Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående disposition af en del af indragna fanjunkarebostället Refvinge n:is 3 och 10 i Malmöhus län.

1891-05-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:70, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående disposition af en del af indragna fanjunkarebostället Refvinge n:is 3 och 10 i Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

1

N:o 70.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren den 13 — '' —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds

proposition angående disposition af en del af indragna

fanjunkarebostället Refvinge n:is 3 och 10 i Malmöhus

län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 23.)

Till Konungen.

Med bifall till en af Eders Kongl. Maj:t aflåten proposition, medgaf

1886 års Riksdag, att vid indragning till statsverket den 14 mars

1890 af fanjunkarebostället 1 mantal Refvinge n:is 3 och 10 i Refvinge

socken och Torna härad af Malmöhus län från bostället finge afsöndras

mark af omkring 225 tunnlands vidd för att användas såsom vapenöfningsplats

för södra skånska infanteriregementet. Sedan chefsembetet

vid regementet gjort framställning om utvidgning af det för mötesplatsen

bestämda område, föreslog Eders Kongl. Maj:t i eu till 1889

års Riksdag aflåten proposition, att vid bostället Refvinges indragning

till statsverket fyra till bostället hörande jordområden om tillsammans

40 hektar 20 ar jemte derå befintliga, kronan tillhöriga byggnader

skulle afsöndras från bostället och öfverlemnas till disposition af södra

skånska infanteriregementet. Jemväl denna framställning blef af Riksdagen

bifallen.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 15 Höft. (N:is 70—77). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

1 fråga om dispositionen för tiden efter den 14 mars 1890 af den

del af omförmälda boställe, som ej var afsedd att användas för södra

skånska infanteriregementets behof, hade domänintendenten i Malmöhus

län uti ett af honom med anledning af framställningen om vapenöfningsplatsens

utvidgning till Eders Kong!. Maj:t afgifvet yttrande anfört,

att då de till bostället hörande egor, hvilka, med undantag af några

torfmossar och en del madäng, bestode af särdeles mager sandjord,

delvis flygsandsfält, hvilken såsom åker hade ett mycket ringa värde,

med få undantag egnade sig bättre till skogs- än landtbruk, det syntes

vara för kronan fördelaktigast att upplåta all boställets qvarvarande

mark till skogsodling, med undantag af madängarne vid Löddeström,

hvilka kunde bortarrenderas särskildt eller tilläggas indragna militiebostället

Refvinge n:is 4 och 6 eller ock så förvaltas, att höskörden

årligen försåldes.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, vid anmälan af den Riksdagens skrifvelse,

deri meddelats bifall till ofvan omförmälda proposition angående

utvidgning af Refvinge exercisfält, anbefalt domänstyrelsen att under

ett år från den 14 mars 1890 på för kronan förmånligaste vilkor ombesörja

skötsel och vård af den för södra skånska infanteriregementet

icke afsedda del af bostället samt att i god tid före utgången af berörda

tid till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till disposition för

framtiden af ifrågavarande del af bostället, hade domänstyrelsen i skrifvelse

den 28 mars 1890 hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att styrelsen

från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande mottagit två särskilda,

genom dess försorg afskräde skriftliga arrendeaftal, det ena angående

ett till bostället hörande, i handlingar öfver enskifte i Refvinge by år

1831 med litt. B betecknadt utskifte, innefattande, förutom impedimenter,

1 hektar 83,7 ar åker och tomter samt 17 hektar 8,8 ar äng, för hvilket

område i arrende erhållits 175 kronor, och det andra rörande upplåtelse

af den bostället i öfrigt tillhörande jord, som icke ingått i den för

södra skånska infanteriregementet afsedda del af bostället, utvisande

att för berörda jord, hvars ytvidd, impedimenter oberäknad!, utgjorde

115 hektar 17,3 ar, hvaraf 79 hektar 7,5 ar åker och tomter samt 36

hektar 9,8 ar äng, betingats en arrendeafgift af 1,300 kronor.

Domänstyrelsen har vidare anfört, att då, hvad först anginge

utskiftet, detta, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

numera upplyst, vore beläget på nära 1/2 mils afstånd från boställets

öfriga egor, men intill ett utskifte, tillhörande indragna rnilitiebostället

Refvinge n:is 4 och 6, samt nästan uteslutande bestode af torfjord, som

till större delen vore odlingsbar och föga syntes egna sig till skogs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

odling, styrelsen ansett sig i fråga om berörda skifte böra frångå förut

väckt förslag och hemställa, att detta skifte finge genom styrelsens

försorg utarrenderas till den 14 mars 1897, då gällande arrendekontrakt

för sistnämnda boställe utginge, för att derefter sammanslås med detta

under ett arrende.

Återstoden af den mark, som ej anslagits till exercisfält och hvars

areal, på sätt förut nämnts, utgjorde 115 hektar 17,3 ar, vore, såsom

utvisades af en domänstyrelsens skrifvelse bilagd karta, fördelad i två

af exercisfältet skilda egotrakter, af hvilka den mindre, norr om fältet

belägna, med en areal af omkring 14 hektar, utgjordes hufvudsakligen

af madängar, och den andra, innehållande omkring 100 hektar, hvaraf

cirka 78 hektar åker och tomter samt cirka 22 hektar äng, enligt hvad

revirförvaltaren meddelat, bestode till största delen af ren flygsand.

Orsaken till det jemförelsevis höga arrendet af omkring 11 kronor

per hektar, som erhållits för ifrågavarande egotrakter, derå ej funnes

något kronan tillhörigt hus, vore enligt revirförvaltarens åsigt att söka

deri, att i arrendet inginge madängarne, som uppgåfves kunna lemna

årligen ända till 100 lass hö och ansåges ega ett arrendevärde af 700

å 900 kronor, samt att den antagna arrendatorn vore i tillfälle att erhålla

underarrendatorer af den upplåtna marken i torpare, som bebodde

egna hus å egorna.

Domänstyrelsen hade i öfverensstämmelse med tillförene uttalad

åsigt ansett nu ifrågavarande egotrakter ej böra såsom jordbruksdomän

bibehållas. Utom det af styrelsen förut framhållna förhållande, att

större delen af marken lämpade sig mera för skogsodling än för jordbruksändamål,

talade härför äfven den omständighet, att å ingendera

egotrakten funnes någon kronan tillhörig byggnad; och utan åbyggnader

syntes ej ett nöjaktigt arrende kunna påräknas för så lång tid

som den, hvarunder kronodomän enligt kongl. kungörelsen den 10 november

1882 borde upplåtas, eller 20 år. Väl funnes å egorna torplägenheter

med innehafvarne tillhöriga hus, men äfven om dessas belägenhet

och förhållandena i öfrigt skulle medgifva, att ifrågavarande

egoområden till brukning fördelades mellan torpen, vore ovisst, om

torparne, hvilka ju i sådant fall blefve de ende, som med fördel kunde

arrendera de särskilda lotterna, vore i stånd att prestera erforderlig

säkerhet för arrendevilkorens fullgörande. I allt fall skulle förfarandet

att på detta sätt öka de små arrendeegendomarnes antal stå i strid

med de grundsatser, som under senare tider gjort sig gällande i afseende

å domänförvaltningen. Under åberopande i öfrigt af hvad i styrelsens

förut i ärendet afgifna utlåtande anförts, hade styrelsen hemstält, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

ifrågavarande, exercisfältet i norr och söder angränsande egotrakter

finge, ställas under skogsstatens vård och förvaltning såsom kronopark,

i hvilket fall de bland egorna ingående rnadängar kunde upplåtas i

enlighet med de stadgande!), som gälde i afseende å kronopark tillhörande

höslåtter, och de smärre egostycken i öfrigt, som ej genast

kunde till skogsplantering användas, utlegas till de å egorna bosatte

torpare, med skyldighet för desse att biträda vid förefallande skogsarbeten.

Under förmälan att Eders Kongl. Maj:t den 24 april 1890 meddelat

beslut i öfverensstämmelse med domänstyrelsens förslag i fråga

om det till bostället hörande utskifte samt anbefalt domänstyrelsen att

under ett år från den 14 nästinstundande mars på de för kronan förmånligaste

vilkor ombesörja skötsel och vård af återstoden af den till

exercisplats ej anslagna delen af bostället, har Eders Kongl. Maj:t uti

proposition af den 31 december 1890, med afseende å hvad domänstyrelsen

anfört, föreslagit Riksdagen att medgifva, att de till ifrågavarande

boställe hörande, exercisplatsen i norr och söder angränsande

egotrakter om till hopa 115 hektar 17,3 ar måtte från den 14 mars

1892 ställas under skogsstatens vård och förvaltning.

Enligt meddelad upplysning äro nu ifrågavarande egotrakter utarrenderade

för en arrendeafgift af 1,600 kronor. Häraf synes, enligt

Riksdagens förmenande, framgå, att dessa egors fortsatta upplåtande

till jordbruk skulle för kronan medföra större fördel än om desamma,

på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, blefve stälda under skogsstatens

vård och förvaltning för att till hufvudsakliga delar användas för skogsodling.

Riksdagen, som redan af denna anledning icke funnit den

ifrågasätta dispositionen af nämnda jord tillrådlig, har derjemte fäst

sin uppmärksamhet vid en omständighet, som synes innebära ett ytterligare.

skäl för densammas bibehållande såsom jordbruksdomän. Énligt

hvad i ärendet blifvit upplyst, förefinnas nemligen å egorna åtskilliga

torplägenheter med innehafvarne tillhöriga hus; och den af Eders Kongl.

Maj:t, föreslagna anordningen skulle sannolikt lända derhän, att de flesta

af dessa lägenhetsinnehafvare blefve förr eller senare från lägenheterna

afhyste, en. åtgärd, som korande att stå i strid med den af Riksdagen

uttalade åsigt om önskvärdheten af att innehafvarne af de å kronaus

egendomar befintliga lägenheter må, der sådant befinnes gagneligt, beredas

tryggad besittningsrätt, och som särskildt i föreliggande fall vore

så mycket mindre lämplig, som ifrågavarande torps belägenhet invid

eu vapenöfningsplats sätter deras innehafvare i tillfälle att på mer än

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70. 5

vanligt fördelaktiga vilkor afyttra de produkter, de obetydliga jordbruken

kunna afkasta.

Riksdagen, som ej velat ingå i närmare bedömande af det sätt,

hvarpå förenämnda egotrakter böra genom domänstyrelsens försorg

förvaltas, har af ofvan anförda skäl icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts

förevarande proposition.

Stockholm den 18 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.