#39;' '' . •. ’ y. : i i | Ratio Lex ' '' . •. ’ y. : i i","identifier":"Rskr. 1891:79","datePublished":"1891-05-13","inLanguage":"sv","isAccessibleForFree":true,"url":"https://ratiolex.se/forarbeten/rskr/1891/79/","isBasedOn":"https://data.riksdagen.se/dokument/COK079","creditText":"Källa: Sveriges riksdag","publisher":{"@type":"Organization","name":"Ratio Lex","url":"https://ratiolex.se/"},"license":"https://data.riksdagen.se/dokumentation/","sourceOrganization":{"@type":"GovernmentOrganization","name":"Sveriges riksdag","url":"https://www.riksdagen.se/"}}

Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående ytterligare utsträckning af fridlysning stulen för elg. i ■'':v‘It $'' '' . •. ’ y. : i i

1891-05-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:79, Skrifvelse till Konungen, angående ytterligare utsträckning af fridlysning stulen för elg. i ■'':v‘It $'' '' . •. ’ y. : i i

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

N:o 79,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1891.

— — — — Andra Kammaren — 13 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ytterligare utsträckning

af fridlysning stulen för elg.

i ■'':v‘It $'' '' . •. ’ y. : i i

(Första Kammarens tillf, utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 2.)

(Andra Kammarens tillf, utskotts (n:o 3) utlåtande n:o 18.)

Till Konungen.

Genom kongl. kungörelsen den 2 juli 1875 angående ändring i kongl.

jagtstadgan den 21 oktober 1864 har i sammanhang med ändrade bestämmelser,

bland annat, rörande den tid, under hvilken jagt efter elg

vore förbjuden, förklarats att, derest erfarenheten komme att visa, det

den fridlysningstid, hvarom i kungörelsen stadgats, behöfde i något fall

för hela riket eller viss del deraf utsträckas eller inskränkas, ville Eders

Kongl. Maj:t derom särskilt förordna. Sedermera har i kongl. kungörelsen

den 15 februari 1878 blifvit bestämdt, att jagt efter elg vore

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

hvarje år förbjuden från och med den 1 oktober till och med den 31

augusti.

Under erinran härom har uti en inom Riksdagen väckt motion framhållits,

hurusom det vore allmänt insedt och erkändt, att den i sistberörda

kungörelse stadgade fridlysningstid för elg borde, om elgstammen

skulle kunna hållas uppe, ytterligare utsträckas så, att endast 15

i stället för 30 dagar blefve den i lag medgifna tiden för elgjagt, och

då elgens parningstid i allmänhet finge anses inträffa under senare hälften

af september och de första dagarne af oktober, samt elgen, liksom

annat nyttigt villebråd, borde vara fridlyst under parningstiden, helst

hans kött nyss efter parningstiden vore magert och mindre välsmakande,

men jagttiden, å andra sidan, med hänsyn till årskalfvarnes tillväxt

och svårigheten att under den varma årstiden bevara köttet från snar

förskämning, icke heller borde utsättas före september, syntes lämpligaste

tiden för elgjagten vara de 15 första dagarne af september.

Behofvet af en skärpt lagstiftning i afseende å inskränkning af tiden

för jagt efter elg har af Eders Kongl. Maj:t beaktats i det att, på särskilda

ansökningar, denna jagt år 1890 varit alldeles förbjuden inom två

län och ett landstingsområde samt inskränkt till senare hälften af september

i ett landstingsområde och elfva län.

Den ytterligare inskränkning i tiden för elgjagten, hvilken för närvarande

torde vara nödig, skulle visserligen kunna vinnas genom att,

på sätt som hittills skett, särskilda förbud utfärdades för olika landsdelar,

men Riksdagen anser skäl vara för handen att uti ifrågavarande

hänseende en förändrad lagstiftning för hela riket införes, på det

att icke, såsom nu är fallet, undantagen från lagens föreskrift om

tiden för elgjagt må omfatta nästan hela den del af landet, der elg

finnes.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, har domänstyrelsen i skrifvelse

den 29 december 1890 hos Eders Kongl. Maj:t på anförda skäl hemstält,

bland annat, att i de norrländska länen jagt efter elg må vara tillåten

endast under tiden från och med den 1 till och med den 15 september;

och får Riksdagen, som delar domänstyrelsens åsigt rörande lämpligheten

af elgjagtens förläggande till förra hälften af september månad,

men, i betraktande af vigten deraf, att en bestämd, för hela riket gällande,

kort elgjagtstid varder genom lag stadgad, funnit de af domänstyrelsen

anförda skäl för jagttidens bestämmande i Norrland väsentligen

hafva giltighet äfven för rikets mellersta och södra delar, härmed anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande och besluta,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

huru vida icke fridlysningstiden för elg allmänneligen bör ytterligare utsträckas

så, att elgjagt må i hela riket årligen varda tillåten endast de

femton första dagarne af september månad.

Stockholm den 13 maj 1891.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.