Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf.

1892-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1892:46, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

13

r>i!v rhi.fii ■♦huru q»'';J>it0Jrh«vp i-cni t fm (in atf.iyibf tol

ui-rr<Ar.n ''Ini edmsal»idaitiirJovbM Hd ftii.J«l "l6*iob m«>s

•ioi<{<</( j.ii!;*/'' ku!’/, oi" ; .! .Jsifcfohbain gula! o ubiöiod f intim msboil

I .1 i!0!) *1; r.V i i< J''Hoflif!!7 bfliW Hiob.-! t!''* l!9 !

loftiii/i i-,•?!(»;siol. nblistnod ju» v b * fiil -iojiob oiov uoti JK: fisljufiiol I>r>i;!

Kh>{<s>''>b< 2’U''t k! »o; fdJåiltm f''iof''ii''- it »Ilo! i gmioiod tm«a

.V.-bb.iJ i{!]<t<:ffob » >7do "hRlitWib ilil flis»

j IfcR -;(U-''A 5» i.»b/? Ti d dbli!J*löd -i iof''ffyibifViO obl! tfjtkf ioboV lOJfjf

•,*B o-.-j i)a-;;;i ;P 1 f.L.tW: i b>r/d *; obffu Wir b-rnt

, •(••’». ••o.ir! '' .• b. i • 11 -''t-;!.ii: flii Ms*! -:.,isu< n;| tli: .r •

N:o 46»

.rtfiti:f*10Vi«i O ''!’:0 »,(| ‘»t | 0} f^!M omO!t!i''j-. S ; bf!!< iirnol flOrfJiJ i*..»

uggfibasfiH 1k k; s •jj n i»; {? *i v?* it f k V* af: >.,!/. A Hiob/f nafle*.!

Uppläst och godkänd hos Forsla Kammaren den 14 maj 1892.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående efterskänkande af kronans rätt till

vissa danaarf.

(Statsutskottets utlåtande n:o 14.)

Till Konungen.

> .tf-; . s. _ OM-!-/*0v, b/O - : ''■ ! I Hot.

Enligt hvad af eu utaf Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten

proposition af den 4 december nästlidet. år inhemtas, hade ogifta Johanna

Köhler från Korsnäs i Kopparbergs län, som aflidit den 14 november

1889, enligt efter henne den 3 derpå följande december förrättad bouppteckning

icke efterlemnat några kända arfvingar, hvaremot hon, enligt

hvad vid bouppteckningstillfället upplysts, öfverlefdes af en utom

äktenskap den 6 juli 1857 född dotter Alma Maria.

På yrkande af kammaradvokatfiskalsembetet hade Falu domsagas

norra häradsrätt genom utslag den 15 juli innevarande år förklarat det

efter Johanna Köhler fallna arf skola såsom danaarf tillkomma Eders

Kongl. Maj:t och kronan, i följd hvaraf länsmannen H. Svedberg, hvilken

i egenskap af god man omhänderhade qvarlåtenskapen efter Johanna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

Köhler, förpligtats att samma qvarlåtenskap jemte ränta eller afkomst,

som deraf fallit, till advokatfiskalsembetet redovisa.

Redan innan berörda utslag meddelats, hade Alma Maria Köhler

i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning af den 15 februari 1890,

med förmälan att hon vore dotter till ofvan bemälda Johanna Köhler

samt befunne sig i torftiga omständigheter, anhållit att få tillgodonjuta

kronans rätt till danaarf efter Johanna Köhler.

Efter vederbörande myndigheters hörande har Eders Kongl. Maj:t

med afseende å hvad i ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att

medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel, utgörande,

efter afdrag af den kammaradvokatfiskalen tillkommande provision,

ett tusen femhundra sjuttionio kronor 40 öre, måtte på sökanden öfverlåtas.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen

bifallits.

Bergsmannen Per Gustaf Bergström från Gudmunstorpet å Sala

stads område hade, enligt hvad i en annan jemväl den 4 december

nästlidet år till Riksdagen aflåten proposition omförmälts, aflidit den

22 april 1882, efterlemnande enka Johanna Christina Andersdotter, men

icke några vid bouppteckningstillfället den 20 augusti 1883 kända arfvingar.

Ej heller både, efter det rådstufvurätten i Sala genom kungörelse,

införd i Post- och Inrikes Tidningar för den 7 augusti 1884,

förelagt Bergströms arfvingar att inom natt och år från kungörelsens

dag, den 4 i samma månad och år, hos rådstufvurätten göra sina arfsanspråk

gällande, sådant anspråk hos rådstufvurätten blifvit framstäldt.

Ehuru instrumentet öfver bouppteckningen efter Bergström utvisade

brist, hade likväl, hufvudsakligen i följd af boet derefter tillfallen

utdelning från Sala bergslag, tillgångarne i boet så vuxit, att vid den

18 december 1889 verkstäldt arfskifte af Bergströms qvarlåtenskap förefunnits

en behållning af 714 kronor 49 öre, hvilken sålunda fördelats,

att enkan Bergström bekommit tillhopa 392 kronor 7 öre och återstoden

322 kronor 42 öre, såsom tillhörande aflidne Bergströms arfvingar, öfvers

lemnats till bankdirektören Axel Rydin, hvilken den 13 april 1885

af rådstufvurätten i Sala förordnats att i egenskap af god man iakttaga

och vårda Bergströms okända arfvingars rätt och bästa.

På yrkande af kammaradvokatfiskalsembetet hade derefter nämnda

rådstufvurätt genom utslag den 2 juni 1890, hvilket numera vunnit laga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

kraft, förklarat aflidne Bergströms qvarlåtenskap skola såsom danaarf

tillfalla kronan äfvensom förpligtat Rydin att i hans omförmäla egenskap

till kronan redovisa berörda qvarlåtenskap.

Redan innan detta utslag meddelades, hade enkan Bergström i

en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 8 mars 1890 anhållit,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om

danaarfvets efterskänkande till sökandens förmån.

Efter vederbörande myndigheters hörande har Eders Kongl. Maj:t

med afseende å hvad i ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att

medgifva, att ifrågavarande danaarfsmedel, med afdrag af den kammaradvokatfiskalen

tillkommande provision, måtte på sökanden öfverlåtas.

Riksdagen har bifallit denna Eders Kongl. Maj:ts framställning.

I proposition af den 11 december 1891 har Eders Kongl. Maj:t,

under förmälan, att målaremästaren Carl August Nilssons från Hult

Sörgården i Askims församling af Göteborgs och Bohus län hustru

Florentina Gustafva Stare den 10 oktober 1873 aflidit och öfverlefts af

sin bemälde man, men icke efterlemnat några kända arfvingar, meddelat,

att makarne i ett den 9 september 1864 upprättadt testamente

förordnat, att den af dem, som den andre öfverlefde, skulle utan intrång

af den andres arfvingar under full eganderätt bekomma all den egendom,

såväl lös som fast, som i deras bo funnes, af hvad beskaffenhet

egendomen än vore; hvarjemte de personer, hvilka bevittnat samma

testamente, blifvit den 29 nyss nämnda september vid rådstufvurätten

i Göteborg för dödsfalls skull på ed hörde angående testamentets tillkomst.

Utan att hafva lagligen bevakat testamentet hade mannen

Nilsson efter hustruns död öfvertagit boets samtliga tillgångar, uppgående,

enligt hvad det efter henne den 8 november 1882 upprättade

bouppteckningsinstrument utvisade, till 1,325 kronor 50 öre.

Den 21 maj 1888 hade mannen Nilsson aflidit, efterlemnande,

enligt hvad vid bouppteckningstillfället den 14 derpåföljande juni antecknades,

följande arfvingar, nemligen: brodern Johan Wilhelm Nilsson

som vistas i Norra Amerika, brodern David Florentin Nilsson, till yrket

boktryckare och bosatt i Stockholm, samt systern Elisabeth Nilsson,

gift med trädgårdsarbetaren Otto Cederman i Göteborg.

Arfskifte efter Carl August Nilsson hade förrättats den 30 augusti

1890; och enär det inbördes testamentet mellan honom och hans hustru

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 46.

icke blifvit lagligen bevakadt och sålunda förlorat sin giltighet, samt

vid det förhållande, att hustrun icke efterlemnat kända arfvingar, kronan

egde rätt till hälften af boets behållning såsom danaarf, blef, enligt

hvad det öfver arfskiftet upprättade instrument gåfve vid handen, samma

behållning, som då uppgick till 1,222 kronor 32 öre, på det sätt fördelad,

att, sedan från nämnda belopp frånräknats den vid försäljning af en

utaf Carl August Nilsson efter hustruns död inköpt jordlägenhet influtna

köpeskilling, 250 kronor, hvilken ansågs böra tillfalla hans arfvingar,

af återstoden hälften tilldelades nämnda arfvingar och den andra hälften

kronan med 486 kronor 16 öre.

I en till Eders Kongl, Maj:t ingifven skrift hade nu David Florentin

Nilsson samt Otto Cederman och hans hustru Elisabeth Cederman,

född Nilsson, anhållit, att kronan måtte till förmån för sökandena

afstå sin rätt till ifrågavarande danaarf.

Efter vederbörande myndigheters hörande har Eders Kongl. Maj:t

med afseende å hvad i detta ärende förekommit och då anledning saknades

för kronan att till sökandenas förmån afstå den tredjedel af

ifrågavarande danaarfsmedel, som enligt arfsrätt skulle belöpt på Johan

Wilhelm Nilsson, föreslagit Riksdagen att medgifva, att af nämnda

danaarfsmedel måtte till förmån för hvardera af sökandena David Florentin

Nilsson och Elisabeth Cederman, född Nilsson, afstås ett belopp

af ett hundra nittioåtta kronor 82 öre.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning är af Riksdagen bifallen.

it .■ *: ; ?! i * - i * i i; I UM;'' •. o •..-*]?.», t’ K,

Stockholm den 14 maj 1892. - .j ....,

U-lti. ii.,il '' . :Ä'' -1: ! , •■■I-■ •'' i!i; :‘i i; •.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.