Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvud titel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1892-05-20 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1892:67, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvud titel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

1

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20- maj 1892.

— —- — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvud titel, innefattande

anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtande lins 7, 7 a och 7 b samt memorial n:o 28.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette

hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen

för Eders Kongl. Maj:t. anmäla följande beslut.

... ■ :;'' (. .j!; • Tv, .■ i i v : . ■ '' , "i ■ .!> ^ • ii -ilAlkr

Ordinarie anslag.

Rikets ekonomiska kartverk.

l:o) Plders Kongl. Maj:t. har i den till Riksdagen den 16 sistlidne

januari aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Raft. (N:o 67). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

föreslagit, att Riksdagen måtte, utöfver det å riksstat,ens sjette hufvudtitel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000

kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till

de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de delar

af Vesterbottens län, som vore belägna ofvan odlingsgräns^! eller inginge

i kartblad, tillhörande den under utgifning varande kartan öfver

förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,

äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

finge användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

Enligt hvad af statsverkspropositionen och dervid fogade statsrådsprotokoll

öfver civilärenden för den 13 januari innevarande år framgår,

åsyftas, att, det extra anslag, som under en följd af år anvisats till de

ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, från och med

år 1893 skulle komma att användas jemväl vid dylika arbeten inom

vissa delar af Vesterbottens län. Riksdagen, som erkänner lämpligheten

af att Norrbottens läns kartverk utsträckes till den 65:e latitudgraden

och således kommer att omfatta äfven de delar af Vesterbottens län,

hvilka äro belägna ofvan berörda latitudgrad, har icke funnit anledning

till någon erinran mot Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna del.

Men det nu väckta förslaget om det norrbottniska kartverkets utsträckande

öfver vissa delar af Vesterbottens län afser äfven kartläggning

af en del af sistnämnda län, hvilken är belägen nedom 65:te breddgraden

men ofvanför odlingsgränsen; och då denna del icke lämpligen

skulle kunna ingå på kartan öfver Norrbottens län, har Riksdagen i

fråga om kartläggningen af detta senare område stått något tveksam.

Som emellertid Riksdagen inhemtat, att kartläggningen af ifrågavarande

område, hvilket icke förut varit föremål för något slags uppmätning

och skulle blifva det enda i Sverige, öfver hvilket tillförlitlig karta icke

kunde upprättas, endast skulle betinga en kostnad af högst 9,000 kronor,

samt att meningen är att åtminstone tills vidare icke utgifva någon

karta öfver området, utan endast att på fotografisk väg . taga några

kopior af originalritningen för vederbörande embetsmyndiglieters behof,

har Riksdagen låtit sina betänkligheter falla och ansett sig böra bifalla

framställningen äfven i denna del.

Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel till det allmänna

ekonomiska kartverket har icke föranledt någon erinran från

Riksdagens sida; och har Riksdagen, som, på sätt i Riksdagens skrifvelse

angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

titel omförmäles, icke bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om höjning

af anslaget till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten, ansett

sig böra jemväl för nästkommande år göra samma medgifvande i

fråga om användandet af möjligen uppstående behållningar å de ekonomiska

kartverkens anslag, som Riksdagen de senare åren lemnat.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie

anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för

år 1893 anvisat till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna ofvan

odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den under utgifning

varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar

å båda anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att ytterligare en landtbruksingeniör finge från och med år 1893 anställas

med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande landtbruksingeniörer

beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga

aflöningsmedel höja anslaget till »landtbruksingeniörer och deras

biträden» från 47,500 kronor till 49,500 kronor eller med 2,000

kronor.

Då önskvärdheten af eu delning utaf de båda nordligaste landtbruksingeniörsdistrikten

synes Riksdagen vara ådagalagd genom hvad

landtbruksstyrelsen i ärendet anfört, och då enligt det föreliggande

förslaget denna delning synes kunna genomföras, utan att medel behöfva

anvisas till aflönande af mer än en ytterligare landtbruksingeniör,

har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, medgifvit att

ytterligare en landtbruksingeniör må från och med år 1893 anställas

med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande landtbruksingeniörer

beviljade, samt för beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel

höjt anslaget till »landtbruksingeniörer och deras biträden» från

47,500 kronor till 49,500 kronor, eller med 2,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att assistenten vid landtbruksakademiens

agrikulturkemiska afdelning Carl Gustaf Eggertz måtte

ega att, så länge han vid denna befattning qvarstode, från anslaget

till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» åtnjuta

ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor årligen.

Vid behandliugen af denna Eders Kongl. Maj:ts framställning

hafva Riksdagens kamrar stannat i olika beslut af den beskaffenhet,

att, jemlikt 63 § riksdagsordningen, frågan i följd deraf för denna riksdag

förfallit.

Skiften och afvittringar.

4:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, dels för år 1893 beviljat förhöjning i styresmannens

för storskiftesverket i Kopparbergs län årsarfvode med 400 kronor;

dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under

år 1893 för afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län

samt storskifteslandtmätare i Kopparbergs län kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,

må desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftesoch

afvittringsverken; dels ock för år 1893 åt föredraganden af afvittringsärendena

i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom beviljat en

tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Öfriga ordinarie anslag.

5:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan

förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

anslaget, till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. måtte ökas med

746 kronor eller från 117,795 kronor till 118,541 kronor.

Riksdagen bär för år 1893 faststält samtliga under sjette hufvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, i hvilka förändring icke här ofvan anmälts

till samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts förslag gjorts den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma erfordrats.

Statens jernvägstrafik.

6:o) Eders Kongl. Magt bar föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att banvakt vid statens jernvägstrafik måtte kunna uppflyttas i

19:e löneklassen enligt gällande aflöningsreglemente för embete- och

tjenstemän samt betjente vid statens jernvägstrafik med årligt arfvodesbelopp

af 600 kronor.

Enligt hvad Riksdagen inhemta!, har Eders Kongl. Maj:t den

31 december 1891, i sammanhang med fastställande af arfvodesstat vid

statens jernvägstrafik för år 1892 och under åberopande af de förändrade

förhållanden, som inträd! sedan nu gällande aflöningsreglemente

för embete- och tjenstemän samt betjente vid statens jernvägstrafik

faststäldes, anbefalt jernvägsstyrelsen att före den 1 september

1892 till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till nytt aflöniugsreglemente.

Då således förslag till eu enligt Riksdagens förmenande

af flera skäl oneklig allmän revision af ifrågavarande aflöningsreglemente

lärer kunna redan för nästa Riksdag framläggas, håller Riksdagen

före, att den slutliga pröfningen af frågan om förbättring af

banvakternas lönevilkor bör till dess anstå. Men då ostridigt synes

vara, att behofvet af eu något högre aflöning för vissa banvakter, särskild!

de i Norrland anstälda, är så känbar!, att detsamma så fort som

möjligt bör för tillfället afhjelpas, för hvilket ändamål, efter hvad Riksdagen

inhemtat, ett jemförelsevis mindre betydande belopp skulle för

ett år vara tillräckligt, har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att af jernvägstrafikmedlen

ett belopp af högst 12,000 kronor må under år 1893,

efter trafikstyrelsens bepröfvande, användas till förhöjning i vissa fall

af de vid statens jernvägstrafik anstälda banvakters löneförmåner utöfver

det nu medgifna högsta arfvodesbeloppet, med högst 60 kronor

för hvarje banvakt, som af förhöjningon kommer i åtnjutande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Patentbyrån.

7:o) Med bifall till Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen medgifvit, att afgifterna för patent och för registrering

af varumärken må användas till bestridande af de utgifter, hvilka

betingas af tillämpning under år 1893 af förordningen angående patent

och lagen om skydd för varumärken.

Arbetareförsäkringen.

8: o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen medgifvit, att Eders Kongl. Magt må för år

1893 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof, dels

till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under enahanda vilkor, som i Riksdagens

skrifvelse den 13 maj 1891 (n:o 85) äro angifna, dels ock till

utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorg

af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom

den redan i punkten l:o) nämnda, följande anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

9:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, för handhafvande af kontroll å för säkring sanstalterna,

för år 1893, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra

stat anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500

kronor.

Öfverståthållareembetet.

10:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen äfven för år 1893, till utgifvande under samma

år af »Polisunderrättelserj>, på extra stat anvisat 15,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Landsstaterna i länen.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på

extra stat för år 1893 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 65,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af

särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas,

äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

Med bifall härtill har Riksdagen på extra stat för år 1893 till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande stält ett anslag af 65,000 kronor att

användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för

gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande

allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärendeu den

13 januari 1892 angifna grunder.

12:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1891 och 1892 egt

rum, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge

samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för 1893 anvisat

10,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaien.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt

rum, till undersökningar af mindre hamnar och farleder, på extra stat

för år 1893 anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

14:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i enlighet med hvad för innevarande år egt

rum, på extra stat för år 1893 anvisat till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultima landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

15:o) Vidare och i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i sådant

hänseende gjorda framställning har Riksdagen af det år 1891 till

bestridande af kostnader för nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

och jordegendom m. m. beviljade anslag, 68,000 kronor, å extra stat

för år 1893 anvisat 19,000 kronor.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

liar Riksdagen af det år 1891 till bestridande af kostnaderna för byggnadsarbeten

och ny värmeledning vid Alnarp in. m. beviljade anslag,

67,425 kronor, på extra stat för år 1893 anvisat 15,000 kronor.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för anordnande

af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut,

för år 1893 anvisa å extra stat ett anslag af 10,000 kronor.

Riksdagen har visserligen förestält sig, att, då den högre mejeriundervisningen

för framtiden kommer att meddelas vid endast ett läroverk,

under det att den hittills lemnats vid två å skilda orter belägua

sådana, möjlighet borde förefinnas att i någon mån nedbringa kostnaderna

för samma undervisning, men då lör närvarande icke kan med

säkerhet afgöras, huru kostnaderna i förevarande hänseende kunna

komma att ställa sig, har Riksdagen ansett medel böra för år 1893

anvisas för ändamålet till enahanda belopp, som under de senare åren

derför utgått, och alltså bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att Riksdagen måtte på

extra stat för år 1893 anvisa

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 7,500 kronor, och dels till prisbelöningar vid sådana

möten för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 12,500 kronor.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har af Riksdagen bifallits.

19:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behof -—inom de orter, der

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad och hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen

till desse och laboratoriitjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

behof — på extra stat för år 1893 anvisat ett anslag af 4,000 kronor

för hvarje station, eller tillhopa 28,000 kronor.

20:o) På grund af Eders Kongl. Majtts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887 egt rum, på

extra stat för år 1893 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ett

anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje

anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstaltei•, som af

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t

fastställas.

21:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, i enlighet med hvad för innevarande år egt rum,

på extra stat för år 1893 anvisat till utbildande af en elev i boskapsskötsel

och mejerihushållning 1,000 kronor.

22:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen till understöd åt svenska mosskulturföreningen på

extra stat för år 1S93 anvisat ett anslag af 10,000 kronor.

23:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, för fortsättande under år 1893 af de geologiska

undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor, afhandlingar

och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma år till

belopp af 91,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

24:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda iramställning

har Riksdagen på extra stat jemväl för år 1893 beviljat, till anställande

af eu andre instruktör i husslöjd, 2,000 kronor.

25:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1893 beviljat

dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med

vilkor att från Elfsborgs läus landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor och dels,

Bill. till Riksd. Vrot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000

kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

26:o) Eders Kongl. Maj:t har förslagit, att Riksdagen måtte å extra

stat för år 1893 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag

af 200,000 kronor att användas dels för deltagande i 1893 års internationella

utställning i Chicago och dels till understöd åt teknici för att

besöka nämnda utställning.

Efter den utredning och belysning, frågan om Sveriges deltagande

i Chicagoutställningen numera erhållit, anser sig Riksdagen böra bevilja

det af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen finner sig emellertid böra framställa några erinringar med

afseende å vissa enskildheter i förslaget om medlens användning.

Först och främst synes det Riksdagen uppenbart, att, om deltagandet

i utställningen skall blifva af åsyftad nytta för våra näringar,

den svenska utställningen bör anordnas i en särskild byggnad. Skulle

den inrymmas i den allmänna utställningsbyggnaden, torde nemligen

vara att befara, att den icke komme att tilldraga sig vederbörlig uppmärksamhet

och att särskildt dess egenskap af att vara svensk utställning

icke komme att med tillräcklig tydlighet framträda. Om den

blifvande bestyrelse^ företager ett noggrannt urval bland de föremål,

som till utställningen anmälas, och fäster afseende mera vid de för

exposition afsedda artiklarnes framstående beskaffenhet och lämplighet för

export än vid mängden deraf, borde enligt Riksdagens förmenande kostnaderna

för en särskild utställningsbyggnad kunna begränsas så, att det af

departementschefen för sjelfva deltagandet i utställningen beräknade

beloppet, 150,000 kronor, ej skulle behöfva öfverskridas. Om det emellertid

skulle visa sig, att kostnaderna komme att öfverstiga denna summa,

föreställer sig Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:t skulle kunna af till

Eders Kongl. Maj:ts disposition stälda medel fylla bristen, hvilken icke

lärer komma att uppgå till något betydande belopp.

Med afseende å de föreslagna reseunderstöden har Riksdagen

ansett, att, i enlighet med hvad kommerskollegium hemstält, understöd

icke i något fall bör utgå med högre belopp än 1,500 kronor.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på

extra stat för år 1893 stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 200,000 kronor, att användas dels för deltagande i 1893 års

utställning i Chicago och dels till understöd åt teknici för att besöka

nämnda utställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N\o 67.

11

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

27:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

liar Riksdagen jemväl för år 1893 på extra stat anvisat ett

anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas för att

åt alster af svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande

länder.

28:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till uppehållande

af en regulier ångbåts förbindelse medelst sydsvenska ångfartygsaktiebolaget

tillhöriga ångbåtar under åren 1892, 1893 och 1894 mellan

å ena sidan de hamnar vid Sveriges vestkust samt å andra sidan de

engelska hamnar, Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma,

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett sammanlagdt belopp af

150,000 kronor, att på af Eders Kongl. Maj:t stadgade, vilkor användas

till godtgörelse af den förlust, som för bolaget kunde å nämnda företaguppstå,

samt att till utgående under år 1893 af berörda belopp å extra

stat anvisa 50,000 kronor.

Den af Eders Kong!. Maj:t tillsatta komité, som fått i uppdrag

att, efter utredning af den svenska sjöfartsnäringens tillstånd och de

för dess förkofran nödiga och nyttiga betingelser, afgifva förslag till

de åtgärder för främjande af näringens utveckling, hvartill berörda utredning

kunde föranleda, har, på sätt äfven departementschefen vid

ärendets föredragning erinrat, i sitt afgifna betänkande, bland annat,

anfört, att såsom en form för statsunderstöd till sjöfartsnäringen föreslagits

subventioner af statsmedel för regelbundna ångfartsförbindelser

mellan Sverige och utlandet. Dylika subventioner måste dock enligt

komiténs tanke, om de skulle medföra verkligt gagn, lemnas med

ganska stora belopp, hvarför de endast kunde utgå i några få fall. De

blefve derför icke af så stor betydelse för sjöfartsnäringen såsom sådan,

som icke mer för Sveriges handel och industri; och huruvida dylika

subventioner borde komma till stånd, måste företrädesvis bedömas ur

handelns och industriens synpunkt.

I nära anslutning till denna komiténs uppfattning anser sig Riksdagen

böra till en början framhålla, att det nu väckta förslaget om

statsunderstöd åt sydsvenska ångfartygsaktiebolaget bör granskas uteslutande

med afseende på den betydelse, bolagets rederiverksamhet

oger för jordbruket och ladugårdsskötsel, särskilt i de södra delande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

af riket, och således icke ur synpunkten af sjöfartsnäringens upphjelpande.

Med denna utgångspunkt har Riksdagen velat undersöka,

huru förhållandena för berörda jordbruk skulle komma att i exporthänseende

ställa sig, derest bolaget icke komrne i åtnjutande af det

ifrågasatta understödet.

Det synes då Riksdagen först och främst ingalunda afgjordt, att

följden af ett afslag på den nu gjorda framställningen skulle blifva,

att den anordnade direkta förbindelsen mellan södra Sverige och England

med svenska transportångare skulle komma att upphöra. Då

enligt bolagsstyrelsens egen uppgift rederiaffären från dess början år

1878 intill år 1890 lemnat någorlunda tillfredsställande resultat och

således endast de två senaste åren varit ogynsamma, ligger det antagande

nära till hands, att den inträffade förändringen föranledts af

förhållanden af mera tillfällig art, — en uppfattning, som i öfrigt särskilt

uttalats af kommerskollegium. Men vid sådant förhållande borde,

enligt Riksdagens förmenande, de iråkade svårigheterna af bolaget kunna

öfvervinnas genom uthållighet och ändamålsenliga åtgärder utan något

ingripande från statens sida. I detta afseende får Riksdagen framhålla,

att äfven det svenska rederibolag, som förmedlar exporten från Göteborg

till England, på sin tid haft att kämpa med dåliga konjunkturer

och konkurrens, men att bolagets ställning numera är tryggad, särskild!

sedan öfverenskommelse kommit till stånd mellan detsamma och

Wilsonbolaget om befraktning å olika linier mellan Göteborg och

England. Och Riksdagen styrkes i sin ofvan uttalade mening deraf

att, såsom man af tillkännagifvande i tidningarne från det sydsvenska

aktiebolagets styrelse synes kunna sluta, eu öfverenskommelse nyligen

kommit till stånd mellan nämnda bolag och det konkurrerande Wilsonbolaget

med afseende å befraktningen mellan södra Sverige och England.

För öfrigt anser sig Riksdagen böra i detta sammanhang anmärka,

att eu af orsakerna till de svårigheter, det sydsvenska bolaget

iråkat, legat i det förhållande, att exporten från södra Sverige af

kreatur, i synnerhet ungboskap, under de senare åren visat tendens

att draga sig åt Tyskland. Särskild! detta förhållande synes Riksdagen

kunna betraktas såsom varande af öfvergående natur. Skulle

emellertid denna uppfattning befinnas vara origtig och den sydsvenska

kreaturstransporten komma att i öfvervägande grad rigta sig åt sistnämnda

land, komme uppenbarligen betydelsen af den utaf bolaget

anordnade förbindelseleden med England att väsentligen förringas.

Äfven för det fall, att det sydsvenska bolaget skulle komma att

upphöra med sin ifrågavarande verksamhet utan att något annat in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

hemskt bolag trädde i dess ställe, synes emellertid vår jordbruksnäring

icke komma att deraf taga någon synnerlig skada. Det norra och

mellersta Sverige har nemligen öfver Göteborg en lämplig exportförbindelse

med England och betydande delar af det södra Sverige skulle

utan afsevärd olägenhet likaledes kunna begagna sig af Göteborg såsom

exportort. Det sydsvenska bolagets styrelse har visserligen anmärkt,

att Göteborg i detta afseende icke hade den ringaste betydelse för

Skåne och en stor del af södra Sverige, enär, innan bolaget börjat sin

verksamhet, alla kreatur och landtmannaprodukter från dessa orter befordrats

till England icke öfver Göteborg, utan via Köpenhamn med

danska båtar; men häremot vill Riksdagen erinra, att sedan berörda tidpunkt

väsentligen förändrade förhållanden i kommunikationshänseende

för södra Sverige inträdt genom vestkustbanans tillkomst. Icke heller

för den del af södra Sverige, för hvilken Göteborg icke lämpade sig

till utskeppningsort, särskildt för kreatur, skulle, enligt Riksdagens mening,

möjlighet till direkt utförsel på England komma att saknas, i händelse

bolaget instälde sin rörelse. Det synes nemligen Riksdagen kunna

med visshet antagas, att Wilsonbolaget skulle komma att uppehålla

den nuvarande förbindelseleden; och vid det förhållande, att denna förbindelseled

vore direkt, synes Riksdagen något egentligt men för den

ifrågavarande exporten icke kunna uppkomma derigenom, att densamma

förmedlades af sistnämnda bolags båtar. Gent emot den framstälda

anmärkningen, att stegring i frakterna deraf skulle föranledas, får

Riksdagen framhålla, att derest sådan stegring skulle uppkomma, detta

nog skulle framkalla konkurrens, om icke från något svenskt bolag, så

åtminstone från dansk sida, hvilket åter i sin ordning skulle hafva till

följd nedgång i samma frakter. Och vid eu direkt export synes erforderlig

kontroll rörande varornas behandling äfven kunna beredas,

hvarför den i sådant hänseende gjorda invändningen icke heller lärer

förtjena vidare afseende.

Enligt Riksdagens förmenande skulle alltså faran för det svenska

jordbruket af ett afslag å bolagets framställning om understöd icke

blifva synnerligen betydande. Härtill kommer, att åtskilliga erinringar

synas Riksdagen kunna göras mot det föreslagna sättet för statens mellankomst

och de ifrågasatta vilkoren för understödets åtnjutande. ^ Sålunda

torde först och främst det belopp, som skulle ställas till Eders

Kongl. Majits förfogande icke vara tillräckligt för att det åsyftade målet

skulle kunna vinnas. Wilsonbolaget lärer nemligen vara tillräckligt

kapitalstarkt för att, om detsamma dertill finner anledning, kunna med

framgång upptaga konkurrensen med det sydsvenska bolaget, äfven

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

efter det detta erhållit eu dylik subvention. Vidare synes det Riksdagen

blifva förenadt med stora svårigheter för staten att åstadkomma

nöjaktig kontroll för utrönande af den förlust, som i verklighet kunde

anses hafva för bolaget å företaget för år uppkommit. Och derjemte

förefaller det Riksdagen mindre ändamålsenligt, att Eders Kongl. Maj:t

skulle i så vidsträckt män ingripa i bolagets rederirörelse, att Eders

Kongl. Magt skulle bestämma turernas anordnande och de hamnar, som

borde angöras.

Slutligen anser sig Riksdagen, i likhet med Göteborgs läns hushållningssällskap,

böra framhålla, att, om det föreslagna understödet,

beviljades ifrågavarande bolag, detta kunde framkalla liknande anspråk

trån andra bolag, hvilka anspråk man med samma skäl skulle nödgas

tillmötesgå. Sådant skulle emellertid uppenbarligen blifva för statsverket

alltför betungande.

På grund af hvad sålunda blifvit, anfördt har Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning icke vunnit, Riksdagens bifall.

29:o). Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen

måtte, såsom bidrag till uppehållandet af en regulier ångbåtsförbindelse

mellan östra kusten af Sverige och ryska östersjöprovinserna under tre år,

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 150,000 kronor

samt deraf på extra stat för år 1893 anvisa 50,000 kronor.

Af hvad i ärendet förekommit framgår, att det inhemska rederi,

som med understöd från såväl statens som ryska regeringens sida

under de senare åren uppehållit regulier ångbåtsförbindelse med ryska

östersjöprovinserna, icke lyckats åstadkomma någon ökad export på

Ryssland. Med hänsyn till de så till ytterlighet osäkra tullförhållanden,

som under den sista tiden varit och fortfarande äro rådande i Ryssland,

synes det också Riksdagen kunna med allt skäl ifrågasättas, huruvida

detta land för närvarande kan anses utgöra eu lämplig afsättningsort

för svenska produkter. Under sådana förhållanden och i betraktande

derjemte af det temligen outredda skick, hvari hela denna fråga befinner

sig, anser sig Riksdagen icke böra ställa det nu äskade beloppet till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande, helst Riksdagen icke anser osannolikt

att, derst det åsyftade målet i någon mån skulle kunna vinnas, berörda

belopp skulle vara otillräckligt.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har sålunda icke

af Riksdagen bifallits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

15

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

30:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

äskat, har Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filmstöd

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att

jemväl under år 1893 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och

utsträckning som hittills och underkasta sig den inspektion, Eders Kongl.

Maj:t finner skäligt bestämma — i likhet med hvad förut för flera år

egt rum, på extra stat för år 1893 anvisat ett belopp af 14,000 kronor

att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

31:o) Sedan Riksdagen, i anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t.

derom gjord framställning, sistlidet år till inrättande af en fond för fiskerinäringens

befrämjande — från hvilken fond, i mån af tillgång och på

vissa vilkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som

förklarat sig villigt att utlemna låneunderstöd för anskaffande af fiskebåtar

och fiskredskap eller för anläggande af smärre inrättningar för

tillgodogörande och förädling af fiskets produkter — beviljat ett anslag

af 100,000 och deraf på extra stat för år 1892 anvisat 50,000 kronor,

har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, att Riksdagen måtte af det sålunda

beviljade anslaget på extra stat för år 1893 anvisa återstående beloppet

50,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Anordnande af fabriksinspektion

32:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat jemväl

för år 1893 anvisat till aflöning åt tre inspektörer 15,000 kronor, med

5,000 kronor till hvardera, för år räknadt, och till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 1,800 kronor, eller tillhopa

16,800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

»sitt ‘it lu tsdjlÄHlii'' -jB

33:o) Enligt hvad statskontoret hos Eders Kongl. Maj:t anmält,

har nämnda embetsverk för utgifter, som äro af beskaffenhet att böra

under sjette hufvudtiteln ersättas, förskjutit följande belopp, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället i mantal n:o 1 Möllekulla,

förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1889 till den 14

mars 1890 för från bostället exproprierad jord ........ kronor 45: 2 8.

ersättning till en landtstatstjensteman för mistad

boställsförmån i följd af boställets indragning ............

godtgörelse för afkomst af boställen, som enligt

kongl. brefvet den 31 maj 1878 innehafvare aflänsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt

undfå i anledning deraf, att företrädarn e åtnjutit fardagsår,

samt aflöningsfyllnad enligt kongl. brefvet

den 27 april 1883 till tjenstförrättande länsman under

den tid, företrädaren i tjensten innehaft dertill hörande

boställe, hvars afkastning uppskattats till högre belopp

än kontanta lönen ....................................................

till betäckande af kostnader för aflönings- och

pensionsstatistiken under år 1891...................................

ersättning till Malmöhus läns ränteri för derifrån

förskjutna kostnader för militärkommenderingar

till Malmö i anledning af de under juni månad 1890

derstädes timade gatuoroligheter....................................

godtgörelse för understöd, som, på grund af

kongl. brefvet den 8 juli 1889, i anledning af den

brand, som den 4 i samma månad öfvergått staden

Köping, utdelats bland de branskadade derstädes

Summa kronor 14,787: 14.

På grund häraf bar Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen

om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit, att

Riksdagen måtte, till betäckande af ofvan omförmälda af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af 14,788 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning bar af Riksdagen

bifallits.

650: —

4,545: 08.

5,185: 25.

2,449: «8.

1,911: 85.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 07.

17

Statens jernvägstrafik.

34:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för

år 1893 anvisa dels å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya

byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 500,000 kronor,

dels ock å riksstaten utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, 1,200,000 kronor.

Hvad först angår Eders Kongl. Maj:ts anslagsbegäran till nya

byggnader och anläggningar, har Riksdagen med anledning deraf, att

departementschefen icke angifvit, hvilka poster i jernvägsstyrelsens

förslag skulle beröras af den nedsättning till belopp af 160,000 kronor,

som vidtagits i den af styrelsen för ändamålet äskade anslagssumman,

660,000 kronor, velat framhålla angelägenheten af att i dylika frågor

sådan utredning meddelas Riksdagen, att Riksdagen med större säkerhet

kan bedöma, hvilka särskilda behof äro ämnade att tillgodoses med

de anslagsbelopp, som af Riksdagen äskas. I förevarande fall har

Riksdagen visserligen icke funnit sig böra göra någon nedsättning i

den redan af Eders Kongl. Maj:t förminskade anslagssumman, men

Riksdagen har velat erinra om önskvärdheten deraf, att utgifterna för

ifrågavarande ändamål, hvilka under en följd af år uppgått till högst

betydliga belopp, må så vidt görligt är begränsas. Då Riksdagen sålunda

lemnar sitt bifall till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

finner sig Riksdagen emellertid böra med afseende å tvenne i jernvägsstyrelsens

framställning förekommande poster göra särskilda erinringar.

Hvad beträffar en ifrågasatt ny station vid Skeboqvarn å linien

Sparreholm—Flen, har jernvägsstyrelsen upplyst, att trafikanter i orten

lofvat lemna bidrag till arbetets utförande. Med afseende härå

anser sig Riksdagen böra uttala den mening, att då fråga uppkommer

om inrättande af ny station å redan trafikerad handel, bör, i enlighet

med hvad hitintills i allmänhet egt rum, från statens sida uppställas

den fordran, att intressenter i orten till hufvadsakligaste delen skola

bestrida kostnaderna för stationens anläggning, så vida icke särskilda

förhållanden i ett eller annat fall kunna föranleda till modifikation

härutinnan.

Beträffande en körbro, som för eu kostnad af 28,000 kronor är

afsedd att uppföras öfver jernvägsspåret i norra ändan af Hessleholms

Bill. till Rihsd. Rrot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

station, anser sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida icke Kristianstad—Hessleholtns

jernvägsaktiebolag, hvars trafik torde i icke ringa

mån framkalla de faror och olägenheter, hvilka vitsordats vara förenade

med den nuvarande anordningen å platsen, skäligen borde bidraga till

bestridande af ifrågavarande kostnad. Riksdagen har visserligen inhemtat,

att Eders Kongl. Maj:t dels den 11 november 1864 befriat

nämnda bolag från andra genom banans inledande till stationen föranledda

arbeten och kostnader än vissa särskild! angifna, deribland

att bidraga med visst årligt belopp för trafikens skötsel vid stationen

m. m., dels äfven den 13 december 1867 frikalla! bolaget från utgifvandet

af berörda årliga belopp. Särskild! det sistnämnda beslutet

föranleddes emellertid af de ekonomiska svårigheter, med hvilka bolaget

vid ifrågavarande tidpunkt hade att kämpa, men då bolagets

ställning nu sedan flere år tillbaka är synnerligen god, synes bolaget

vid de sålunda förändrade förhållandena icke böra fritagas från deltagandet

i nya, för stationens förbättring och utvidgning erforderliga

utgifter.

Vidkommande derefter Eders Kong]. Maj:ts anslagsbegäran till

ny rörlig materiel vid de trafikerade jeruvägarne, får Riksdagen åberopa

sin i anledning af Riksdagens år 1891 församlade revisorers berättelse,

i särskild skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t framstälda anhållan att

Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke föreskrifter

lämpligen kunde meddelas i syfte, att hädanefter vid jernvägsstyrelsens

framställningar till Eders Kongl. Maj:t om anskaffning af rörlig materiel

för statens jernvägar måtte fogas fullständiga specifikationer å de

olika slagen af den materiel, hvars anskaffande ifrågasättes.

Då Riksdagen af hvad till statsrådsprotokollet i ämnet meddelats

trott sig finna, att någon nedsättning uti det visserligen i och för sig

betydliga belopp, Eders Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål

äskat, icke utan afsevärda olägenheter för trafiken kan vidtagas, har

Riksdagen ansett sig böra bevilja berörda belopp.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen för år 1893 anvisat

dels under riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik, 500,000 kronor, dels

ock å riksstat^» utom hufvudtitlarne, till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar 1,200,000 kronor.

Om sättet för beredande af tillgång till sistnämnda belopp meddelar

Riksdagen i särskild skrifvelse sitt beslut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Biksdagens Skrifvelse N:o 67.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag

om anvisande på extra stat för år 1893 af medel till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka markör äfvensom om anslag till

fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs och Ofver-Luleå samt

om medel till Luleå—Gellivara-banans försättande i fullständigt skick och

till inköp af rullande materiel för densamma m. m. har Riksdagen i särskilda

skrivelser tillkännagifvit sina beslut.

Stockholm den 20 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................................................................

Statsråden utan departement, 3 k 12,000 kronor ..........................................................................

j Departementschefen ...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ............................................................................

| Kommerskollegium....................................................................................................................................

| Bergsstaten ............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ....................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ........................................

„ officiella statistiska trycket ....................................................................................................

„ eu statistisk tidskrift ...........................................................................................................

„ utarbetande af en afiönings- och pensionsstatistik ............................................................

Landtmäteristaten....................................................................................................................................

J Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ...............................................................................

j Öfverståthållareembetet............................................................................................................................

j Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag) ....................................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag till expenser för all
hvartdera

å 30,000 kronor)................................................................................................................

Landtbruksstyrelsen ...............................................................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag....................................................................................................................

Gästgifvares friheter...............................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....................................................................................

Färjor och färjekarlar ............................................................................................................................

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

21

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

> ;.\1 f.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor

Ö. |

6,500

36.000

17.000

76,700

6,500

_

__

36,000

___

_

17,000

76,700

_

......................

_

_

64,600

33,000

_

64,600

_

_

33,000

___

.................................................... 28,400: —

orimtl

................................ 1,500: —

............................... 12,200: —

................................ 15,800: —

................................ 1,000: —

................................ 1,000: — 31,500:

59,900

59,900

108,800

_

108,800

—

6,000

87,422

2,651,227

133,700

27,800

239,000

_

6,000

_

_

■

87,422

_

_

2,651,227

133,700

_

manna arbeten och till vägundersökningar,

_

27,800

_

_

__ -

_

___

_

239,000

_

10,847

250,000

354

_

6,635

_

1,664

19,146

_

_

___ ___

_

— -

- ..

250,000

_

—

25

—

— —

—

379

—

Säger

3,808,850

—

6,660

—

1,664

—

3,817,174

—

Transport

3,808,850 —

6,660

—

1,664 —

| 3,817,174

—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Jordbruket, handeln

Reservations
-

Vägar och kommunikationer ................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

Landtbruksingeniörer och deras biträden. Nuvarande belopp .........................

Okas för aflöning af ytterligare en landtbruksingeniör med ........................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar........................................................

Länsveterinärer ........................................................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ...............................................................................................

Befrämjande i allmänhet, af handel och sjöfart .............................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ............................................................................................

Fiskerinäringens understöd ...................................................................................................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag .......................................................................................

! Otflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ................................................................................

Odlingsbjelp för krononybyggare, förslagsanslag................................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag ....................................................

Hästafvel^ förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 50,000 kronor till prisbelöningar

j Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

'' Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst ....................................................................

[ Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................................................................

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

23

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Transport

. ,, i., i i, * f , 1 »it *r

och näringarne.

Kronor.

3,808,850

Ö.

Kronor.

6,660

ö.

Kronor.

1,664

inuti itho

-________—

Ö.

Kronor.

3,817,174

Ö.

anslag.

1

12,000

_

12,000

—

kronor till understöd åt landtrnannaskolor)

.................................................... 47,500: —

190,400

—

■ . IfT* -

—

- —

—

190,400

—

.................................................... 2,000: -

49,500

—

- -

—r

-

—

49,500

—

105,000

—

- -

—

- —

—

105,000

—

48,500

—

48,500

—

63,500

—

- -

—

- —

—

63,500

—

11,500

.-

- -

--

— -

—

11,500

—

8,700

—

8,700

—

42,000

—

42,000

—

Säger

531,100

-

— —

531,100

—

anslag.

63,000

_

___

—

— _

_

63,000

—

50,000

—

- -

—1

- -

—

50,000

—

4,500

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

4,567

—

8,827

—

för hästar) ....................................................

108,550

—

1,070

—

- -

—

109,620

—

30,000

.

—

30,000

—

15,850

15,850

—

ZZZZZZZZZZZZZZZZ.''. 117,795 —

43,000

43,000

—

.................................................... 746: —

118,541

-

- -

—

--

—

118,541

—

12,000

—

12,000

—

Siiger

448,141

—

2,630

—

4,567

—

455,338

—

Summa

4,788,091

—

9,290

—

6,231

-

4,803,612

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o G7.

Bil Litt B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ........................

Rikets ekonomiska kartverk:

Till de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och

vissa delar af Yesterbottens län .................................... 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket.... 45,000: —

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser“....................................................

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet........ 65,000: —

„ till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lap
parue

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän.... 10,000: —

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöniugar och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut

............................................................................ 29,000: —

Transport 29,000: —

Kronor. ö.

4,500

76,000

15,000

75,000 —

5,000 —

175,500

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

25

Kronor.

Transport 29,000:

Till nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och jordegendom

m. m.............................................................. 19,000: —

„ byggnadsarbeten och ny värmeledning vid Alnarp m. no. 15,000: —

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Alnarps landtbruksinstitut........................................ 10,000: — i

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten.

....................................................................... 7,500: — ;

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m......................................... 12,500: — |

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof........................................ 28,000: —

Till understöd åt frökontrollaustalter.................................... 10,000: — i

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning.

....................................................................... 1,000

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen ................ 10,000

För de geologiska undersökningarna .................................... 91,500

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd............ 2,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ........ 4,800: —

För deltagande i 1893 års internationella utställning i Chicago

och till understöd åt teknici för att besöka

nämnda utställning ........................................................ 200,000: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

För beredande åt alster af svensk industri och svenska

näringar af afsättning i främmande länder ...................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ...............................

Fiskerinäringens understöd:

Till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande

175,500!

73,000-

— j 160,500

206,800

20,000

14,000!—

50,000;-

Transportj

Bih. till Biksd. Prof. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft.

699,800!

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Kronor.

ö.

Transport

699,800

—

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion ........................................................

16,800

Diverse anslag:

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter............................................................................ 14,788: —

„ utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens jern vägstrafik.................................................... 500,000: —

514,788

Summa

1,231,388

—

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

27

Bil. Litt. C.

Extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern

vägar ....................................................................................................I 1,200,000

„ fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och''

Öfver-Luleå (Boden)...........................................................................,| 4,000,000

Summa! 5,200,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.