Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1890-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1890:92, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 92.

7

N:o 92.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1890.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 73, bevillningsutskottets betänkande

n:o 15 och bankoutskottets memorial n:o 9.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa

statsreglering omfattar, eller år 1891 och intill dess ny statsreglering derefter

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 20,520,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna eller bevillning urna till 67,880,000 kronor.

Grundskatt. Eders Kongl. Maj:t, som i särskild proposition föreslagit

Riksdagen att under vissa förutsättningar besluta, att i de å viss jord

hvilande grundskatter, som med tillämpning af bestämmelserna i kongl. kungörelserna

den 5 juni 1885 och den 3 februari 1888 samt kongl. blefven

den 13 juli och 25 november 1887 blifvit nedsatta med trettio procent,

ytterligare nedsättning skulle från och med år 1891 ega rum med tio procent

af det belopp, hvarå föregående nedsättning beräknats, har i sammanhang

dermed hemstält, att inkomsttiteln grundskatt, som i den af statskontoret

föreslagna beräkningen för år 1891 upptagits till samma belopp, hvarmed

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 92.

deri i riksstaten för år 1890 är uppförd, eller 4,185,000 kronor, måtte minskas

med ett nedsättningen motsvarande belopp af 460,481 kronor 93 öre till

3,724,518 kronor 7 öre, eller i rundt tal 3,724,000 kronor.

Då Eders Kong!. Maj:ts omförmälda förslag i fråga om ytterligare

nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter äfvensom särskilda inom

riksdagen i samma ämne väckta motioner genom kamrarnes skiljaktiga beslut

förfallit, har inkomsttiteln grundskatt, på sätt statskontoret jemväl föreslagit,

för år 1891 upptagits till samma belopp, hvarmed den är i 1890 års riksstat

uppförd, eller 4,185,000 kronor.

Stämpelmedlen har Eders Kong! Maj:t i enlighet med statskontorets

förslag ansett böra för år 1891 i riksstaten upptagas med samma belopp

som för innevarande år, eller 3,700,000 kronor.

Då emellertid stämpelmedlen under år 1888, det sista år, för hvilket

tillförlitliga upplysningar kunnat erhållas, icke uppgått till 3,700,000 kronor,

samt genom beslut vid innevarande riksmöte dels stämpeln för gravationsbevis,

utfärdade af domare på landet, betydligt nedsatts, dels ock stämpelafgiften

för vissa slag af produktionsbevis helt och hållet borttaga, har

Riksdagen ansett, att det af Eders Kongl. Maj.t förslagsvis beräknade

beloppet på denna statsinkomst icke kan med säkerhet påräknas, utan beräknat

stämpelmedlen för år 1891 till 3,600,000 kronor.

Hvithetssockertillverkningsafgiften. Denna afgift, som i innevarande års

riksstat upptagits till 550,000 kronor, har utgjort:

år 1886

» 1887

» 1888

eller i medeltal för

dessa tre år................................................................................. » 404,549: —

samt år 1889.............................................................................. » 635,812: —

Då medeltalet af förstnämnda tre års inkomst af denna afgift understigit

den senast antagna beräkningen, har statskontoret hemstält, att någon

förändring i denna beräkning icke måtte vidtagas med anledning af det höga

inkomstbeloppet under sistlidna år. I enlighet härmed har ock Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att hvitbetssockertillverkningsafgiften för år 1891 beräknas

till 550,000 kronor.

Under tiden januari—mars innevarande år uppgick inkomsten af ifrågavarande

skatt till 331,611 kronor. Då detta belopp är betydligt större än

motsvarande belopp för 1889, hvilket utgjorde allenast 163,645 kronor, samt

denna skatt visat sig vara i ständigt stigande, har Riksdagen ansett den
-

kronor 323,020: —

» 346,282: —

» 544,345: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens Skrifvelse N:o 92. 9

samma med säkerhet under år 1891 icke komma att understiga 650,000

kronor, och följaktligen upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften i 1891

års riksstat med 650,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande statsreglering

må beräknas och användas odispmeradt öfverskott å statsreglering ärna för år

1888 och föregående år med 5,750,000 kronor.

Med bifall härtill har Riksdagen beslutit att såsom tillgång vid statsregleringen

för år 1891 beräkna och använda odisponeradt öfverskott å statsregleringarna

för år 1888 och föregående ar med 5,750,000 kronor.

I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med

beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af Riksbankens vinst föl

år 1889 måtte anvisas för statsverkets behof till utbetalning vid den tid

under år 1891, som af Riksdagen komme att bestämmas. Med bifall till

hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har Riksdagen beslutit, att af

riksbankens under år 1889 upplupna vinst ett belopp af 1,300,000 kronor

skall öfverlemnas till statsverket samt af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas

statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet af hvarje af

månaderna januari, april, juli och oktober 1891.

Stockholm den 20 maj 1890.

Med undersåtlig vördnad.

bih. till Riksd. Prof- 1890. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 20 Raft

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 92.

Statsverkets inkomster.

Kontant.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt....................

Kronor.

4.185.000

250.000

300.000

51.000

26.000

68,000

110.000

350.000

2.600.000

665.000

240.000

25,000

1,200,000

1.350.000

6.500.000

2.500.000

100.000

ö.

Kyrkotionde.....................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...........

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet.........

Trosspassevolansafgift .........

''Tillfälliga rotevakansafgifter.................

Soldatvakansafgift .................

Båtsmansvakansafgift...................

Arrendemedel ................

Mantalspenningar...................

_

Bötesmedel...........

Kontrollstämpelmedel.........

Fvr- och båkmedel....................

_

Telegrafmedel....................

J ernvägstrafikmedel..................

Skogsmedel..................

Extra uppbörd.......................

S.gr 20,520,000: —

1

Beviliningar.

Tullmedel.....................

Postmedel.....................

Bevillningsafgifter för särskilda förmäner och

Stämpelmedel ....................

rättigheter ...

38,000,000

7.380.000

350.000

3.600.000

13,700,000

650.000

3.700.000

—

Bränvinstillverkningsskatt..............

Hvitbetssockertillverknintrsafeift.........

Bevillning af fast egendom samt af inkomst .

S:gr 67,380,000: —

Summa

87,900,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.