Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1891-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:16, Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens SJcrifvelse N:o 16.

"I

N:o 16.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 mars 1891.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag

till vägars anläggning och förbättring, bro- och

hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning

af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana

statsbidrags åtnjutande.

(Statsutskottets utlåtande n:0 14.)

Till Konungen.

Uti Eders Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och

behof har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till

reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen

gjort framställning om de anslag, h vilka Eders Kongl. Maj lansett

böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och frostminsknings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 16. 5

företag; och får Riksdagen härmed anmäla följande i anledning deraf

fattade beslut.

l:o. Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre göda vägar har Eders Kongl. Maj:t

i ofvan berörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof

föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1892 bevilja 800,000 kronor.

Med bifall till detta Eders Kongl. Maj:ts förslag, har Riksdagen

för år 1892 till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp

af 800,000 kronor.

2:o. Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

begärt för år 1892 ett anslag af 150,000 kronor, eller samma

belopp, till hvilket detta anslag, sedan det under åren 1883—1890 utgått

med 100,000 kronor årligen, af sistlidna års Riksdag höjdes.

Riksdagen har, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit, till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder för år 1892 anvisat 150,000

kronor.

3:o. Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis

afse att minska frostländigheten, har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

äskat anvisande för år 1892 af 100,000 kronor.

Sedan under en följd af år Riksdagen beviljat dels anslag utan

återbetalningsskyldighet för understödjande af sådana utdikningar och

vattenaftappningar i de norra länen, som hufvudsakligen afsåge att förminska

frostländigheten, och dels låneunderstöd för befrämjande af utdikningar

och aftappningar af sänka trakter och sjöar för beredande

af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län, beslöt 1873

års Riksdag den ändring härutinnan, att till Eders Kongl. Maj:ts disposition

stäldes två för hela riket gemensamma anslagssummor, den ena

att såsom låneunderstöd anvisas för sådana utdikningar och aftappningar

af sänka trakter och sjöar, som hufvudsakligen afsåge att befrämja odlingsföretag,

och den andra att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

användas till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsåge att förminska frostländigheten;

och förfors på ungefär enahanda sätt vid de följande riksdagarne till

år 1883.

Sistnämnda års Riksdag åter beslöt bildande af en särskild fond,

den sedermera s. k. odlingslånefonden, med ändamål att genom lån under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

stödja odling af sänka trakter, samt vidtog i sammanhang dermed en

förändring af anslaget till frostländighetens minskande, hvilken förändring

i viss mån gaf berörda anslag ett annat ändamål än tillförene.

Enligt hvad nyss blifvit nämndt, hade anslaget till år 1883 varit bestämdt

för företag, hvilka »företrädesvis)) afsåge att minska frostländigheten.

I de företag, till hvilkas utförande understöd erhållits från omförmälda

anslag, ansågs emellertid äfven odling af den utdikade marken

i allmänhet hafva ingått såsom ett icke oväsentligt moment. På

grund deraf ändrade 1883 års Riksdag anslagets bestämmelse derhän,

att detsamma anvisades till understödjande af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd. I denna form beviljades sedermera anslaget,

för åren 1884—1888 med 100,000 kronor årligen och för hvardera

af åren 1889—1891 med 50,000 kronor.

Vid 1885 års riksdag väckte emellertid flere representanter från

de nordliga länen förslag derom, att »formen för eller, rättare sagdt,

titeln på ifrågavarande anslag» måtte blifva den före år 1883 brukade.

Till stöd härför anfördes, att i Norrland den förnämsta och i de allra

flesta fall enda afsigten med utdikningen af en myr vore undanrödjandet

af en frosthärd för den jord, som redan vore under plog, men att

bestämmelsen, att den vattensjuka marken icke skulle kunna med fördel

odlas, orsakade, att den norrländske jordbrukaren icke kunde få del af

frostminskniugsfonden, så vida icke den myr, han ämnade utdika, hörde

till det i närheten af de odlade bygderna i Norrland sällan förekommande

slag, der jorden efter torrläggningen icke dugde till odling.

Riksdagen fann visserligen syftet med förslaget beaktansvärdt, men då

Riksdagen ansåg orden »utan att kunna med fördel odlas» icke utesluta

möjligheten af en sådan användning af anslaget, att understöd derifrån

lemnades till torrläggning af mark, som, ehuru odlingsbar, ej med fördel

kunde odlas, vidtog Riksdagen icke någon förändring i den år 1883

meddelade bestämmelsen.

Att den af 1883 års Riksdag företagna ändring i bestämmelserna

rörande frostminskningsanslaget utfallit mindre lyckligt för rikets båda

nordligaste län, lärer icke kunna bestridas. Derom vittnar tillräckligt

tydligt den omständigheten, att, under det berörda anslag före år 1884

varit lifligt eftersökt inom så väl Norrbottens som Yesterbottens län och

jemväl till stor del kommit dessa län till godo, efter nämnda år endast

en högst obetydlig del och några år alls intet af anslaget gått till jordegare

i Norrbottens län, medan bidragen till Vesterbottens län samtidigt

sjunkit till mindre än hälften af de belopp, hvarmed de förut i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

allmänhet plägat utgå. I Jemtlands län har deremot inträffat motsatsen.

Före år 1884 tog detta län anslaget icke synnerligen mycket i anspråk,

men från och med sagda år har till Jemtlands län anvisats hälften och

derutöfver af samtliga från frostfonden beviljade anslag.

Den olika verkan, förändringen sålunda visat sig medföra, beror

uppenbarligen derpå, att de ordalag, hvarmed anslagets ändamål angifves,

lemna rum för olika tolkning. Riksdagen anser visserligen den

friare uppfattning, som synes hafva gjort sig gällande hos vederbörande

inom Jemtlands län, närmast öfverensstämma med Riksdagens år 1885,

uttalade åsigt, och torde förhållandena i Norrbottens och Vesterbottens

län icke vara i så betydlig grad olika med förhållandena i förstnämnda

län, att icke Norrbottens och Vesterbottens län, äfven med anslagstitelns

nuvarande lydelse, borde kunna komma i åtnjutande af understöd

från fonden, men då en olika tolkning af ordalagen kunnat göra

sig gällande, trots Riksdagens ofvan omförmälda förklaring år 1885,

har Riksdagen funnit sig böra vidtaga en förändring af formen för anslagets

anvisande.

Riksdagen har dock icke ansett sig böra bevilja anslaget under

den titel Eders Kongl. Maj:t föreslagit, eller, med andra ord, en återgång

till det uttryckssätt, som begagnats före år 1883. Uttrycket

»sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse

att minska frostländigheten» inrymmer nemligen, för att icke säga påpekar,

att anslaget äfven må användas till främjande af odlingsföretag.

Ett dylikt användande af anslaget står dock, enligt Riksdagens mening,

helt och hållet i strid med det ändamål, anslaget numera efter odlingslånefondens

bildande har och bör hafva.

Riksdagen har derför ansett, att i främsta rummet ordet »företrädesvis»

bör utgå, och att anslaget i öfrigt bör erhålla en sådan form,

att bestämdt utmärkes, att ändamålet med de företag, till hvilkas understödjande

anslaget är anvisadt, skall vara frostländighetens minskande.

Enligt Riksdagens tanke måste man dessutom nödvändigt

fordra, att denna frostländighet skall vara till skada för närliggande

bygd.

Riksdagen har emellertid icke förbisett, att genom anslagets beviljande

på omförmälda sätt det kan komma att inträffa, att genom

utdikning, verkstäld med bidrag från frostfonden, jord vinnes, som

skulle kunna med fördel odlas. Men då Riksdagen föreställer sig, att

det icke skall möta synnerlig svårighet för vederbörande undersökningsförrättare

att i hvarje särskilt fall afgöra, huru vida ändamålet med

ett ifrågasatt utdikningsföretag är frostländighetens minskande för annan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

mark eller ett omedelbart vinnande af odlingsbar jord, har Riksdagen

icke hyst några betänkligheter mot anslagets beviljande under nyssberörda

form.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, att till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, för

år 1892 anvisats 100,000 kr.

4:o. I afseende k vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, har Eders Kongl. Maj :t icke föreslagit annan

ändring, än att 100,000 kronor af vägbyggnadsfönden må sålunda disponeras,

att, der Eders Kongl. Maj:t pröfvar särskilda omständigheter sådant

påkalla, anslag derifrån till väganläggningar och vägförbättringar må

medgifvas äfven till högre belopp än två tredjedelar af den beräknade

kostnaden.

Ehuru Riksdagen har insett, att förhållanden kunna gifvas, då bestämmelsen

att statsbidraget skall hållas inom två tredjedelar af kostnaden

utgör ett hinder för anläggandet af vägar, som kunna anses vara

af särskild vigt för det allmänna, samt att det till följd deraf i vissa

fall skulle kunna vara med statens fördel öfverensstämmande, att dess

bidrag utginge med större belopp, än hvad som i regel är faststäldt,

har Riksdagen likväl ansett sig icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts

förslag.

Riksdagen har dervid ledts af den öfvertygelse att, derest Riksdagen

skulle lemna ett allmänt medgifvande, att en del af fonden finge

användas till anslag, utgörande mer än två tredjedelar af den för ett

vägarbete beräknade kostnaden, från allt flere orter skulle framkomma

anspråk på erhållande af fördelaktigare vilkor än de för fonden i allmänhet

gällande. Det har synts Riksdagen vida lämpligare, att, om

Eders Kongl. Maj:t skulle finna det allmännas intresse fordra någon

eller några särskilda väganläggningar, till hvilkas utförande de enskilde

skulle för mycket betungas genom att bidraga med en tredjedel af

kostnaden, framställning göres till Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t

för det eller de uppgifna företagen må af den till väganläggningar

anslagna fonden använda erforderliga angifna belopp utan iakttagande

af den i allmänhet gällande bestämmelsen om statsbidragets förhållande

till kostnadssumman.

Till följd häraf har Riksdagen beslutat, att de allmänna vilkor

och föreskrifter, hvilka finnas intagna i Riksdagens skrifvelser den 27

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Biksdagens Skrifvelse N:o 16.

april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889

(n:o 43), fortfarande skola blifva gällande.

Till upplysning om sammanlagda beloppet af de enligt denna

skrifvelse beviljade anslagssummor bifogas ett deröfver'' uppgjord t sammandrag.

Stockholm den 14 mars 1891. *

Sammandrag af de utaf 1891 års Riksdag beviljade, i dess skrifvelse

n:o 16 omförmälda, statsbidrag för väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt

torrläggning af vattensjuka marker.

Med undersåtlig vördnad.

Anslag.

Kronor. 8.

A. Väganläggningar och väg förbättring av.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller

omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar ... 800,000

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och

mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder

......................................................................................................

150,000

C. Frostminskning sföretag.

Till fond för understödjande af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för närliggande bygd ....................................

100,000

Summa kronor

1,050,000|

Bill. till Biksd. Prot. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.