Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringsbesvären den 5 juni 1885.

1892-11-26 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1892:4 (urtima riksdagen), Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringsbesvären den 5 juni 1885.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

1

N:o 4.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 november 1892.

— — — — Andra Kammaren — 26 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående ändring i lagen om lindring i

rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885.

(Särskilda utskottets utlåtande n:o 4 och memorial n:o 9.)

Till Konungen. *

Eders Kongl. Maj:t, som den 14 nästlidne oktober till Riksdagen

aflåtit propositioner angående förbättrad härordning, angående ändring i

vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 och angående ändring i

förordningen den 3 juni 1892 angående bevillning af fast egendom samt

åt inkomst, har i en till Riksdagen förstnämnda dag, under åberopande

af bilagdt statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för samma dag,

afgifven proposition (n:o 7), föreslagit Riksdagen att, för den händelse

Riksdagen bifölle först omförmälda propositioner, tillika

dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 måtte erhålla viss förändrad lydelse,

dels utöfver det å riksstaten för år 1893 till lindring i rustningsoeh

roteringsbesvären uppförda anslag för samma ändamål bevilja ytterligare

443,000 kronor, att äfvenledes under år 1893 utgå.

Bih. till Urtima Riksd. Prat. 181)2. 10 Sami. I Afd. 4 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Uti särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits,

dels att, om Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts förslag till ändrad

lydelse af värnpligtslagen af den 5 juni 1885, Riksdagen måtte

besluta detta, utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att det af

skatteregleringskomitén beräknade värde af rote- och rusthåll måtte

hvart femte år pröfvas och bestämmas i öfverensstämmelse med den

verkliga kostnaden för detta onus af en nämnd, så sammansatt, att de

olika intressena der blefve tillgodosedda; att omvärdering af rote- och

rusthållsbesvären måtte ske första gången fem år efter det nya härordningsförslagets

antagande, då öfvergångsanordningarna beträffande

stammen vore afskräde; och att bestämmelsen om förnyad uppskattning

af rote- och rusthållsbesvären skulle intagas i lagen angående lindring

i berörda besvär;

dels att, om Riksdagen bifölle Eders Kongl. Maj:ts proposition om

ändring i värnpligtslagen den 5 juni 1885, Riksdagen måtte göra det,

utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att § 2 i lagen af den

5 juni 1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid uppskattning af — — — — — — — — — — — — —

Smålands grenadierbataljon................................................................... 180: —.

År 1903 och derefter hvart femte år, hvarje gång för de närmast

följande fem åren, bestämmes prestationernas värde länsvis af en nämnd,

bestående af tre ledamöter, af Indika Konungens befallningshafvande

utser en, rust- och roteliållarne en och vederbörande landsting inom

länet en»;

dels ock att Riksdagen måtte besluta, att § 2 i lagen den 5 juni

1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

»Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för de i § 1

angifna ändamål skola för tiden intill år 1895 prestationerna för hvarje

rusthåll och rote bestämmas regemente- och corpsvis till nedannämnda

värden:

Smålands grenadierbataljon .................................................................180: —

År 1894 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast

följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t

efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika intressena der

blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande landstings

yttrande öfver nämndens utredning».

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Då Riksdagen i sin skrifvelse n:o 3 af denna dag i anledning af

Eders Kong! Maj:ts proposition angående afskrifning af de å viss jord

hvilande grundskatter m. m., uttalat sin fulla anslutning till den i en senare

tid förherskande meningen om försvars- och grundskattefrågornas oskiljaktiga

samband, har Riksdagen naturligen också delat den uppfattning,

som jemväl ligger till grund för de förslag Eders Kongl. Maj:t nu

förelagt Riksdagens pröfning, eller att i sammanhang med försvarets

stärkande och i jembredd med grundskatternas successiva afskrifning

bör beredas lindring i rustnings- och roteringsbesvären. Med afseendeå

enskildheterna uti Eders Kongl. Maj:ts i detta senare hänseende nu

framlagda förslag har Riksdagen icke heller funnit annan erinran att

framställa än den, som föranledts af de väckta motionerna om en ny

och periodvis återkommande uppskattning af kostnaden för de ifrågavarande

besvärens utgörande.

Frågan om åstadkommande af en dylik uppskattning har till pröfning

förelegat vid de två senaste riksdagarne, men i följd af försvarsfrågans

fall icke erhållit sin lösning. I detta afseende får Riksdagen

meddela, att statsutskottet vid 1891 års riksdag, på grund af

då i ämnet väckta förslag, uttalade den meningen, att, ehuruväl vid

förslagen om de stora skattefrågornas lösning städse förutsatts, att

nedsättning i grundskatterna skulle betinga motsvarande lindring i rustnings-

och roteringsbesvären, de rustnings- och roteringsskyldige i

sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som kommit grundskattegifvare

till del, enär, till följd af prisförhöjningar och i öfrigt svårigheten

att exakt värdera rustnings- och roteringsprestationerna, de vid

den nu gällande uppskattningen åsätta värdena stundom måste anses

väl låga. I enlighet med denna åsigt tillstyrkte utskottet också en

hvart tionde år förnyad värdering af prestationerna för hvarje rusthåll

och rote efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika

intressena der blefve tillgodosedda.

Statsutskottet vid innevarande års lagtima riksdag, som jemväl på

grund af väckta motioner fick anledning yttra sig i ämnet, förklarade

sig dela den af 1891 års statsutskott uttalade meningen om lämpligheten

af en dylik periodvis återkommande uppskattning af ifrågavarande

besvär. Utskottet ingick vidare i en närmare utveckling af huru utskottet

tänkte sig denna uppskattning böra anordnas och yttrade i

sådant hänseende, att hvarje värderingsnämnds uppdrag i regeln syntes

böra omfatta ett regementes eller corps’ område, samt att nämnden syntes

böra bestå af fem ledamöter, nemligen två, förordnade af Eders Kongl.

Mapts befallningshafvande, två, välde af områdets rust- eller rotehål
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

lare, hvilka effektivt utgjorde rustnings- eller roteringsbesvären, och en,

utsedd af landstinget, hvarjemte ett motsvarande antal suppleanter borde

i enahanda ordning tillsättas. Valet af uppskattningsnämndens ledamöter

borde,beträffande dem, som skulle utses af rust- eller rotehållarne, anställas

genom Eders Kongl. Maj:ts befallningsliafvandes försorg; och

ansåge utskottet detta val böra förrättas under det år, som närmast föreginge

uppskattningsperiodéns ingång. Öfver uppskattningarna borde

särskilda längder upprättas; och borde dessa, efter det vederbörande landsting

beredts tillfälle att deröfver yttra sig, genom Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg insändas till Eders Kongl. Maj:t, som härefter

egde att bestämma prestationernas värde, hvarefter ersättningarna skulle

efter de sålunda bestämda värdena utgå. De ifrågasatta uppskattningsnämnderna

syntes utskottet icke böra sammanträda förr än år 1901,

eller året före den föreslagna lindringens fullständiga inträdande, på

det att samtidigt dermed, eller år 1902, en fullt exakt grund för bestämmandet

af ersättningen för ifrågavarande besvär måtte kunna

tillämpas.

Utskottet ansåg vidare föreskrift om den föreslagna förnyade uppskattningen

böra intagas i lagen angående lindring i berörda besvär

och afgaf jemväl formuleradt förslag till den af sådan anledning erforderliga

förändring i samma lag, hvilket förslag dock, förutom eu

redaktionsändring i § 2, innehöll allenast ett tillägg till samma § af

följande lydelse:

»År 1901 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast

följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t,

efter utredning af en nämnd så sammansatt, att de olika intressena

der blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande landstings

yttrande öfver nämndens utredning».

Riksdagen har väsentligen anslutit sig till den uppfattning, som af

statsutskottet vid årets lagtima riksdag sålunda gjordes gällande. Beträffande

vissa detaljer af den anordning, statsutskottet tänkt sig, har

Riksdagen likväl hyst eu något afvikande mening, likasom Riksdagen

öfver hufvud taget ansett lämpligt, att bestämdare föreskrifter rörande

nämndens sammansättning och sjelfva gången af uppskattningsförrättningen

borde i lagen intagas. Riksdagen har sålunda funnit uppskattningen

böra företagas första gången år 1899 och derefter hvart

tionde år, hvarjemte Riksdagen förestält sig: att särskild uppskattning

i allmänhet borde ske för hvarje landstingsområde, inom hvilket

funnes rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller corps; att af

nämndens fem ledamöter två, deraf den ene borde vara ordförande,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

skulle utses af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt en af landstinget,

hvilka tre ledamöter skulle tjenstgöra för landstingsområdet

i dess helhet; att nämndens två öfrige ledamöter deremot skulle för

hvarje regemente eller corps utses af vederbörande rust- eller rotehållare

och inträda i nämnden, då dennas förrättning afsåge det regemente

eller den corps, de representerade; att suppleanter skulle behöfva

utses endast för de ledamöter, som valdes af landstinget samt rust- eller

rotehållarne, enär Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid förfall för

någon af de utaf honom utsedde ledamöterna lämpligen kunde i nämnden

omedelbart inkalla ny ledamot; att, om inom ett landstingsområde

endast ett mindre antal rusthåll eller rotar, tillhörande samma regemente

eller corps, funnes — t. ex. under femtio — beträffande dessa

icke något yttrande af nämnd skulle erfordras, då det uppskattade värdet

af ifrågavarande rust- eller rotehålls prestationer icke skulle kunna''

utöfva något nämnvärdt inflytande på den siffra, som för regementet

eller corpsen i dess helhet komme att fastställas, och kostnaden för

en särskild värdering derför borde undvikas; att prestationens värde,

till vinnande af enkelhet vid tillämpningen, skulle bestämmas i fullt

tiotal af kronor; att erforderliga föreskrifter angående val af de ledamöter

i nämnden, som representerade rust- eller rotehållarne, i hvilka

val ej mindre de, som utgjorde besväret effektivt, än äfven de, hvilka

erlade vakansafgift, egde deltaga, lämpligen borde meddelas af Konungen;

samt att ordförande och ledamöter i nämnden borde af allmänna medel

åtnjuta ersättning, den förre med belopp, som enligt nu varande eller

blifvande resereglemente tillkomme häradshöfding, och ledamöterna i

likhet med hvad om ledamot i egodelningsrätt vore eller kunde blifva

stadgadt.

Riksdagen har vidare ansett, att de föreskrifter, som skulle meddelas

angående den förnyade uppskattningen, borde sammanföras i en

ny paragraf, hvilken skulle få sin plats omedelbart efter § 2 och sålunda

blifva § 3. I följd häraf har Riksdagen vidtagit en omnumrering

af de följande paragraferna; hvarjemte Riksdagen i sammanhang dermed

i dessa likasom i föregående paragrafer beslutit en del smärre redaktionsändringar.

Slutligen och med särskild hänsyn till den periodvis återkommande

uppskattningen af de ifrågavarande prestationernas värde har Riksdagen

ansett, att i lagen bör intagas det medgifvande, Riksdagen redan

i sin skrifvelse den 20 maj 1885 lemnat Eders Kongl. Maj:t, eller att

de ytterligare bestämmelser, som vid tillämpningen af lindringen i rust
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

nings- och roteringsbesvären kunde finnas erforderliga, finge af Eders

Kongl. Maj:t meddelas.

Af den formulering, Riksdagen gifvit stadgandena om den periodiskt

återkommande uppskattningen, framgår, att nämnda stadganden icke

ega tillämpning på båtsmanshåll. Riksdagen vill emellertid erinra,

att år 1887 beslutits: att båtsmanshållet skulle sättas på vakans; att

vakanssättningen skulle eg a rum i mån af uppkommande afgång inom

båtsmanshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän till den

nyupprättade sjömanscorpsen, dock under den till åtta år bestämda

öfvergångstiden till den nya organisationen icke med mera än en

åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen, Eders Kongl. Maj:t likväl

obetaget att, om sådant erfordrades och funnes utan olägenhet för

flottans bemanning kunna ega rum, medgifva en något större årlig

vakanssättning; samt att vakanssättningen skulle fortfara, så länge

Riksdagen anvisade vissa anslag, deribland till upprätthållande af den

förenämnda sjömanscorpsen. Den sålunda beslutade vakanssätfningen

har sedermera fortgått, och, så vidt nu kan bedömas, kommer densamma

att fullständigt genomföras inom den år 1887 beräknade tiden. Skulle

mot förmodan rustnings- och roteringsbesvären vid båtsmanshållet framdeles

komma att å nyo effektivt utgöras, har Riksdagen ansett det i

öfrigt vara en naturlig sak, att dessa besvär, i likhet med hvad Riksdagen

beslutit beträffande öfriga rustnings- och roteringsbesvär, blifva

underkastade ny och periodvis återkommande uppskattning.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen — under vilkor

att Eders Kongl. Maj:t ej mindre godkänner de beslut Riksdagen fattat

dels angående förbättrad härordning, dels ock angående förändrad lydelse

i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, än äfven utfärdar

lagar i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ds af Riksdagen godkända

propositioner dels angående afskrifning af de å viss jord hyflande

grundskatter m. m., dels ock angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet — för sin del beslutit, att lagen

om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 skall

erhålla följande förändrade lydelse:

»§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i

denna lag omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå från och med

år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

från och med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med

sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och

med år 1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde,

samt från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde.

§ 2:

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i

§ 1 angifna ändamål skola vid båtsmanshållet kompanivis samt för tiden

intill år 1900 vid rust- och rotehållet i öfrigt regements- och corpsvis

prestationerna för hvarje rusthåll eller rote bestämmas till nedannämnda

värden:

a) å hela rustnings

vid berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragoncorps

» Lifregementets husarcorps

» Smålands husarregemente

» Skånska husarregementet

» Skånska dragonregementet

vid berustade infanteriet:

för Lifregementets grenadiercorps

)> Vestgöte regemente

)) Andra lifgrenadierregementet

)) Smålands grenadierbataljon

eller rotering sbesvär et:

..................................... 350 kronor.

...................................... 320 »

1 ................... 300 .»

320 »

310 »

300 »

vid roterade kavalleriet:

för Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) .................... 300 »

vid roterade infanteriet:

för Första lifgrenadierregementet

» Uplands regemente

» V estgötadals »

180 »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

för Skaraborgs regemente ............

» Vestmanlands »

» Nerikes »

» Vermlands »

» Kronobergs »

» Jönköpings )>

» Dalregementet

» Helsinge regemente

» Bohus läns »

» Vesterbottens fältjägarecorps

» Kalmar regemente

)) Elfsborgs regemente..............

)) Södermanlands regemente

» Norrbottens fältjägarecorps

» Jemtlands »

)> Norra skånska infanterireg:t

» Södra skånska »

170 kronor.

160 3)

150 »

140 »

130 »

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad jord

belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:

hälften af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,

till hvilket de äro indelta, eller inom hvars

stånd de äro belägna;

vid berustade båtsmanshållet:

för Blekinge l:sta—6:te kompani ......................................... 100 kronor.

» Södra Möre l:sta—3:dje » ............................................ 100 »

vid roterade båtsmanshållet:

för Tjusts kompani

» Gotlands l:a och 2:a kompani

» Södermanlands l:a och 2:a »

» Södra Roslags l:a och 2:a »

» Norra Roslags l:a och 2:a ))

» Norrlands 3:e och 4:e »

» öfriga båtsmanskompanier................................................... 110 »

» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre................. 120 »

» utsockne frälsehemman i Halland (half vakan saf gift)... 50 »

» städernas båtsmanshåll........................................................... 100 »

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

9

b) å skyldigheten att hålla karl:

för Lifregementets dragoncorps \

» Lifregementets husarcorps

)) Smålands husarregemente..

» Skånska husarregementet

)) Skånska dragonregementet

» Jemtlands hästjägarecorps

180 kronor.

150 »

130 »

c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:

för Lifregementets grenadiercorps |

» Vestgöta regemente \ .........................................

» Andra lifgrenadierregementet.................................................

» Smålands grenadierbataljon................................................

200 kronor.

190 »

180 »

§ 3.

År 1899 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast

följande tio åren, bestämmer Konungen rustnings- och roteringsbesvärens

värde för det i § 1 angifna ändamål efter föregående utredning af en

nämnd och utlåtande af vederbörande landsting.

Omförmälda nämnd skall för hvarje landstingsområde, inom hvilket

finnas rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller corps, bestå af

ordförande och fyra ledamöter, af h vilka ordföranden och en ledamot

utses af Konungens befallningshafvande, en ledamot af landstinget och

två ledamöter för hvarje regemente eller corps af vederbörande rusteller

rotehållare. Ordföranden och de två förstnämnde ledamöterne

tjenstgöra för landstingsområdet i dess helhet, hvaremot, allt efter som

nämndens förrättning afser olika regemente eller corps, i densamma

inträda de för regementet eller corpsen utsedde ledamöterne. För de

af landstinget samt rust- eller rotehållarne utsedde ledamöterne väljas

suppleanter till lika antal med desse.

Der inom ett landstingsområde antalet rusthåll eller rotar vid samma

regemente eller corps understiger femtio, erfordras beträffande dessa

icke något yttrande af nämnd, och eger alltså inom detta landstingsområde

val af ledamöter i nämnden för sådana rusthåll eller rotar

icke rum.

Bill. till Urtima

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

Efter det nämndernas förslag afgifvits och vederbörande landstings

yttranden inhemtats, bestämmas ifrågavarande värden till ett för hvarje

rusthåll eller rote vid samma regemente eller corps i fullt tiotal af

kronor angifvet, lika belopp.

Erforderliga föreskrifter angående val af de ledamöter i nämnden,

som utses af rust- och rotehållare, i hvilket val ej mindre de, som utgöra

besväret effektivt, än de, hvilka erlägga vakansafgift, ega deltaga,

meddelas af Konungen.

Ordförande och ledamöter i nämnden åtnjuta af allmänna medel

ersättning, den förre med belopp, som enligt nu varande eller blifvande

resereglemente tillkommer häradshöfding, och ledamöterne i likhet med

hvad om ledamot i egodelningsrätt är eller varder stadgadt.

§ 4.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Yisingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar

län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger

vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakansafgifterna

för dessa rotar nu utgöras.

§ 5.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning

belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll

komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de

värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med tillgodonjutande

å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

§ 6.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt

de afskrift^ räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,

vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens

medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med

tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för

/

s. 11 Kontrollera mot PDF

.Riksdagens Skrifvelse N:o 4..

11

hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet, eller roten

eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande

sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen

med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:6) att den ersättning för indragen kronotioudespanmål, som utgår

till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till penningar,

på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön

årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som

antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid

rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande

ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid

de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes

omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf meddelade

föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med

oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra

besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa

och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels

till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande

persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande

vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning

för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje

nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda

båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar

län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i

§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen

varder en följd;

6:o) att de här ofvan i § 4 omförmälda rotevakansafgifter, som af

Särna Idre och Hede byalag nu utgöras till EHfdals socknemän i

Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen

från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,

för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,

hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse

i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter

följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår, under

hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

§ 7.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlik! § 1, bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde enligt § 2 mom. a) eller § 3 blifvit bestämdt, hvaremot

för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i §

6 mom. 1 förmäles, beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda

värde å rustningen eller roteringen öfverstiger understödet;

kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp med eller

öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag afses, icke

ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid

båtsmanshållet.

l:o) Der vakan saf giften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än det

här ofvan enligt § 2 mom. a) eller § 3 bestämda värde å rustningen

eller roteringen, skall för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

till grund för beräkningen läggas vakansafgiftens eller nämnda

afgifters sammanlagda belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande

af understöd, endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller

summan af berörda afgifter öfverstiger understödet; och kommer

alltså, der understödet uppgår till lika belopp med eller öfverstiger

afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke att eg a rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det enligt § 2 mom. a)

eller § 3 satta värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som,

enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller

roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyss
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

nämnda värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika

stor med eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen .enligt denna

lag icke att ega rum.

C) Beträffande half vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det enligt § 2 mom.

b) eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall lindring tillgodokomma

rusthåll eller rote i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som

bär ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det enligt § 2 mom. b)

eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall den lindring, som, enligt

hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda

värde och afgift, men är denna skilnad lika stor med eller större än

berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon

lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det enligt § 2 mom. b)

eller c) eller ock § 3 bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet

å hela rustnings- eller roteringsbesväret och lindring å summan häraf,

efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet

eller roten i öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva

rusthåll och rotar är stadgadt.

§ 8-

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning

eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande

af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

§ 9.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemtlands

roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som

af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af

dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,

hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast

medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande

beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands

roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,

och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas

lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§ 10.

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs

stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare fortfarande

staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida

samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall staden

må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.

§ 11-

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och rotar,

hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst

afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas

medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen

af det understöd, som utgår enligt § 6 mom. 1, skall gälla

hvad i förordningen den 23 juli 1869 samt kong! kungörelsen den

5 oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning för

indragna ränte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande af

något besvär.

§ 12-

Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,

skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse

med hvad här förut är stadgadt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 4.

15

§ 13.

De ytterligare bestämmelser, som för tillämpning af föreskrifterna

i denna lag kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.»

Härjemte har Riksdagen, under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts

bifall till hvad Riksdagen, enligt hvad här ofvan förmäles, för sin del

beslutit, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, utöfver det å riksstaten

för år 1893 till lindring i rustnings- och roteringsbesvären uppförda

anslag för samma ändamål beviljat ytterligare 443,000 kronor, att äfvenledes

under år 1893 utgå.

Stockholm den 26 november 1892.

Med undersåtlig vördnad.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.