Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående införande af obligatorisk undervisning vid rikets allmänna läroverk, seminarier och folkskolor, rörande de rusgifvande ämnenas natur och verkningar.

1891-05-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:54, Skrifvelse till Konungen, angående införande af obligatorisk undervisning vid rikets allmänna läroverk, seminarier och folkskolor, rörande de rusgifvande ämnenas natur och verkningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

1

M:ö 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående införande af

obligatorisk undervisning vid rikets allmänna läroverk,

seminarier och folkskolor, rörande de rusgifvande ämnenas

natur och verkningar.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 3) utlåtande n:o 7.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

Med erinran om att, oaktadt alla de bemödanden för att hämma

dryckenskapslasten, Indika blifvit gjorda dels ifrån regeringens och riksdagen

samt dels ifrån enskilda personers och för ändamålet bildade

föreningars sida, rusdryckerna likväl fortfarande åstadkomme stor skada i

landet, har uti en inom riksdagen väckt motion framhållits, hurusom ett

verksamt och säkert sätt att leda den allmänna meningen i den afsedda

riktningen och att vinna allmänhetens intresse för nykterhetssaken vore

att i skolorna i sammanhang med undervisningen i naturkunnighet införa

obligatorisk undervisning om rusdryckernas natur samt deras inverkan på

Bih. till Biksd. Prat. 1891. 10 Sami, 1 Afd. 1 Band, 12 Häft. (Kris 54 ~ 61). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

menniskokroppen; och egde man, enligt motionärens åsigt, i »helsovårdens,

folkhushållningens och moralens namn» rätt att fordra inträde för detta

läroämne i alla skolor, hvarigenom en början vore gjord till införande

derstädes af undervisning i allmän helsovårdslära.

Riksdagen finner den inom riket pågående nykterhetsrörelsen vara väl

förtjent af att af statsmagterna, så långt sådant kan på lämpligt sätt ske,

främjas och understödjas. De lagstiftningsåtgärder, hvilka under de senaste

fyra årtiondena vidtagits i ändamål att genom försvarande af åtkomsten

till de rusgifvande dryckerna främja nykterheten i landet, hafva äfven

utöfvat ett helsosamt inflytande på befolkningens lefnadssätt. Synnerligen

glädjande är att uppfattningen af nykterheten såsom personlig hederssak

under nämnda tid börjat att ingå i det allmänna folkmedvetandet. Ehuru

denna förändring visserligen närmast torde böra tillskrifvas en stigande

civilisation jemte dermed följande stegrad sjelfaktning och insigt om

menniskovärde, torde dock icke kunna bestridas att de under berörda

årtionden gifna reglementariska bestämmelser angående rusdryckshandteringen

icke oväsentligt bidragit att bana väg för en omgestaltning af det

allmänna tänkesättet i nämnda hänseende.

Men nykterlietssträfvandena hafva under senare åren äfven främjats

derigenom, att Riksdagen dragit särskild försorg om att kännedomen om

den stora fara, som bruket af rusdrycker medför, så mycket som möjligt

utspridts bland befolkningen. Till vinnande af detta syfte har nemligen

beviljats anslag år 1886 med åttatusen och år 1889 med tjugofemtusen

kronor, hvilka medel af Eders Kongl. Maj:t disponerats till utgifning och

spridning af nykterhetsskrifter. På sätt Riksdagen inhemtat, bekostas för

närvarande af det senast medgifna anslaget, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts

beslut, utarbetandet af en nykterhetsskrift, hvilken specielt skall vara

afsedd för folkskolan, men lärer sättet för denna skrifts användande inom

skolan ännu ej vara bestämdt.

Dessa skrifter hafva utan tvifvel verkat och verka allt fortfarande

mycket godt inom sådana lager af befolkningen, der man förstår och

finner nöje uti inhemtande af kunskaper i de ämnen, som i dylika ströskrifter

innefattas, men derigenom blifver dock upplysning i förevarande

vigtiga fråga icke så spridd till alla samhällsklasser, som om en åtgärd i

den af motionären angifna rigtning vidtoges. Undervisning af i hufvudsak

samma art, som i motionen förordas, har jemväl, enligt hvad hos Riksdagen

blifvit upplyst, genom lag införts i de offentliga skolorna i flera

af Nordamerikas förenta stater.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

Visserligen hyser Riksdagen den öfvertygelsen, att folkets religiositet

är den enda säkra grund, hvarpå nykterhetssträfvandet, liksom öfver hufvud

hvarje annat arbete i sedlighetens tjenst, måste byggas, om varaktig framgång

deråt skall beredas och alla öfverdrifter antingen åt det ena eller

andra hållet skola undvikas, samt att följaktligen nykterhetssaken har sin

kraftigaste bundsförvandt uti en god religionsundervisning, som förmår

höja folkets religiösa medvetande och derigenom på samma gång stärka

folkets moraliska kraft och skärpa dess moraliska ansvarighetskänsla, men

Riksdagen håller jemväl före, att en redan åt det uppväxande slägtet i

våra skolor bibringad och efter dess uppfattningsförmåga afpassad undervisning

om de rusgifvande dryckernas natur och verkningar jemväl bör

kunna i viss mån bidraga till minskning i bruket af dessa drycker. Vid

detta förhållande och då fråga icke är om införande af ett nytt läroämne

med särskild! derför anslagna lärotimmar, hvarigenom de nuvarande nog

många läroämnenas antal skulle komma att ytterligare ökas, utan endast

att läran om spritdryckerna skulle vid undervisningen behandlas i sammanhang

med naturkunnigheten, föreställer sig Riksdagen att nagra andra

betänkligheter emot införandet af den ifrågasatta obligatoriska undervisningen

icke böra möta än de, som måhända kunna härleda sig från dels

det förhållande, att åtskilliga af de i skolorna begagnade läroböckerna

icke äro författade med särskild hänsyn till. undervisningens utsträckning

till ifrågavarande ämne, och dels den härmed sammanhängande omständigheten

att, efter all sannolikhet, endast ett fåtal af den nuvarande lärarepersonalen

för egen del besitter den kunskap, som lärer erfordras för att

undervisningen i ämnet må kunna blifva på ett mera verksamt sätt för

lärjungarne fruktbärande; men Riksdagen anser alla betänkligheter af

denna art böra vika vid erinringen derom, att det ligger i sakens natur,

att den undervisning, hvarom här kan blifva fråga, icke behöfver, hvad

sjelfva metoden beträffar, ega någon strängt vetenskaplig karakter, utan

kan och bör inskränka sig till meddelandet i lättfattlig form af den

vetenskapliga forskningens allmänna resultat på hithörande område i den

säkerligen icke betydande omfattning, som, med hänsyn till det med undervisningen

afsedda praktiska syftet att verka till återhållsamhet i bruket

af rusgifvande drycker, må befinnas nödig för att bibringa lärjungarne

insigt uti dessa dryckers verkningar och inflytande på menniskoorganismens

skilda delar. Med en sålunda både till arten och omfånget begränsad

uppgift för undervisningen torde någon synnerlig svårighet icke uppstå

att, för den händelse de nu begagnade läroböckerna i naturkunnighet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 54.

skulle befinnas mer eller mindre oanvändbara för undervisningen rörande

spritdryckerna, afhjelpa denna brist genom vidtagandet af eu eller annan

provisorisk åtgärd, i syfte att, intill dess läroböckerna hunnit undergå

nödig omarbetning, undervisningen må kunna på ett någorlunda nöjaktigt

sätt ombesörjas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen hos Eders

Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af föreskrift, att i rikets allmänna

läroverk, seminarier och folkskolor skall vid undervisningen i naturkunnighet

meddelas en efter lärjungarnes uppfattningsförmåga lämpad undervisning

om de rusgifvande ämnenas natur och verkningar.

Stockholm den 4 Maj 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.