Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1891-05-13 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:37, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rihdagens Skrifvelse N:o 37.

1

N:o 37.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8 och 8 a.)

i

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

l:o) Eders Kongl. Maj:t har i den till Riksdagen den 14 januari

1891 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

Bill. till Riksd. ProL 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft. (N:o 37.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

föreslagit, att det under förestående rubrik upptagna belopp måtte, för

ökande af deri ingående anslag för amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning

m. m., höjas från 62,400 kronor till 64,000 kronor, eller med

1,600 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Mynt- och kontrollverken.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att den i gällande stat för kontrollverket för kontrolldirektören

upptagna förmån af fri bostad med vedbrand finge beräknas till ett

värde af 1,200 kronor, deraf 800 kronor skulle anses tillhöra lönen.

Enligt hvad af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 12 januari 1891 inhemtas, har departementschefen

vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af ifrågavarande

ärende till en början erinrat, hurusom aflöningsförmånerna för

kontrolldirektören genom den under den 8 december 1876, i enlighet

med samma års Riksdags beslut, faststälda nya stat för mynt- och kontrollverken

blifvit bestämda till lön 2,600 kronor och tjenstgöringspenningar

1,400 kronor jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor, samt fri bostad och vedbrand; hvarefter'' departementschefen

anmält, att kontrolldirektören Carl Salomon Bleckert Lindman i en till

Eders Kongl. Maj:t stäld skrift, med förmälan att nyssnämnda förmån

af fri bostad och vedbrand vid bevillningstaxeringen uppskattats till

1,500 kronor samt att Lindman,* hvilken den 13 december 1878 utnämnts

till kontrolldirektör, vore i åtnjutande af förberörda två ålderstillägg,

så att hans hela löneinkomst, med beräkning af bostadsförmånen jemte

vedbrand till sistnämnda belopp, utgjorde 6,500 kronor, anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t måtte förklara honom berättigad att vid snart förestående

afskedstagande i pension bekomma ett samfäldt belopp af fasta

lönen med ålderstilläggen och dertill ett belopp, som Eders Kongl. Maj:t

kunde finna skäligt motsvara förmånen af fri bostad med vedbrand,

hvilken förmån, enligt sökandens mening, icke borde kunna anses tillhöra

tjenstgöringspenningarna.

Statskontoret, hvars utlåtande öfver denna framställning blifvit inhemtadt,

har funnit det belopp, hvartill Lindmans boställsförmån vid

bevillningstaxeringen upptagits, eller 1,500 kronor, väl högt, och för sin

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 57.

del ansett nämnda förmån jemte vedbrand kunna beräknas till lika belopp,

hvartill ersättning för samma boställe jemte vedbrand vid 1877

års riksdag tillerkänts myntmästaren Tham, eller 1,200 kronor, hvaraf

två tredjedelar borde betraktas såsom lön och en tredjedel såsom tjenstgöringspermingar.

Med iakttagande häraf skulle pensionen för kontrolldirektören,

efter det han kommit i åtnjutande af två ålderstillägg, uppgå

till 4,400, ett belopp, hvilket statskontoret ansåge vara tillräckligt.

För egen del har departementschefen lika med statskontoret ansett

billigt, att någon förhöjning i pension blefve kontrolldirektören beredd,

och har departementschefen funnit sig likaledes kunna biträda den af

statskontoret i sådant syfte föreslagna anordning.

Då den pension Lindman enligt gällande stat för mynt- och kontrollverken

är berättigad att vid afskedtagandet erhålla, efter Riksdagens

uppfattning icke är så otillräcklig, att förhöjning deri nödvändigt erfordras,

samt den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna anordning, att vid

beräknandet af den ifrågavarande bostadsförmånens penningvärde en

del af samma förmån skulle anses utgöra lön och en annan del tjenstgöringspenningar,

dessutom synts Riksdagen i och för sig oegentlig, har

3:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för den 12

januari 1891 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, måtte för år 1892

bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,250,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle

ökas med 198,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1892 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år faststälda, äro, enligt hvad åberopade statsrådsprotokoll

gifver vid handen, följande:

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke vunnit Riksdagens

bifall.

Postverket.

år 1892. år 1891.

aflöningsstaten......

öfvergångsstaten

indragningsstaten

kr. 2,820,800: — kr. 2,767,200

» 6,200: — » 7,400

2,593: — » 5,080

Transport kr. 2,829,593: — kr. 2,779,680

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

år 1892.

Transport kr. 2,829,593: —

pensionsstaten ....................................... » 88,000: —

omkostnadsstaten.................................. » 4,193,500: —

oförutsedda utgifter ............................ » 90,000: —

afkortningar och restitutioner in. in. » 48,907: —

Summa kr. 7,250,000: —

år 1891.

kr. 2,779,680: —

» 85,540: —

» 4,048,500: —

» 90,000: —

» 48,280: —

kr. 7,052,000: —

Då postverkets inkomster för år 1892 beräknats till 7,700,000 kronor,

komrae således, vid bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, inkomsterna

att öfverstiga utgifterna med 450,000 kronor.

Hvad till ofvan åberopade statsrådsprotokoll anförts i fråga om förhöjningar

i det å aflöningsstaten uppförda anslaget till arfvoden åt extra

vaktbetjente och till lmshyrebidrag för en del betjente samt i det å omkostnadsstaten

upptagna anslaget till traktamenten för vaktbetjente har

visserligen synts Riksdagen innebära giltiga skäl för att nu, i enlighet

med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, höja de ifrågavarande anslagen,

men den stegring, som år efter år egt rum i utgifterna för berörda

ändamål, har hos Riksdagen väckt farhågor, att i en icke aflägsen framtid

dessa utgifter kunna komma att öfverstiga hvad som äfven med hänsyn

till postverkets fortgående utveckling må anses skäligt.

Då öfriga af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta förändringar i postverkets

utgiftsstater icke gifvit anledning till någon erinran från Riksdagens

sida, har Riksdagen jemväl vidtagit berörda förändringar.

Af hvad till statsrådsprotokollet meddelats rörande ändrad plan

för uppförande al för postverket erforderlig ny byggnad i Sundsvall

framgår, att samma byggnad, oafsedt den del deraf, som skulle

disponeras af telegrafverket, skulle komma att uppföras till större

dimensioner än hvad postverkets egna behof för närvarande och under

den allra närmaste framtiden kunde anses kräfva, i det att nemligen en

särskild bostadslägenhet skulle anordnas för postmästaren. Då Riksdagen

af flera skål i allmänhet icke anser lämpligt, att i statens hus

inredas bostadsvåningar åt embets- och tjensteman, skulle Riksdagen i

enlighet med denna sin uppfattning icke hafva kunnat godkänna en

dylik anordning, derest icke i förevarande fall en särskild omständighet

synts Riksdagen böra föranleda till ett undantag från den allmänna regeln.

Den ständigt växande betydelse, Sundsvall erhåller i så väl po
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

ståliskt som telegrafiskt hänseende, berättigar nemligen, enligt Riksdagens

förmenande, till det antagande, att i en icke allt för aflägsen framtid

post- och telegrafrörelsen i Sundsvall skall hafva vunnit en så betydande

omfattning, att jemväl det utrymme, som upptages af den nu

till bostadsvåning för postmästaren afsedda lägenhet, skall befinnas vara

för samma rörelse erforderligt. Vid sådant förhållande synes Riksdagen

eu klok hushållning bjuda, att den ifrågavarande byggnaden redan

från början uppföres till den i förevarande plan afsedda storlek, helst

kostnaden för anbringandet, i sammanhang med husets uppbyggande

i öfrigt, af omförmälda lägenhet icke lärer stiga till högre belopp

än att under den tid, som åtgår innan lägenheten kan blifva för

post- och telegrafverkets behof erforderlig, fullt skälig ränta å beloppet

kan erhållas genom lägenhetens uthyrning till postmästaren

eller annan person. Riksdagen antager nemligen, att den hyra, som

postmästaren, enligt hvad af statsrådsprotokollet synes framgå, skulle

för lägenheten erlägga, icke till beloppet kommer att sättas lägre än

hvad i allmänhet för våningar af samma storlek i orten betalas, likasom

Riksdagen föreställer sig, att, derest postmästaren icke skulle befinnas

villig att på de vilkor, som af generalpoststyrelsen kunna anses

skäliga, förhyra lägenheten, densamma varder på enahanda vilkor till

förhyrning utbjuden åt allmänheten. Beträffande särskildt den kostnad

af 166,500 kronor, hvartill det ifrågavarande byggnadsarbetet beräknats

komma att uppgå, anser sig Riksdagen kunna hysa förhoppning, att,

då prisen på byggnadsmaterial äro stadda i sjunkande, berörda kostnad

i verkligheten skall kunna något nedbringas. Då kostnaden, hvad postverkets

andel deri vidkommer, skall bestridas från anslaget till oförutsedda

utgifter, har Riksdagen emellertid trott anledning icke förefinnas

att nedsätta samma anslag under det belopp, hvartill detsamma de

senare åren varit uppfördt.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med beräknande af

postverkets utgiftsstater för år 1892 till följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten.................................................................... kronor 2,820,800: —

öfvergångsstaten.................................................................. » 6,200: —

indragningsstaten........................................................ » 2,593: —

pensionsstaten ....................................................................... » 88,000: —

omkostnadsstaten.................................... » 4,193,500: —

oförutsedda utgifter .............................. » 90,000: —

afkortningar och restitutioner in. m........................... » 48,907: —

tillsammans kronor 7,250,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,250,000 kronor

att utgå direkt af postmedlen.

Telegrafverket.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 12 januari 1891 omförmälda ändringar i telegrafverkets

stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade,

måtte såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till

telegrafverket för år 1892 anvisa enahanda belopp, 1,350,000 kronor,

hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva,

att det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge

af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Enligt hvad af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, skulle telegrafverkets

utgiftsstater för år 1892 komma att utvisa följande summor:

aflöningsstaten....................................................................... kronor 939,800: —

öfvergångsaflöningsstaten ............................................. » 8,520: —

pensions- och understödsstaten............... » 97,660: —

underhållsstaten............................................... » , 284,800: —

tillsammans kronor 1,330,780: —

För innevarande år hafva samma staters summor bestämts sålunda:

aflöningsstaten................................

öfvergångsaflöningsstaten ...........

pensions- och understödsstaten

underhållsstaten............................

............................. kronor

930,200: —

»

8,720: —

»

97,660: —

»

284,800: —

Summa kronor

1,321,380: —

Slutsumman af de för år 1892 föreslagna staterna öfverstiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med 9,400 kronor, i det

att nemligen aflöningsstaten höjts med 9,600 kronor, medan åter öfvergångsaflöningsstaten

minskats med 200 kronor; och har Riksdagen, med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

afseende å hvad till statsrådsprotokollet anförts till stöd för de sålunda

ifrågasatta förändringarna i omförmälda stater, icke funnit anledning

att mot samma förändringar framställa någon erinran.

Allt sedan år 1871, då staten för telegrafverket första gången

understäldes Riksdagens pröfning, har Eders Kongl. Maj:t årligen af

Riksdagen äskat medgifvande, att det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna

uppstå, finge af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och förbättring, och år efter år har Riksdagen

bifallit dessa Eders Kongl. Maj:ts framställningar. Jemväl för

nästkommande år har Eders Kongl. Maj:t, såsom af det förestående

framgår, begärt ett dylikt medgifvande. Det synes Riksdagen likväl

kunna med allt skäl ifrågasättas, huruvida icke tidpunkten snart vore

inne, att den undantagsställning, telegrafverket sålunda intagit i förhållande

till öfriga kommunikationsinrättningar, upphörde och verkets

öfverskott stäldes till Riksdagens disposition. Enligt hvad Riksdagen

inhemtat, hafva nemligen telegrafverkets reserverade medel under de

senare åren uppgått till ganska afsevärda belopp. Sålunda utgjorde,

enligt meddelad uppgift, telegrafverkets kontanta tillgång utöfver skuld

vid 1885 års utgång .................................................................. kr. 225,658: 59

Öfverskotten uppgingo sedermera

för år 1886 till ....................................... kr. 3,982: 98.

» » 1888 » ....................................... » 170,738: 78.

» » 1889 » ....................................... » 123,508^81. kr. 298,230: 57

kr. 523,889: 11.

Af dessa medel användes på grund af särskilda

Eders Kongl. Maj:ts bemyndiganden:

under år 1885 .......................................... kr. 92,624: 17.

» » 1886 .......................................... » 52,503: 40.

» » 1887 .......................................... » 17,067: 84.

8 » 1889 ......................................... » 101,263: 05. kr. 263,459: 46.

hvadan alltså tillgången vid 1889 års slut utgjorde...... kr. 260,429: 65.

Om till denna summa lägges öfverskottet för år

1890, hvilket lärer kunna beräknas till............................ » 108,370: 35

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

men åter från samma summa dragés hvad af ifrågavarande

medel enligt särskilda Eders Kongl. Maj:ts

bemyndiganden stälts till telegrafverkets disposition

under år 1890, eller............................................................... kr. 108,800: —,

kan alltså tillgången vid 1890 års slut beräknas till

omkring..................................................................................... » 260,000: —

Då emellertid en särskild af Eders Kongl. Maj:t tillsatt komité för

närvarande till behandling förehar den af Riksdagen väckta frågan om

post- och telegrafverkens förenande under en gemensam styrelse, samt

det synes uppenbart, att, derest en förening mellan de båda verken

kommer till stånd, det icke kan ifrågakomma, att Eders Kongl. Maj:t

öfver telegrafinkomsterna erhåller annan dispositionsrätt än den Eders

Kongl. Maj:t för närvarande eger öfver postinkomsterna, har Riksdagen

icke ansett lämpligt, att, innan kännedom erhållits om det förslag, omförmälda

komité lärer komma att afgifva, vidtaga någon inskränkning i

den Eders Kongl. Maj:t hittills tillerkända rätten att förfoga öfver

öfverskottet å telegrafmedlen.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med godkännande af de

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 januari 1891 omförmälda

ändringar i telegrafverkets stater, under Eders Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar, som kunna

finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå direkt

af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1892 anvisat 1,350,000 kronor

samt tillika medgifvit, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna

uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga

utveckling och förbättring.

Tullverket.

5:o) Beträffande tullverket har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 12 januari 1891 föreslagna förändringar i tullverkets

stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma

svarande belopp af 2,550,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen.

O

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater

för år 1892 enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att sluta

å följande belopp:

aflöningsstaten ................................................................. kronor 1,812,600: —

öfvergångsaflöningsstaten................................................... » 19,320: —

ålderstilläggsstaten......................................... » 220,000: —

indragningsstaten.................... » 25,910: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente

...................................................................... » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn ...... » 31,800: —

omkostnadsstaten .............................................................. » 213,370: —

Summa kronor 2,550,000: —

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten ................................................................... kronor 1,812,600: —

öfvergångsaflöningsstaten ............................................... » 28,370: —

ålderstilläggsstaten .......................................................... » 220,000: —

indragningsstaten................................................................ » 28,660: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente

............................................................................. » 227,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn......... » 31,800: —

omkostnadsstaten.................................................................. » 211,570: —

Summa kronor 2,560,000: —

Slutsumman af de för år 1892 föreslagna staterna understiger således

slutsumman af de för innevarande år faststälda med 10,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit har af Riksdagen bifallits.

Extra utgifter.

6:o) I sin berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och

förvaltning under år 1889 hafva nästlidet års statsrevisorer meddelat,

Bill. till Rissel. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

att å det under sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget till extra utgifter

under nedannämnda år följande reservationer förekommit, nemligen:

1880...............................

.............................. kronor

6,044:

67

1881...............................

............................. »

12,730:

56

1882...............................

............................. ))

20,716:

52

1883...............................

............................ ))

19,836:

57

1884...............................

............................. »

23,852:

33

1885...............................

............................. »

23,626:

46

1886.............................

............................. T)

28,867:

24

1887...............................

............................. ))

25,442:

41

1888...............................

............................. »

33,363:

28

1889..............................

................. ........... ))

33,144:

62;

och hafva revisorerne, med afseende å de i allmänhet alltjemt stigande

behållningar, som sålunda å omförmälda anslag uppkommit, ifrågasatt,

huru vida icke detta anslag, allt sedan år 1874 i riksstaten uppfördt

med 35,000 kronor, lämpligen skulle kunna i någon mån nedsättas.

I anledning af denna framställning har statskontoret afgifvit infordradt

utlåtande och dervid anfört, att, enligt hvad rikets ständer uti

skrifvelse den 5 juni 1841 anmält, rikets ständer, som då, med ledning

af den utaf Kongl. Maj:t den 16 maj 1840 utfärdade stadga angående

ärendenas fördelning mellan de särskilda statsdepartementen, verkstält

den ännu gällande fördelningen af riksstaten i nio hufvudtitlar, i sammanhang

dermed beslutat, att af det dittills å en särskild hufvudtitel

för allmänna och extra utgifter (den 8:de) uppförda anslag till extra utgifter

skulle i riksstaten upptagas:

under 2:a hufvudtiteln för justitiedepartementet............ 3,000 Rdr Bko

» 6:e » )) civildepartementet.................. 6,000 )) ))

» 7:e » » finansdepartementet, »med

hänseende till disposition

af pensioner och nådegåfvor» 35,000 » »

» 8:e )) )) ecklesiastikdepartementet ... 6,000 » »

samt att hvad af dessa anslag något år kunde å en eller annan titel

besparas skulle till påföljande år å samma titel reserveras. Det å sjunde

hufvudtiteln sålunda uppförda extra utgiftsanslaget hade vid 1847—1848

årens riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

blifvit nedsatt till 31,000 riksdaler banko, eller 46,500 kronor, i ändamål

att derigenom bereda tillgång för en motsvarande tillökning i åttonde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

hufvudtitelns enahanda anslag. Med afseende å det höga belopp, 87,783

kronor 34 öre, hvartill reservationerna å anslaget vid 1872 års slut

uppgått, hade vidare 1873 års Riksdag ansett detsamma kunna utan

olägenhet nedsättas till 35,000 kronor; och hade ifrågavarande extra

utgiftsanslag, i enlighet dermed och på sätt revisorerne förmält, allt

sedan år 1874 blifvit med nämnda belopp å riksstaten uppfördt.

Enligt rikshufvudböckerna för åren 1880—1889 hade utgifterna å

detta anslag, efter afdrag af anslaget tillfallna uppbördsmedel, äfvensom

besparingar och brister uppgått till:

Utgift.

Besparing, som

reserverats till

följande år.

Brist, som be- täckts af be- sparing från

föregående år.

År 1880 ...............................................

44,365

61

.

__

9,365

61

» 1881 ...............................................

28,314

11

6,685

89

—

—

» 1882 ................................................

27,014

04

7,985

96

—

—

» 1883 .............................................

35,879

95

—

—

879

95

» 1884 ................................................

30,984

24

4,015

76

—

—

» 1885 ................................................

35,225

87

—

—

225

87

» 1886 ................................................

29,759

22

5,240

78

—

—

» 1887 ...............................................

38,424

83

—

—

3,424

83

» 1888 ................................................

» 1889 ................................................

27,079

35,218

13

66

7,920

87

218

66

Säger

31,849

26

14,114

92

Reservationerna å detta anslag hade vid 1879 års utgång uppgått

till ....................................................................................................... kr. 15,410: 28.

Om dertill lades summan af de under de tio åren

1880—1889 uppkomna besparingarne...... kr. 31,849: 26

minskad med sammanlagda beloppet af

bristerna.......................................................... » 14,114: 92 „ 17,734; 34

uppkomme den summa af........................................................... kr. 33,144: 62,

hvartill reservationen vid 1889 års utgång, enligt samma års rikshufvudbok,

sig belöpte.

Utgifterna för år 1890 hade uppgått till 42,339 kronor 1 öre och

således öfverstigit anslaget med 7,339 kronor 1 öre, hvadan reservatio
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

nerna vid nämnda års utgång minskats från 33,144 kronor 62 öre, som

de utgjort vid årets början, till 25,805 kronor 61 öre.

Efter det statskontoret derefter redogjort för de behof, för hvilkas

tillgodoseende anslaget hufvudsakligen användts under åren 1880—1890,

har embetsverket vidare anmärkt, att den summa af 25,805 kronor 61

öre, hvartill reservationerna å anslaget vid utgången af nästlidet år

uppgingo, utvisade en tillökning för de sistförflutna 11 åren af 10,395

kronor 33 öre. Efter statskontorets tanke vore denna tillökning icke

så betydande, att deraf syntes böra hemtas anledning till en ytterligare

nedsättning i anslagets summa. Ofvanstående redogörelse för

anslagets utgifter samt derå under hvart och ett af nyssnämnda 11 år

uppkomna besparingar eller brister syntes statskontoret gifva giltigt

stöd för det antagande, att en sådan nedsättning inom kort skulle

medföra, att ifrågavarande reservationsanslag blefve otillräckligt för bestridande

af sådana utgifter, hvilka, i saknad af andra dertill lämpliga

medelstillgångar, eljest skolat till utgående af anslaget anvisas. Statskontoret

funne sig alltså icke kunna förorda den af Riksdagens revisorer

ifrågasatta nedsättningen af anslaget.

Vid det förhållande, att så stora reservationer under en följd af år

uppstått å ifrågavarande anslag, har Riksdagen, lika med revisorerne,

funnit någon nedsättning af anslaget skäligen böra ega ruin, men då,

enligt hvad statskontoret upplyst, besparingen å anslaget vid sistlidet

års slut icke obetydligt nedgått, och med hänsyn jemväl till de af statskontoret

i öfrigt framhållna omständigheter, har Riksdagen ansett denna

nedsättning böra begränsas till ett belopp af 3,000 kronor och anslaget

således fastställas till 32,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla,

att det under sjunde hufvudtiteln uppförda anslaget till extra utgifter,

nu 35,000 kronor, i riksstaten för nästkommande år uppförts med

ett till 32,000 kronor nedsatt belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

_ ?:0) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

är icke någon förändring ifrågasatt; och har Riksdagen i riksstaten för

år 1892 till oförändrade belopp uppfört samtliga, i nu gällande riksstat

uppförda ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln, i hvilka förändring

icke här ofvan anmälts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 37.

13

Extra anslag.

I fråga om tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva

nedannämnda beslut blifvit fattade.

Arfvode för eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

8:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen till beredande af arfvode för en byräassistent d

finansdepartementets bankbyrä på extra stat äfven för 1892 anvisat ett

belopp af 4,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

9:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält, har

embetsverket förskottsvis bestridt följande till sjunde hufvudtiteln hänförliga

utgifter, hvilka borde hos Riksdagen anmälas till ersättning,

nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och

kartläggning af åtskilliga kronans domäner......... kronor

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen.............................. »

» ersättning till vissa kronoarrendatorer och boställshafvare

för saknad afkomst af exproprierad

jord...................................................................................... »

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar

belöpande kostnad för deltagande under år 1889

i Hjelmarens och Qvismarens sänkning................. »

godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföre
tag.

........................................................................................ )>

ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen »

7,720: 17

6,858: 37

1,622: 79

7,862: 77

11,683: 31

137,963: 54

5>

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

till gäldande af prestlönemedel in. in., belöpande

å indragna häradshöfdingebostället 1 Va mantal

Medby Öfver- och Nedergården i Göteborgs

och Bohus län..................................................................

» godtgörande af förskjutna husröteersättningar åt

tillträdande arrendatorerna af sistnämnda boställe

samt af indragna hospitalshemmanet Vs

mantal Munkaskog i Skaraborgs län........................

» godtgörande af kostnaden för återförvärfvande

åt kronan af ett från indragna mönsterskrifvarebostället

Gulastorp n:is 4 och 5 i Kristianstads

län, såsom vederlag för vunnen jordförbättring

genom sjösänkning, utbrutet område .....................

» ersättning till egare af skattefrälsehemman, hvilkas

ränta icke blifvit af statsverket inlöst ..................

» godtgörande af reparations- och underhållsarbeten

å Tranebergs, Noekeby och Drottningholms

broar........................................................................

kronor

»

»

»

»

31: 88

3,782: —

251: 71

4,847: 91

2,928: 44

eller tillhopa kronor 185,552: 89.

Med anledning häraf och på grund af Eders Kong!. Maj:ts derom

gjorda framställning har Riksdagen till ersättning för ofvan omförmälda,

af statskontoret gjorda förskott, på extra stat för år 1892 anvisat ett

belopp i jemnt krontal af 185,553 kronor.

Genomförande af öfverintendentsemhetets nya organisation.

10:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum har Riksdagen

för genomförande af öfverintendentsemhetets nya organisation, å extra stat

för år 1892 anvisat ett belopp af 500 kronor.

Uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå.

ll:o) Sedan nästlidet års Riksdag till bestridande af kostnaden för

uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå beviljat ett extra anslag

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

af 170,000 kronor, att utgå under två år, och deraf anvisat ena hälften,

eller 85,000 kronor, för af ''1 §91, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1892 å det beviljade anslaget anvisa

återstående 85,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa kronans hus

i Stockholm.

12:o) Sedan 1890 års Riksdag med anledning'' af en utaf Eders

Kongl. Maj:t gjord framställning dels till reparations- och förändringsåtgärder

utvändigt å vissa kronans hus i Stockholm, dels ock till bestridande

af kostnaden för inläggande af brandbotten och deraf föranledda

arbeten i det åt generalstaben upplåtna hus å Riddarholmen beviljat ett

extra anslag af 100,000 kronor, att utgå under två år, och deraf för år

1891 anvisat ett belopp af 50,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1892 till reparations- och

förändringsåtgärder utvändigt å vissa kronans hus i Stockholm anvisa återstående

hälften af nyssnämnda år 1890 af Riksdagen beviljade anslag,

eller 50,000 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen

bifallits.

Anläggning af telefonledningar.

13:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte dels af det utaf 1889 års Riksdag beviljade anslaget

för anläggning af telefonledningar på extra stat för år 1892 anvisa en

femtedel med 150,000 kronor, dels ock för anläggning af telefonledningar

från Piteå till Haparanda, från Uddevalla till Strömstad och från Örebro

till riksgränsen vid Magnor bevilja ett extra anslag för år 1892 å 116,000

kronor.

Eders Kongl. Maj:ts framställning om anvisande för år 1892 af den

på samma år belöpande andel af ofvanomförmälda, år 1889 beviljade

anslag för anläggning af telefonledningar har icke gifvit anledning till

någon Riksdagens erinran; och då den nya anslagsfordran å 116,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

kronor, Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål nu framstäf,

synts Riksdagen välgrundad, har Riksdagen ansett sig böra bifalla jemväl

det i sistberörda afseende gjorda förslag. Dock har Riksdagen vid beviljande

af det för linien Örebro—riksgränsen afsedda anslag ansett sig

böra uttryckligen göra utgåendet af samma anslag beroende derpå, att

genom norska statens försorg linien på andra sidan gränsen framdrages

till Kristiania.

Vid behandling af förevarande ärende har Riksdagen, särskildt med

föranledande af ett i ämnet inom Riksdagen väckt förslag fäst sin uppmärksamhet

vid det förhållande, att telegrafstyrelsen för medel, dem

styrelsen med Eders Kongl. Maj:ts tillstånd upplånat från handels- och

sjöfartsfonden samt andra under statskontorets förvaltning stående fonder,

bestridt kostnaderna för anläggningar och inköp af lokala telefonnät

äfvensom för byggande af telefonlinien Stockholm—Göteborg.

I det statsrådsprotokoll, som fans vidfogadt den till 1889 års Riksdag

aflåtna statsverkspropositionen, i hvad densamma rörde anslagen under

finansdepartementet, omförmäldes, att de skulder, hvilka statens telefonväsende

för ofvan angifna ändamål åsamkat sig och å hvilka telegrafstyrelsen

hade att erlägga ränta och amortering, redan då belöpte sig

till sammanlagdt 502,000 kronor. Departementschefen anförde emellertid

till samma protokoll, att telefonväsendet under den närmare framtiden

syntes honom icke böra ytterligare skuldsättas, om ej måhända i och

för anläggning af mindre, i förbindelse med hufvudlinierna stående telefonnät,

af hvilka större afkastning kunde vara att påräkna. Enligt hvad

Riksdagen inhemtat, uppgick likväl telefonväsendets skuld till statskontoret

vid 1890 års slut till icke mindre än 762,000 kronor, hvarförutom

telegrafmedel till belopp af 235,000 kronor räntefritt förskjutits för

telefonändamål. Någon anledning förefinnes visserligen icke, enligt Riksdagens

förmenande, att befara, det telefonväsendet icke skulle kunna

bära utgifterna för ränta och amortering å ifrågavarande skuldkapital,

ty telefoninkomsterna befinna sig i snabbt stigande.

Telefoninkomsterna — abonnement^- och sämtalsafgifter — hafva

nemligen, enligt meddelade uppgifter, utgjort:

år 1883

» 1884

» 1885

» 1886

» 1887

» 1888

kronor

»

»

))

»

45,005: 38

76,333: 12

109,970: 92

149,906: 84

191,867: 96

296,600: 74

r..

))

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

17

år 1889 ....................................................................................... kronor 364,431: 70

* 1890 .................................................................... omkring » 408,000: —

samt beräknas för år 1891 komma att uppgå till omkring

....................................................................................... » 600,000: —

Riksdagen finner emellertid det vara oegentligt, att ett embetsverk

af Eders Kongl. Maj:t utan Riksdagens hörande tillätes ikläda sig

dylika vidtgående ekonomiska förbindelser, och föreställer sig, att

telegrafstyrelsen skulle lika framgångsrikt som under den sista tiden

kunna på telefonområdet tillvarataga statens intressen, äfven om de medel,

hvilka för sådant ändamål måste stå till styrelsens disposition, bereddes

derigenom, att antingen Riksdagen på framställning af Eders

Kongl. Maj:t beviljade ett förslagsanslag till erforderligt belopp för inköp

och anläggning af lokala telefonnät, eller ock Riksdagens medgifvande

äskades dertill, att telegrafstyrelsen för enahanda ändamål finge inom

visst, för år bestämdt maximibelopp mot skälig ränta upplåna medel,

att med inflytande telefoninkomster på bestämd tid amorteras.

Riksdagen får alltså anmäla:

dels att Riksdagen af det år 1889 beviljade anslaget, 750,000 kronor,

för anläggning af telefonledningar på extra stat för år 1892 anvisat en

femtedel med 150,000 kronor; dels att Riksdagen för anläggning af en

telefonledning från Piteå till Haparanda på extra stat för år 1892 beviljat

30,000 kronor; dels att Riksdagen för anläggning af en telefonlinie från

Uddevalla till Strömstad likaledes på extra stat för år 1892 beviljat 26,000

kronor; dels ock att Riksdagen för anläggning af en telefonledning från

Örebro till riksgränsen vid Magnor beviljat jemväl på extra stat för år

1892 60,000 kronor, att utgå, derest norska staten anslår medel till

liniens framdragande från riksgränsen till Kristiania.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

14:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum har, Riksdagen anvisat

på extra stat för år 1892 ett anslag af 45,000 kronor till aflöning åt

domänintendenter och uppehållande af domäng öromålen hos länsstyrelserna.

15:o) Vidare har Riksdagen med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning anvisat på extra stat för år 1892 ett förslagsanslag

af 22,181 kronor till resekostnader vid domänförvaltningen.

Bih. till Riksd. Prof. 18.91. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

Reglering af flottleder i Norrbottens län.

16:o) På grund af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen — i likhet med hvad för innevarande år egt rum —

för bestridande af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län

anvisat ett extra anslag för år 1892 å 100,000 kronor äfvensom medgifvit

att de afgifter, som läggas å flottningen, må för enahanda ändamål

disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

17:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:t,s derom gjorda framställning

har Riksdagen — i likhet med hvad för åren 1889, 1890 och

1891 egt rum — för år 1892 för skogsodlingens befrämjande beviljat

ett extra anslag af 25,000 kronor, att ställas till Eders Kong!.

Majrts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsödare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af

kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag

icke må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller endera af dem för ändamålet

anslagit, ej heller till högre belopp än 2,000 kronor för hvarje landstingsområde.

Stockholm den 13 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

o

Bil. Lift. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet.

Anvisning i

kontant.

Kronor

Indelning och

j dermed jemförlig

anvisning, på

förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

ö. Kronor ö.

Summa.

Kronor

ö.

Departementschefen...........................................................................

Departementets affilning af Kong!. Mai:ts kansli. Nuvarande belopp

..................................................................... 62,400: —

Ökas å anslaget för amanuenser, vikariatsersätt
ning,

renskrifning in. m. med........................... 1,600: —

Kammarkollegium..............................................................................

Statskontoret.......................................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag...............................................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag

Mynt- och kontrollverken.................................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag.............................

Kammarrätten...................................................................................

Öfverintendentsembetet .....................................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen.

_ Nuvarande belopp ............................................ 7,052,000: —

ökas med............................................................... 198,000: —

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt

utgå.............................................................................................

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande

belopp................................................... 2,560,000: —

Minskas med......................................................... 10,000: —

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag..................j

Domänstyrelsen ............................................................................I

17,000 i—

64,000

122,100

100,800

174.000

140.000

20,300

5,400

169,600

35,500

7.250.000 —

1.350.000 —

2.550.000 —

1.900.000 - 94,000 —[

17,000

i

64,000

122,100

100,800

174.000

140.000

20,300

5,400

169,600

35,500

7.250.000

1.350.000

2.550.000

1.900.000

94,000

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft.

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten................................. 447,208: —

» statens skogsskolor .................. 24,500: — 471,708:

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstaten........................... 84,400: —

Be servationsanslag:

Till skogsinstitutet ........................... 21,300: •—

» enskilda skogsundervisningen ... 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ................................. 401,992: — 431,892: —

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag.....................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm,

förslagsanslag ..........................................................................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag ...........................

Städers friheter, förslagsanslag ......................................................

Observations- och uppbördsproeenter in. in., förslagsanslag .........

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag..............................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag,

högst..............................................................................

Restitutioner, förslagsanslag...........................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...........................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag

................................................................•''....................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ............

Extra utgifter, reservationsanslag. Nuvarande belopp 35,000: —

Minskas med............................................................ 3,000: —

Kongl. operan....................................................................................

Summa

988,000

988,000

12,000

—

—

12,000

—

30,000

_

_

30,000

_

200,000

—

—

200,000

—

21,550

—

6

—

21,556

—

15,000

—

—

—

15,000

—

450,000

—

—

450,000

—

12,000

_

_

12,000

_

25,000

—

—

25,000

—

45,000

—

—

45,000

—

20,000

—

—

20,000

—

400,000

_

_

400,000

_

36,810

—

—

36,810

—

32,000

_

_

32,000

. .

60,000

—

—

60,000

—

16,340,060

—

6

16,340,066

—

ro

Riksdagens Skrifvelse N:o 31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

8 j u n d e Imfvudtitel.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Majrts kansli:

Till arfvode för eu byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ..

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.................................

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 500:

» uppförande af ny länsresidensbyggnad i Umeå............ 85,000:

Till reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa

kronans hus i Stockholm............................................ 50,000:

Telegrafverket:

För anläggning af telefonledningar.

150,000:

» » » telefonledning från Piteå till Haparanda 30,000:

» » » » ». Uddevalla till Strömstad

....................... 26,000: —

» » » » » Örebro till riksgrän
sen

vid Magnor...... 60,000: —

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna...................................................... 45,000: —

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 22,181: —

Diverse anslag:

För reglering af flottleder i Norrbottens län

» skogsodlingens befrämjande ....................

100,000: —j

25,000: —j

S

amma

Kronor ö.

4,000

185,553 —

135,500

266,000

67,181 ''

125,000

783,234 —

Stockholm, Ivar Hteggatröma boktryckeri, 181)1,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.