Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen. '' . . . r > _ l>I> : ‘ ’

1892-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1892:34, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen. '' . . . r > _ l>I> : ‘ ’

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 84.

förslag till sådan ändring af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 att ej mindre för de hemman eller hemmansdelar,

Indika staten från enskilda personer inköpt och förvandlat

till kronoparker, än äfven för de jordbruksdomäner eller de delar af

sådana, af hvilka kronoparker blifvit bildade, fyrktal skall med hänsyn

till kommunalutskylders utgörande påföras efter det belopp, som, derest

bevillning för nämnda fastigheter skulle enligt gällande bevillningsförordning

utgå, på grund af taxeringsvärdet svarar mot sådan bevillning.

Stockholm den 22 april 1892.

Med undersåtlig vördnad.

N:o 3é.

Uppläst och godkäud hos Första Kammaren den 22 april 1892.

— — — — Andra Kammaren den 27 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 6, 13,

15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen.

'' . . . r > _ l>I> : ‘ ’

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 3 och memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Riksdagen får hos Eders Kongl. Maj:t anmäla, att vid behandling

af Eders Kongl. Maj:ts proposition af den 29 sistlidne januari med

förslag till ändrad lydelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsord
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

ningen, Riksdagen funnit sig icke böra bifalla förslaget oförändradt, men

till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag

till ändrad lydelse af nämnda §§ i riksdagsordningen:

§ 6.

1. Första Kammarens ledamöter skola, till ett antal af etthundrafemtio

och för en tid af nio år, utses af landstingen och stadsfullmägtige

i de städer, som ej i landsting deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,

utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,

väljes dock en riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera

välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets, enligt ofvan angifna

grunder, eger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må

hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans

rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande

bestämmelse om riksdagsmännens antal för de särskilda valkretsarne

länder till efterrättelse, stadens rätt att utse riksdagsman inträda allenast

i det fall, att, ledighet uppstår i den valkrets, staden förut tillhört.

7. Åro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda

bestämmelse, så många ledigheter inom kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän,

samt gamla valkretsar, för hvilka ökning af antalet riksdagsmän

bör eg a rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för sagda

rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att

nya valkretsar ega företräde framför äldre; att bland två eller flera nya

valkretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting;

att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad

på stadgandena i mom. 2, ega företräde framför valkretsar, för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 84.

hvilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4; att

bland sådana valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2 ega

välja ökadt, antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken detta

antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar,

den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt

samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne;

att bland sådana valkretsar, hvilka jemlikt mom. 4 ega utse

ökadt antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den, för hvilken det i

samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott är störst; samt att i de

fall, der folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för två eller flera valkretsar,

ej kan tjena till grund för bestämmande af företrädet dem

emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för justitiedepartementet

i närvaro af tre bland fullmägtige i rikets hank och tre

bland fullmägtige i riksgäldskontoret.

§ 13-

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio,

deraf etthundrafemtio för landet och åttio för städerna, väljas

för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början året

näst efter det, under hvilket valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas

köpingar, utses för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, för ernående af det bestämda

antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna, så vidt ske kan häradsvis

inledas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman. Ofverstiger

domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfordras,

domsagor, som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sam^

manlagda folkmängden, förenas, två och två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger eu åttiondedel

af folkmängden i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd

en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en åttiondedel af städernas

folkmängd. Städer, med mindre folkmängd än nu är sagd!,

ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar, som,

med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för

uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock riksdagsmännens

antal för hvar och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig

berättigar dem att utan förening med annan stad välja riksdagsman,

bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart tionde år af Konungen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

Den ordning, som sålunda fastställes, vinner ej tillämpning förr än vid

de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola eg a rum. Köping

eller annat samhälle, som erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om

riksdagsmannaval fortfarande till landet, till dess ny valkretsordning

varder faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna

antalet riksdagsmän tvåhundratrettio utses för landet'' och för

städerna efter förhållandet mellan folkmängden å landet och i städerna.

Det antal riksdagsmän, som sålunda bör utses för landet, och för städerna,

bestämmes af Konungen vid fastställande af den i mom. 4 omförmälda

ordning, dervid i öfrigt stadgandena i mom. 2 och 3 skola i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 15.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas inom september

månads utgång näst före början af de tre år, för hvilka valen

gälla.

Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen inom den valkrets, som utsett den afgänga,

nytt val för den återstående tiden.

§ 16.

Å landet väljes riksdagsman medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför domhafvanden i den

domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två domsagor äro förenade

till en valkrets, inför domhafvanden i den af dessa domsagor,

hvilken den största folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra. Desse elektorer sammanträda

till riksdagsmannaval inför magistraten i den stad inom valkretsen,

som största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstbeBih.

till Riksd. Prat 1892. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 5 Htift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N;o 34.

rättigade så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i eu

kommun väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens

befallningshafvande, som från öfriga till valkretsen hörande kommuner

infordrar de röstberättigades röster och utfärdar kungörelse om

utgången, efter tby som de flesta afgifna rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än en tid af fem år

derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder

den i kraft vid det val, som näst efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar och gäller för en tid af minst fem år, hvarefter

beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess införande

fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och full magt» utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas, för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar. I stad, der magistrat ej finnes, skall

den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga

den befattning med riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18,

20 och 22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,

må han deröfver anföra besvär hos Konungens befallningshafvande

i valorten eller, der fråga om val för flera domsagor eller städer

handlagts inom särskilda län, hos befallningshafvanden i det län, der

slutliga handläggningen skett. För det ändamål eger klaganden hos

domhafvande eller magistrat, som slutligen handlagt valfrågan, äska

behörigt protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två draga

derefter bör till klaganden utlemnas; och skall han, vid förlust af talan,

sist inom åtta dagar efter valförrättningens slut ingifva sina besvär till

Konungens befallningshafvande, som, på sätt i 11 § stadgas, lemnar

vederbörande tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång,

efter det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt

utslag i målet utfärdar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 34.

2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag missnöjde

eger att, sist inom åtta dagar efter deraf erhållen del, till Konungens

befallningshafvande inlemna sina besvär stälda till Konungen, hvarefter

med målet vidare så förhålles, som ofvan i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord

afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende

derå, om afsägelsen egt rum vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna §

och, om afsägelsen efteråt skett hos Konungens befallningshafvande,

enligt mom. 2.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de

ledigheter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa

riksdag genom, val fyllas, hvarefter Konungen anbefaller dess befallningshafvande

föranstalta, att nya val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom

ledamots afgång uppstår, åligge Konungens befallningshafvande, när

den afgångne tillhört Andra Kammaren, att föranstalta om nytt valp

och, då den afgångne varit ledamot af Första Kammaren, att om ledigheten

göra anmälan hos Konungen, som förordnar om nytt vals anställande.

1<-> i: 11 fj o ?| 3 b 1 it i 4 gf i in H t fl IfjT

Stockholm den 27 april 1892.

Med undersåtlig vördnad.

i ;/ i: v''1 i \m ''.mi c .''.i i ''''"r »T-,/, nr/: ■ ••• ■>

, i I j i t! < !« I . 14

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.