Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning angående ändring i och tillägg till förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

1891-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1891:9, Skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning angående ändring i och tillägg till förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

15

mo 9.

Upplöst och godkänd hos Första Kammaren den 4 mars 1891.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, med förslag till förordning

angående ändring i och tillägg till förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 november 1863.

(Lagutskottets utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

Genom den förändrade lydelse, § 4 i förordningen om kommunalstyrelse

å landet den 21 mars 1862 erhållit enligt förordningen den 8

mars 1889, är medlem af en kommun ä landet icke blott en hvar, som

der är mantalsskrifven, utan jemväl hvar och en, hvilken, utan att

vara i kommunen mantalsskrifven, derstädes eger eller brukar fast

egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning

uppförd. Likaledes är numera genom § 3 i förordniugen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, sådan denna paragraf lyder

enligt förordningen den 8 mars 1889, äfven den person medlem af

stad.skommun, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrifven, der
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

städes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete

till allmän bevillning uppförd.

Såsom bekant sammanhänger den på medlemskapet i kommun

och skattskyldigheten till densamma grundade kommunala rösträttigheten

på det närmaste med rösträtten å kyrkostämma. Enligt § 4 i

förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 tillkommer nemligen rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut, pa landet, den som på kommunalstämma och, i

stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt eger, med undantag allenast

för främmande trosbekännare och den, som anmält sig till utträde

ur svenska kyrkan. År således eu person röstberättigad å kommunalstämma

eller vid allmän rådstuga, är han följaktligen, derest

han ej tillhör nyssnämnda undantag, röstberättigad jemväl å kyrkostämma.

Denna allmänna regel eger dock ännu icke tillämplighet i

Stockholm.

Enligt § 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862, sådan denna paragraf lyder jemlik!, förordningen den 8

mars 1889, är medlem af kommunen en hvar, som der är mantalsskrifven,

äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen

mantalsskrifven, derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af

kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Den fastiglietsegare

härigenom beredda förmån att genast betraktas såsom medlem af Stockholms

kommun, oberoende deraf, huru vida lian kunnat blifva för fastigheten

uppförd till allmän bevillning eller icke, förefinnes ej i fråga om

rösträtt å kyrkostämma.

Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863, i hvilken någon förändring motsvarande

den ofvan nämnda hittills icke skett, stadgar nemligen i första

stycket af § 4 följande:

»Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut

tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige

rösträtt eger och inom församlingen är mantalsskrifven

eller ändock derstädes är för fast egendom eller inkomst af arbete eller

kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskyld er till

kyrka eller skola icke häftar».

För åvägabringande af enhet i den kommunala lagstiftningen

torde nämnda stadgande böra förändras derhän, att egare af fast egendom

i Stockholm tillerkännes rösträtt å kyrkostämma utan hinder deraf,

att lian icke blifvit för fastigheten uppförd till allmän bevillning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Ändras första stycket af § 4 i detta syfte, betingas deraf för undvikande

af smärre oegentligheter äfven åtskilliga jemkningar i § 5 och

§ 37 mom. 1 i nämnda förordning, för hvilka jemkningar någon särskild

motivering ej torde erfordras.

Vidare har på Riksdagens förslag Eders Kongl. Maj:t den 2 maj

1890 utfärdat förordning angående tillägg till § 23 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Nämnda

tillägg afser, att församling eger välja suppleanter för ledamöter i

kyrkoråd och skolråd. Det torde vara lämpligt att motsvarande tillägg

göres till förut omförmälda, för Stockholm gällande förordning af den

20 november 1863, hvars 25 § innehåller bestämmelser i öfrigt motsvarande

dem, som finnas i 23 § af nämnda förordning af den 21

mars 1862.

Förutom ofvan anförda tvenne skiljaktigheter emellan den allmänna

kyrkostämmoförordningen den 21 mars 1862 och förordningen

om kyrkostämma m. m. för Stockholm den 20 november 1863, om

hvilka skiljaktigheters upphäfvande Riksdagens justitieombudsman i den

vid innevarande riksmöte afgifna berättelse gjort framställning, förekommer

ännu en, hvars undanrödjande hos Riksdagen föreslagits. Då

nemligen 16 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 mars 1862, sådan den lyder enligt kungörelsen den 12

juni 1880, föreskrifver, att val skall, der så äskas, förrättas med slutna

sedlar, innehåller 14 § i förordningen om kyrkostämma m. m. i Stockholm

allenast den bestämmelse, att företrädet emellan dem, som vid

val erhålla lika antal röster, bestämmes genom lottning, vid hvilket

förhållande omröstning vid val måste i öfverensstämmelse med stadgandet

i 13 § i samma förordning ske öppet. Giltig grund torde

emellertid saknas för den undantagsställning, Stockholms stad i detta

hänseende kommit att intaga, helst som den öppna omröstningens

tillämpning vid val visat sig medföra åtskilliga olägenheter, särskild!,

en betydlig tidsutdrägt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen för sin

del antagit följande

Förordning

angående ändring i och tillägg till förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att första stycket af § 4 samt § 5, § 14

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N;o 9.

och § 37 inom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skola erhålla följande lydelse:

§ 4,

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut

tillkommer hvarje medlem af svenska kyrkan, som vid val af stadsfullmägtige

har rösträtt och inom församlingen är mantalsskrifven eller

ändock derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af arbete

eller kapital till allmän bevillning uppförd, samt för oguldna utskylder

till kyrka eller skola icke häftar.

§ 5.

Mom. 1. Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas efter den bevillning

till staten, som enligt näst förut upprättade, vederbörligen

faststälda bevillningstaxeringslängd skall erläggas för den röstberättigade

tillhörig fast egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af

kapital eller arbete. Beräkningen sker sålunda, att bevillningsbelopp,

icke öfverstigande åtta riksdaler riksmynt, gifver åt röstberättigad person

en röst; bevillning öfver åtta riksdaler till och med sexton riksdaler

två röster, deröfver till och med tjugufyra riksdaler tre röster,

deröfver till och med trettiotvå riksdaler fyra röster, deröfver till och

med fyratio riksdaler fem röster och på lika sätt vidare, så att hvart

nytt åttatal af riksdaler i bevillning berättigar till eu röst, i följd

hvaraf den, som i bevillning skattar öfver etthundrafemtiotvå riksdaler

till och med etthundrasextio riksdaler, eger tjugu röster: dock vare

detta det högsta röstetal, som någon inom en församling må tillkomma,

huru mycket än bevillningssumman öfverstiger sistnämnda belopp.

Mom. 2. Det röstetal, som på nämnda grund af bevillning tillkommer

hvar och en röstegande vid kyrkostämma inom församlingen,

utföres i behörig röstlängd, som öfverståthållareembetet för hvarje år

från uppbördsverket infordrar och låter tillställa församlingens kyrkoherde

senast inom den 15 april, för att vid kyrkostämma före maj månads

utgång justeras. Röstlängden skall upptaga alla dem, som i

kyrkostämma inom församlingen ega rösträtt. De skola i röstlängden

intagas i den ordning, hvars och ens bostad eller, då röstberättigad

icke bor inom församlingen, läge af fastighet, eller rörelse, för hvilken

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

rösträtt utöfvas, föranleder, med uppgift, i särskild kolumn, å det bevillningsbelopp,

som för sistförflutna året skall erläggas för fastighet,

tillhörig röstberättigad, eller blifvit honom påfördt för inkomst af kapital

eller arbete; och skall den röstegandes hela röstetal inom församlingen

vara å ett ställe utfördt. För anmärkningar vare i längden

nödigt rum lemnadt.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma justerad är, gäller

sedan till dess ny längd uppgjord och justerad blifvit. Röstberättigad,

som ej är i röstlängden antecknad, vare ej derför sin rösträtt förlustig,

så framt han vid den kyrkostämma, då röstlängden justeras, med uppvisande

af nästföregående årets debetsedel eller eljest sin behörighet

styrker. Yrkar någon att med ändrad rösträtt i kyrkostämma deltaga,

då skall han sin rätt styrka. Godkännes den af församlingen, skall

anteckning derom af kyrkostämmas ordförande i röstlängden göras.

Förvärfva!- någon efter den tid, då röstlängden justerades, rösträtt

inom församlingen, och styrker sådant å kyrkostämma, varde äfven

han i röstlängden införd.

§ 14.

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika

röstetal skiljer lotten.

§ 31, mom. 1.

En hvar, som inom församlingen är mautalsskrifven, eller ändock

derstädes eger fast egendom eller är för inkomst af kapital eller arbete

till allmän bevillning uppförd, är skyldig att i förhållande till beloppet

af den bevillning, som enligt näst förut upprättade vederbörligen

faststiilda bevillningstaxeringslängd skall erläggas för honom tillhörigfast

egendom eller blifvit honom påförd för inkomst af kapital eller

arbete, i de afgifter, om hvilka kyrkostämma besluter, deltaga, utom i

de fall, för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt; och

må för ty personliga eller matlagsafgifter icke, utöfver hvad lag uttryckligen

medgifver, af kyrkostämma beslutas. År nu redan beslut fattadt.

om annan grund för afgift^ utgående, må ett sådant beslut ej anses

genom denna förordning upphäfdt, derest det ej afser annan personlig

afgift än särskilt medgifven är.

Enahanda skyldighet att deltaga i ofvan nämnda afgifter åligger

bolag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 9.

Vidare forordnas, att § 25 skall erhålla följande tillägg:

Mom. 6. Då val af ledamöter i kyrkoråd eger rum, må, der

församlingen så besluter, jemväl utses hälften så många suppleanter

som ledamöterna i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt,

det antal, som är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet gälle

hvad om ledamot är stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är

två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets

ledamöter gälle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Stockholm den 7 mars 1891.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.