

uppflyttning i högre adjunktslönegrad;

att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie

öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till

godo för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året

näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort

såsom vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt

läroverk, dock med undantag för de två första åren af hans så

beskaffade verksamhet; samt att tjenstgöring vid lägre allmänt läroverk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring

vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre

läroverk;

att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet

och lektorer vid sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens

tjenst, åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom

kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits

lärare vid vissa enskilda läroverk;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt

till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter

det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts

erhållande förminskar den rätt till uppflyttning'', lärare eljest skulle hafva

haft för likartad tjenstgöring;

att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående

rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo

den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,

såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket

använd, dock med undantag för de tre första åren af hans

så beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än

dem, som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 15:de punkten föreslagit, har Riksdagen

på det sätt bifallit, att Riksdagen godkänt de två första momenten, så

lydande:

att med undantag för gymnastiklärarne öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad

angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten eller

som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön

såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som näst föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

hvaremot Riksdagen icke bifallit det tredje momentet, så lydande:

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som

i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

han eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det

varder behörigen styrkt, att anledning- icke förefinnes till antagande,

det han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen

ansökning före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande

under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,

hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika

med hela lönen, om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än

den högsta, men för den som redan uppnått högsta lönegraden eller

innehar tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas att för

hvarje i full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen,

dock icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning

icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre

fjerdedelar af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för

hvarje tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 16:de, 17:de och 18:depunkterna föreslagit,

har Riksdagen bifallit.

Med afseende på hvad Eders Kongl. Maj:t i 19:de punkten föreslagit,

har Riksdagen anmärkt, att, då möjligen behofvet af extra lärare

kan komma att minskas utöfver hvad nu är beräknadt, det icke torde

vara lämpligt att å ordinarie stat uppföra det nu å extra stat utgående

anslaget å 40,000 kronor. Riksdagen har derför endast på det sätt bifallit

Eders Kongl. Maj:ts förslag i denna punkt, att till arfvoden åt

extra lärare samt till vikariearfvoden och oförutsedda behof å ordinarie

stat uppföres ett anslag af 135,000 kronor, samt att till arfvoden åt

extra lärare beviljas ett anslag å extra stat för år 1891 å 40,000

kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 20:de punkten föreslagit, har Riksdagen,

då särskilt aflönade ledare af och uppsyningsmän öfver ungdomens

fria lekar icke torde vara erforderliga, endast på det sätt bifallit, att i

stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare

samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras ett anslag af

34,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande

af ammunition för målskjutning in. m.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 21:sta punkten föreslagit, har Riksdagen

bifallit.

Den af Eders Kongl. Maj:t i 22:dra punkten begärda höjningen i

anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna

läroverken har Riksdagen icke bifallit.

Bill till Biksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 23:dje punkten föreslagit, har Riksdagen

bifallit.

I anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i 24:de punkten föreslagit

och Riksdagens med afseende å pedagogierna fattade beslut, har Riksdagen

beslutit, att ordinarie anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor

må nedsättas med kronor 38,130 eller till kronor 24,417, samt

att aflöningen till de lärare, som qvarstå på de till indragning beslutade

pedagogiernas stat må utgå af anslaget till de allmänna läroverken.

I anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i 25:te punkten föreslagit

och Riksdagens ofvan omförmälda beslut, för så vidt de på staten för

de allmänna läroverken inverka, har Riksdagen dels förhöjt det nu med

kronor 2,867,443 uppförda kontanta ordinarie anslaget till de allmänna

läroverken med kronor 35,010: 36, eller till kronor 2,902,453: 36, dels å

extra stat för 1891 uppfört kronor 40,000.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning i 26:te punkten

och en inom riksdagen väckt motion har Riksdagen medgifvit, att,

enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, af reservationerna å anslagen till de allmänna läroverken

må användas ett belopp af högst 20,000 kronor årligen till understöd

åt enskilda läroverk, livilka förbereda till studentexamen.

Hvad Eders Kongl. Maj:t i 27:de punkten föreslagit, har, enär Eders

Kong]. Maj:ts framställning i 2:dra punkten icke vunnit Riksdagens

bifall, förfallit.

Stockholm den 19 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Ilaeggströms boktryckeri, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.