Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1891-05-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:103, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

1

N:o 103,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren — 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 64, bevillningsutskottets betänkande

n:o 22 och bankoutskottets memorial n:is 8 och 9.)

Till Konungen.

\rid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den

tid nästa statsreglering omfattar, eller år 1892 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar,

funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 20,490,000 kronor och

de extra ordinarie inkomsterna eller bevillning ärna till 68,780,000 kronor.

Grundskatt. Eders Kongl. Maj:t, som i särskild proposition föreslagit

Riksdagen att under vissa förutsättningar besluta, att de å viss jord

hyllande grundskatter, som med tillämpning af bestämmelserna i kongl.

kungörelsen den 5 juni 1885 blifvit nedsatta med trettio procent, skulle

afskrifvas under loppet af tio år, samt att dessa skatter skulle från och

med år 1892 nedsättas med tjugu procent af det belopp, hvarå nedsättBih.

till Iiiksd. Prof. 18.91. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. ''JO Häft. (N:is 103—108.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

ningen enligt omförmälda kungörelse beräknats, har i sammanhang dermed

i propositionen n:o 37 hemstält, att inkomsttiteln grundskatt, som

i statsverkspropositionen för år 1892 upptagits till samma belopp som

det, hvarmed den i riksstaten för år 1891 är uppförd, eller 4,185,000

kronor, måtte, minskad med ett nedsättningen motsvarande belopp al

921.000 kronor, för år 1892 beräknas till 3,264,000 kronor.

Då så väl Eders Kongl. Maj:ts omförmälda förslag om afskrifning

af de å viss jord hvilande grundskatter som ock särskilda inom Riksdagen

väckta motioner om nedsättning i grundskatterna genom kamrarnes

skiljaktiga beslut förfallit, har inkomsttiteln grundskatt, på sätt

Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, för år 1892 upptagits

till samma belopp som uti innevarande års riksstat, eller till

4.185.000 kronor.

I förenämnda proposition n:o 37 har Eders Kongl. Maj:t under enahanda

förutsättningar, som föranledt förslaget om nedsättning i beräkningen

af inkomsttiteln: grundskatt, hemstält, att nedannämnda ordinarie

statsinkomster måtte på följande sätt för år 1892 beräknas, nemligen:

tillfälliga rotevakansafgifter till ..................................... kronor 53,000:

soldatvakansafgift till ....................................................... » 68,000:

och båtsmansvakansafgift till.............................................. » 275,000:

Dessa inkomsttitlar har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit böra för år 1892 upptagas sålunda:

tillfälliga rotevakansafgifter .............................................. kronor 68,000:

soldatvakansafgift.................................................................... » .95,000: •

båtsmansvakansafgift............................................................... » 385,000:

Och då, på sätt i fråga om grundskatterna här ofvan anförts, förutsättningarna

för den nedsatta beräkningen jemväl i afseende å berörda

inkomsttitlar förfallit, hafva desamma uppförts med de i statsverkspropositionen

föreslagna belopp, hvilka helt och hållet öfverensstämma

med hvad i statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning

föreslagits i fråga om dessa inkomsttitlars beräkning för år 1892.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Denna afgift, som i innevarande

års riksstat upptagits till 650,000 kronor, har utgjort

år 1887 ...................................................................................... kronor 346,282: —

» 1888 ...................................................................................... » 544,345: —

» 1889 ...................................................................................... » 635,812: —

eller i medeltal för dessa tre år....................................... » 508,813:

samt år 1890 .......................................................................... » 997,976:

Då denna inkomst fortfarande visat sig vara i stigande, har statskontoret

ansett densamma för 1892 kunna beräknas till åtminstone

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

800,000 kronor. I enlighet härmed har ock Eders Kongl. Maj:t i propositionen

angående rikets tillstånd och behof föreslagit, att hvitbetssockertillverkningen

för 1892 måtte till sistnämnda belopp beräknas.

Af statsrådsprotokollet öfver finansärenden af den 14 mars 1891,

bifogadt Eders Kongl. Maj:ts proposition af samma dag angående beräkning

af viss andel af öfverskottet å 1890 års statsreglering såsom tillgång

vid statsregleringen för år 1892, framgår emellertid, att chefen för

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå uti ett den 7 sistnämnda

månad afgifvet memorial anfört, att med säkerhet kunde antagas, det

afverkningen under tillverkningsåret 1 september 1891—1 september

1892 komme att öfverstiga 230,000 tonn betor; med den skatteberäkning,

som för närvarande vore gällande, skulle hvitbetssockerskatten derför

under samma tillverkningsår uppgå till något mera än 1,350,000 kronor.

På grund af dessa utaf chefen för kontrollbyrån meddelade, uti statsrådsprotokollet

närmare omförmälda upplysningar förklarade sig föredragande

departementschefen anse beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1892 med iakttagande af all nödig försigtighet kunna

höjas till 1,300,000 kronor. I enlighet härmed har ock afgiften för sistnämnda

år till detta belopp i berörda proposition beräknats.

Såsom af sistnämnda chefens för finansdepartementet redogörelse

framgår, har inkomsten af denna skattetitel, i följd af den fortgående

anläggningen af nya hvitbetssockerfabriker, stigit ändock mycket starkare,

än statskontoret beräknat. Redan under tillverkningsåret 1890—

1891 öfverstiger den 1,250,000 kronor, och nya fabriker väntas under

året komma i gång. Derjemte har innevarande års Riksdag beslutat, att

ifrågavarande afgift från och med den 1 nästkommande september skall

höjas från två femtedelar till hälften af gällande tullsats för utländskt

råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel!) antagna

holländska standard. Skatten kommer sålunda att ökas med en fjerdedel

af sitt nuvarande belopp, eller enligt den af chefen för kontrollbyrån

angifna beräkningsgrund med ytterligare 325,000 kronor.

Ehuruväl Riksdagen icke har något att erinra emot de af chefen

för kontrollbyrån verkstälda beräkningar, torde dock nödig försigtighet

bjuda att för år 1892 icke beräkna skatten till hela det belopp, som af

dessa beräkningar framgår, utan till allenast 1,600,000 kronor.

Riksdagen har alltså för år 1892 i riksstaten upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften

till sistnämnda belopp, 1,600,000 kronor.

Vidare har Riksdagen, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, såsom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 103.

tillgång till förevarande statsreglering beräknat och användt öfverskott

ä st åt sreglering ärna för år 1889 och föregående år, 5,887,000 kronor.

I sist omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang

med beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af riksbankens

vinst för år 1890 måtte anvisas för statsverkets behof 1,850,000 kronor

till utbetalning vid den tid under år 1892, som af Riksdagen komrae

att bestämmas. Med bifall'' härtill har Riksdagen beslutit, att af riksbankens

vinst för år 1890 ett belopp af 1,850,000 kronor skall öfverlemnas

till statsverket samt af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret

och utgå med eu fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna

januari, april, juli och oktober år 1892.

Stockholm den 14 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 103. 5

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster. Kronor öre

Grundskatt ........................................................................................ 4,185,000: —

Kyrkotionde ................................................. 250,000: —

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål................... 300,000: —

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ... 51,000: —

Trosspassevolansafgift....................................................................... 26,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter........................................................... 68,000: —

Soldatvakansafgift .............................................................................. 95,000: —

Båtsmansvakansafgift ....................................................................... 385,000: —

Arrendemedel ..................................................................................... 2,550,000: —

Mantalspenningar.............................................................................. 665,000: —

Bötesmedel........................................................................................... 240,000: —

Kontrollstämpelmedel....................................................................... 25,000: —

Fyr- och båkmedel............................................................................ 1,200,000: —

Telegrafmedel..................................................................................... 1,350,000: —

Jernvägstrafikmedel ...................................................................... 6,500,000: —

Skogsmedel........................................................................................... 2,500,000: —

Extra uppbörd .................................................................................. 100,000: —

S:gr 20,490,000.

Bevillningar.

Tullmedel............................................................................................ 38,000,000: —

Postmedel........................................................................................... 7,700,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 380,000: —

Stämpelmedel .................................................................................. 3,600,000: —

Bränvinstillverkningsskatt......................................................... 13,700,000: —-

Hvitbetssockertillverkningsafgift................ 1,600,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst ........................ 3,800,000: —

S:gr 68,780,000. Summa 89,270,000: —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.