Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående beredande af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor.

1892-05-20 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1892:89, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående beredande af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

1

N:o 89.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1892.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition, angående beredande af ålderdomsunderstöd

åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor

äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid

folkskolor.

(Statsutskottets utlåtande n:o 74).

Till Konungen.

Uti eu den 10 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 36) har Eders Kongl. Maj:t, — under förmälan att, sedan, med anledning

af dels Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1889 angående uppgörande

af förslag till grunder för beredande af ålderdomsförsörjning åt

de lärare och lärarinnor, hvilka tjenstgöra vid småskolan eller biträda vid

undervisningen i folkskolan, dels ock en af styrelsen för tionde allmänna

svenska folkskoleläraremötet i Stockholm hos Eders Kongl. Maj:t gjord

framställning om vidtagande af erforderliga åtgärder såväl i allmänhet för

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Eäft. (N;o 89.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

ett bättre betryggande i rättsligt och ekonomiskt afseende af småskolelärarecorpsens

ställning som särskildt för nämnda corps’ understödjande på äldre

dagar, Eders Kongl. Maj:t den 17 oktober 1890 uppdragit åt en komité

att afgifva betänkande och förslag, på hvilket sätt och under Indika vilkor

i öfrigt, utan allt för stora kostnader för staten och kommunerna, understöd

pa ålderdomen måtte kunna beredas lärare och lärarinnor vid småskolor

och mindre folkskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor

vid folkskolor, sa ock att utarbeta förslag till de reglementariska bestämmelser,

som i ämnet blefve erforderliga, denna komité fullgjort det komitén

lemnade uppdrag och den 4 februari 1891 till Eders Kongl. Maj:t aflemna!

betänkande och förslag om ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor

vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och

lärarinnor vid folkskolor jemte förslag till reglemente för »småskolelärares

m. fl. alderdomsunderstödsanstalt’, och vederbörande deröfver afgifvit yttrande,

föreslagit Riksdagen att godkänna följande grunder för inrättande

af en anstalt för beredande af ålderdomsunderstöd åt lärare och

lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor äfvensom icke ordinarie

lärare och lärarinnor vid folkskolor:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

att anstalten, hvilken benämnes småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och träder i verksamhet med år 1893, afser beredande

af ålderdomsunderstöd åt de lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre

folkskolor samt de icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, för

hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes;

att, der på grund af särskilda förhållanden lärare eller lärarinnor i

öfningsämnen eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen hörande

skolor hafva en i afseende på arbetstiden med ofvannämnda lärares

och lärarinnors fullt jemförlig tjenstgöring, de kunna, på vederbörande

skoldistrikts derom hos Kong], Maj:t gjorda ansökan och på de vilkor,

som af Kongl. Maj:t föreskrifvas, vinna delaktighet i den med anstalten

afsedda förmån;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skola bestridas

genom afgifter af vederbörande skoldistrikt och fyllnadsbidrag af staten;

III) i afseende å skoldistriktens afgifter och sättet för dessas utgörande:

att skoldistrikt skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande

af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 6 kronor för hvarje af de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

under I), första punkten, omfönnälda lärare och lärarinnor, för hvilken

skoldistriktet för samma år utbekommer lönetillskott af allmänna medel,

med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskolcläraretjenst;

att denna afgift skall utgå-till fullo, äfven om skoldistriktet af någon

anledning kommer i åtnjutande blott af en del af det stadgade lönetillskottet

för året; samt

att nämnda afgift skall erläggas på det sätt, att statskontoret och

Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen af hvarje

lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skall utgå, afdrager

6 kronor, hvarefter de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande innehållna

afgifter insändas till statskontoret;

IV) i afseende å vilkor en för rätt till understöd samt om understödets

belopp:

att rätt till understöd från anstalten skall, under de vilkor som i

öfrigt bestämmas, tillkomma hvar och en af de under I), första punkten,

omfönnälda lärare och lärarinnor, som antingen, då understödet sökes, är

eller inom ett år före inlemnande! till vederbörande skolråd af sin ansökan

om understöd varit i tjenst anstäld;

att helt understöd skall utgå med ett belopp af 150 kronor för år;

att rätt till helt understöd skall efter afgång från tjensten tillkomma

lärare eller lärarinna, som uppnått 55 års ålder och räknar 30 tjensteår;

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1

januari 1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han

eller hon tjenstgjort minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår

uppgår till minst 80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla

helt understöd;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör

anses på grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel,

eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig

att sköta sin tjenst, skola efter uppnådda 25 tjensteår, lärare, som fylt

50 år, och lärarinna, som fylt 45 år, vara berättigade att, då han eller

hon om understöd gör ansökan, efter afgång från tjensten bekomma afkortadt

årligt understöd till följande belopp:

d) lärarinna,

som

fylt

45

o

ar....................

....................... 70

kronor,

»

»

46

»

..................... 75

»

»

))

47

«

.................. 80

»

»

))

48

»

...................... 85

»

»

))

49

» ........................

.................... 90

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

b) lärare eller lärarinna,

som fylt 50 år........................................... 100 kronor,

» » 51 » ........................................... 110 »

» » 52 » ..................................''............ 120 »

» » 53 »................................................ 130 »

» » 54 ».................................................. 140 »

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari

1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon

tjenstgjort minst 20 år och af förut nämnda skäl icke vidare anses fullt

lämplig att sin tjenst sköta, likaledes vara berättigad att efter afgång från

tjensten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:

om summau af

lefnads- och tjensteår

uppgår till

75 år......

76 » ......

77 » ........

78 » ........

79 » ........

att lärare eller lärarinna, som ej upphunnit det för erhållande af helt

eller afkortadt understöd bestämda antalet lefnads- och tjensteår, men

genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjenst, skall

ega att, derest han eller hon tjenstgjort minst 15 år, från anstalten bekomma

ett årligt understöd af 70 kronor;

att tjensteår skall med afseende på rätt till understöd räknas såsom

fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder tjenstgjort minst 7 kalendermånader,

och att med de år, under hvilka läraren eller lärarinnan möjligen

undervisat kortare tid, skall verkställas en sammanläggning och

reduktion, med beräkning af 7 månader på hvarje år;

att med afseende på rätt till understöd hel tjenstgöring skall beräknas

omfatta minst 18 undervisningstimmar i veckan;

att i lärares eller lärarinnas tjenstetid skall inräknas all hel tjenstgöring

i de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, af hvad

slag den vara må, undervisning i blott öfningsämnen och slöjd dock

endast på vederbörande skoldistrikts derom hos Ivongl. Maj:t gjorda ansökan

och på de vilkor, som af Kongl. Maj:t föreskrifvas;

att, om denj som börjat att uppbära understöd från anstalten, mottager

nytt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon för den

till belopp af

100 kronor,

110 »

120 »

130 »

140 »

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

allmänna folkundervisningen inrättad skola, han eller hon skall förlora

understödet för den tid, under hvilken han eller hon uppbär lön såsom

lärare eller lärarinna, dock med undantag för det fall att en understödstagare

vid sjukdoms- eller annat tillfälligt förfall för tjenstgörande lärare

eller lärarinna under kortare tid vikarierar för denne;

att understödstagare, som dömes förlustig medborgerligt förtroende,

skall förlora sitt understöd;

att den, som under loppet af fem år ej uttagit sitt understöd, skall

afföras från förteckningen å understödstagare, och att, om han eller hon

sedermera å nyo anmäler sig, det må ankomma på anstaltens direktion,

om och i hvilken mån han eller hon åter må inträda i sin tulla rätt;

att understödstagare, som bosätter sig å utrikes ort, utan att dertill

ega Kong! Maj:ts tillstånd, derigenom förverkar understödet för den tid,

han är utrikes, samt att, om understödstagare blifver främmande magts

undersåte, eller utan Kong! Maj:ts tillstånd träder i främmande stats tjenst,

hans rätt till understöd skall upphöra;

att understöd skall beräknas för fulla kalendermånader och vidtaga

med början af månaden näst efter den, under hvilken läraren eller lärarinnan

upphört att åtnjuta lön, eller ock — der lärare eller lärarinna,

som först efter afgången från tjensten, men inom ett år derefter, inlemnat

sin ansökan om understöd, särskildt hemstält, att denna måtte pröfvas

med afseende på hans eller hennes efter afgång från tjensten uppnådda

högre lefnadsålder och dermed möjligen följande rätt till högre understödsbelopp

— med början af månaden näst efter den, under hvilken han eller

hon till vederbörande skolråd ingifvit ansökning att från anstalten erhålla

understöd;

att understöd skall upphöra att utgå med den månad, under hvilken

understödstagare aflidit eller rätt till understöd förlorats; samt

att understöd af nu ifrågavarande slag ej må för understödstagarens

gäld i mät tagas;

V) i afseende å utbetalning af understöd:

att understöd utbetalas halfårsvis af anstalten; samt

att, om understödstagare är boende i landsorten, häri skall vara berättigad

att efter hos styrelsen för anstalten gjord anmälan, innefattande

uppgift om hans hemvist samt åtföljd af de intyg och öfriga handlingar

Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, från styrelsen få understödet

med allmänna posten i rekommenderadt eller assureradt tjenstebref kostnadsfritt

sig tillsändt;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

VI) i afseende ä understödsanstaltens styrelse och förvaltning:

att anstalten skall förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes

pensionsinrättning, och att tills vidare dervid skola i tillämpliga delar

och i alla de omständigheter, om hvilka icke i blifvande reglemente för

anstalten kommer att särskildt stadgas, gälla enahanda föreskrifter, som

enligt reglementet för nämnda inrättning äro gifna för densamma samt

dess förvaltning.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t — med tillkännagifvande,

dels att, derest dessa grunder af Riksdagen godkändes, Eders

Kongl. Maj:t ämnade för den nya anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af komitén dertill uppgjorda, propositionen

bifogade förslag, med de ändringar deri, som af tillämpningen af

de nu föreslagna grunderna kunde föranledas, dels att Eders Kongl. Maj:t,

efter det närmare erfarenhet vunnits angående omfånget af de göromål,

som tillhörde anstalten, samt dessa göromåls lämpliga fördelning, komme

att till Riksdagen afgifva'' förslag till stat för anstalten, dels ock att Eders

Kongl. Maj:t, i den mån särskildt bidrag från statsverket till anstaltens

uppehållande blefve erforderligt, komme att till Riksdagen aflåta proposition

om uppförande i riksstaten af härtill erforderligt anslag — föreslagit

Riksdagen, att, i afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning

och verksamhet under år 181)3, medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för sistnämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga; samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter

öfrigt under nämnda år erforderliga medel måtte af Eders Kongl. Maj:t,

i den mån från skoldistrikten influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas

utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda

afgifter, i den mån de under året till anstalten ingå, eller, derest

sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till

ersättande af Riksdagen.

I enlighet med hvad 1889 års Riksdag i sin omförmälda skrifvelse uttalat

och statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 10 mars innevarande år anfört,

har Riksdagen ansett af behofvet påkalladt, att åtgärder vidtagas för att

bereda de lärare och lärarinnor i folkskolans tjenst, hvilka icke kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

erhålla pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning, nödtorftig försörjning

sedan de i denna tjenst förbrukat sina bästa krafter.

Mot de af Eders Kongl. Maj:t efter föregående särskild utredning nu

föreslagna grunder för inrättande af en ålderdomsunderstödsanstalt för

ifrågavarande lärare och lärarinnor, hvilka grunder synas medföra synnerlig

enkelhet och reda i tillämpningen, har Riksdagen i allmänhet icke

haft något att erinra. Dock har Riksdagen, hufvudsakligen för att i någon

man begränsa statens alltjemt växande utgifter för folkskoleundervisningens

behof äfvensom dess kostnader för pensionsväsendet, som jemväl ställer

nya anspråk på statens mellankomst, ansett några ändringar i berörda

grunder vara erforderliga; och får Riksdagen i sådant hänseende anföra

följande.

I) I afseende ä anstaltens ändamål.

Såsom här ofvan omförmälts har Eders Kongl. Maj:t föreslagit att

ifrågavarande anstalt skulle bereda ålderdomsunderstöd icke blott åt de

lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt de icke

ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, för hvilkas aflönande tillskott

af allmänna medel åtnjutes, utan jemväl under vissa vilkor åt lärare

eller lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd vid de till den allmänna folkundervisningen

hörande skolor, hvilka på grund af särskilda förhållanden

hafva en i afseende på arbetstiden med ofvannämnda lärares och lärarinnors

fullt jemförlig tjenstgöring.

Riksdagen är emellertid af den åsigt, att understöd från anstalten

icke bör tilläggas andra lärare och lärarinnor än dem, för hvilkas aflönande

tillskott af allmänna medel åtnjutes, och detta icke blott så, att

lärare eller lärarinna, som söker understöd från anstalten, då skall innehafva

eller inom ett år derförinnan innehaft en beställning, för hvars

aflönande bidrag af allmänna medel lernnas, utan tillika så, att såsom

tjenstetid dervid skall för honom eller henne räknas allenast den tid, som

intjenats i sådan beställning.

Då nu lärare och lärarinnor i öfningsämnen och slöjd vid de till den

allmänna folkundervisningen hörande skolor icke innehafva beställningar,

för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes, har Riksdagen

ansett, att för berörda lärare och lärarinnor inträde i anstalten icke bör

medgifvas. Och föreställer sig Riksdagen att åtminstone de af dessa lärare

och lärarinnor, som uteslutande meddelat undervisning i slöjd, utan svårighet

skola kunna, vid afgång från skolan, förtjena sin bergning i något

handtverk. Af denna anledning anser Riksdagen jemväl att, derest fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

deles lönetillskott för sistnämnda lärare och lärarinnor skulle beviljas,

ändock understödsrätt icke bör dem tilläggas.

II) I afsende å kostnadernas bestridande samt

III) i afseende ä skoldistriktens af gifter och sättet för dessas utgörande.

I förstnämnda afseende har Eders Kongl. Maj:t, såsom förut nämnts,

föreslagit, att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skulle bestridas

genom afgifter af vederbörande skoldistrikt och fyllnadsbidrag af

staten.

Uti det under mom. III) angifna afseende! har Eders Kongl. Magt föreslagit,

att skoldistrikt skulle vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande

af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 6 kronor för hvarje af de

under I), första punkten, omförmälda lärare och lärarinnor, för hvilken

skoldistriktet för samma år utbekomme lönetillskott af allmänna medel,

med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskolelärare^enst;

att denna afgift skulle utgå till fullo, äfven om skoldistriktet af någon

anledning komme i åtnjutande blott af en del af det stadgade lönetillskottet

för året; samt

att nämnda afgift skulle erläggas på det sätt, att statskontoret och

Eders Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen

af hvarje lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skulle

utgå, afdroge 6 kronor, hvarefter de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

innehållna afgifterna skulle insändas till statskontoret.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, har departementschefen, i likhet

med komitén, ansett, att något bidrag till ålderdomsunderstödet icke

borde från lärarnes och lärarinnornas sida ifrågakomma och att således

kostnaderna derför borde bestridas genom bidrag af kommunerna och

staten.

De hufvudsakligaste skälen för denna departementschefens åsigt synas

hafva varit: att de ordinarie folkskolelärarne icke sjelfve bidraga till sin

pensionering; att, då det icke uteslutande berodde på lärarne och lärarinnorna

sjelfva att qvarstanna i tjensten, det vore orättvist, om de skulle

tvingas att af sin knappa lön afstå en del, utan någon säkerhet för att

vinna en motsvarande fördel; samt att, äfven om man föreskrefve, att de

af lärarne och lärarinnorna erlagda bidragen i alla händelser skulle komma

dem till godo under form af ålderdomsunderstöd, jemväl mot eu sådan

anordning med fog kunde invändas, att lönerna för de flesta bland hithörande

lärare och lärarinnor vore nätt och jemt afpassade efter lefnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

behofven för dagen och derför icke tålde vid någon afbränning, hvartill

komme, att bland dessa lärare och lärarinnor en stor mängd stannade vid

skolan blott en kort tid, hvadan deras afgifter, äfven sedan de ökats med

statens och kommunens bidrag, blefve otillräckliga att förskaffa dem en

nödtorftig bergning på ålderdomen.

Dessa skäl hafva icke varit för Riksdagen öfvertygande; utan har *

Riksdagen, på sätt i förenämnda skrifvelse af den 14 maj 1889 jemväl

ifrågasatts, ansett nödigt att lärarne och lärarinnorna sjelfva i någon män

bidraga till beredande af ålderdomsunderstödet. Dervid har Riksdagen ledts

mindre af sparsamhetsskäl än af hänsyn till vigten deraf, att sjelfförsörjningsprincipen

måtte äfven beträffande denna klass af medborgare blifva

i möjligaste mån tillämpad.

Den omständighet att folkskolelärarne icke bidraga till sin pensionering

synes Riksdagen derför icke böra inverka på denna fråga. Detta

förhållande bör ju snarare anses såsom ett undantag från hvad i sådant

afseende i allmänhet bör ega rum än som en regel, hvilken bör vinna utsträckt

tillämpning. Icke heller äro de grupper af lärare och lärarinnor,

om hvilka här är fråga, i öfrigt med de ordinarie folkskolelärarne likstälda.

Alla äro t. ex. icke examinerade; och då, såsom komitén upplyst, många

bland dem efter en kort tid lemna skolan, kunna dessa skäligen icke hafva

anspråk på att kommunen skall hafva samma intresse att, utan ringaste

bidrag från deras sida, genom årliga afgifter tillförsäkra dem ålderdomsunderstöd.

Samma corpsanda bör inom dessa grupper af tjensteinnehafvare

som inom andra dylika göra sig gällande, så att de, som af fri vilja eller

eget förvållande efter få år lemna sin tjenst i skolan, ej ogerna se, att de

genom sina bidrag i någon mån medverka till beredande af ålderdomsunderstöd

åt dem af deras kamrater, som i tjensten qvarstanna. Någon

rätt för dem, som i förtid lemna tjensten, att sedermera tillgodonjuta de

erlagda bidragen under form af något mindre ålderdomsunderstöd har

Riksdagen derför ansett icke böra medgifvas, helst ytterst sällan torde förekomma,

att skolråd från tjensten skilja lärare eller lärarinna, som oförvitligen

skött densamma.

Hvad vidare beträffar ifrågavarande lärares och lärarinnors förmåga

att erlägga en mindre årlig afgift, torde deras löneförmåner, i synnerhet

med inräkning af hvad de in natura bekomma, i de flesta fall icke vara

så knappa, att de icke skulle kunna afvara ett sådant afgiftsbelopp, begränsad

till 4 kronor om året, för att derigenom trygga sig mot eventualiteten

att i sin ålderdom falla andra till last. Tillstyrkande det åt

Eders Kongl. Maj:t föreslagna, väl funna sätt för upptagande af skol
Bih.

till lliksd. Prof. 18.92. 1U Sami. 1 Afd. 1 Band. 20 Haft. il

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

distriktens afgifter, har Riksdagen derför ansett böra föreskrifvas, att skoldistrikt

skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande af anstaltens

utgifter erlägga en årlig afgift af 10 kronor för hvarje hithörande lärare

eller lärarinna, med skyldighet för vederbörande lärare eller lärarinna att

vidkännas ett årligt afdrag å lönen af 4 kronor.

t

IV) I afseende å vilkor en för rätt till understöd samt om understödets

belopp.

Förutom de vilkor Eders Kong! Maj:t för åtnjutande af sådan rätt

föreslagit har Riksdagen ansett jemväl böra föreskrifvas, dels att understödssökande

skola förete intyg af vederbörande skolråds ordförande om oförvitlig

tjenstgöring under hela den tjenstetid, de åberopat, dels ock att såsom

tjenstetid skall räknas hel tjenstgöring allenast i sådan beställning,

för hvars aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits.

Bland ifrågavarande vilkor har Eders Kongl. Maj:t föreslagit: att lärare

eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari 1880 och

uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skulle, om han eller hon tjenstgjort

minst 20 år och af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör på

grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel, eller annan liknande

oförvållad anledning icke vidare ansåges fullt lämplig att sin tjenst sköta,

vara berättigad att efter afgång från tj ensten erhålla afkortadt årligt understöd

sålunda:

om samman af lef- nads- och tjensteår

uppgår till

75 år ..................................................

till belopp af

........... ............. 100 kronor

76

.............................. no

77

.................. 120

78

»

......................... 130

»

79

»

......................................... 140

1

Då för ifrågavarande lärare och lärarinnor hittills icke erlagts några

afgifter, synas de föreslagna understöden skäligen kunna minskas. Under

det Eders Kongl. Maj:t föreslagit dem till samma afkortade understödsbelopp

som under b) föreslagits för de lärare och lärarinnor, som efter

uppnådda 25 tjensteår fylt 50—54 år, har Riksdagen deremot ansett lämpligare

att understödsbeloppen icke bestämdes till högre belopp än de afkortade

understöd, hvilka under a) föreslagits för lärarinnor, som efter

25 tjensteår fylt 45—49 år, och sålunda utgå:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

11

Om summan af lefnads-

och tjensteår

uppgår till

med belopp af

75 år

76 »

77 »

78 »

79 >

70 kronor

75 »

80 *

85 *

90 »

Såsom en följd häraf har Riksdagen ansett böra föreskrifvas, att lärare

eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari 1880 och

uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon tjenstgjort

minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår uppgår till minst

80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla understöd till

belopp af 100 kronor, i stället för, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

helt understöd.

Då i allmänhet för rätt till lönetillskott fordras en tjenstgöring af

minst 8 månader eller 34''/2 veckor, har Riksdagen ansett att tjensteåret bör

bestämmas till denna längd. Lika med komiterade och departementschefen

har Riksdagen ansett ett visst minimiantal undervisningstimmar i

veckan böra fastställas för rätt till understöd. Komitén har i sådant afseende

föreslagit att 20 undervisningstimmar i veckan skulle anses såsom

hel tjenstgöring, Eders Kongl. Maj:t deremot att 18 timmar skulle derför

erfordras, emedan skolor faktiskt funnes, i hvilka på grund af vissa

lokala och andra omständigheter undervisningstiden, åtminstone vissa tider

om året, måste inskränkas till 18 timmar i veckan. Riksdagen anser

emellertid en tjenstgöring af endast 18 timmar i veckan, hvilken ju gifver

den tjenstgörande godt tillfälle till annan sysselsättning, vara allt för

ringa för att böra medföra rätt till ålderdomsund erstöd. Enär svårigheter

icke torde möta mot att öka undervisningstiden å de orter, der den nu

utgör endast 18 timmar i veckan, har Riksdagen ansett sig böra godkänna

komiterades förslag i denna del.

Med afseende å de sannolika kostnaderna för beredande af ifrågavarande

understöd har komitén i sitt betänkande lemnat redogörelse

för de successiva belopp, som, under förutsättning att understöden skulle

börja att utgå redan år 1892, sannolikt under de närmaste åren skulle

blifva behöfliga.

Då emellertid den nu ifrågasatta understödsanstalten först med år

1893 kunde träda i verksamhet och medel för understödskostnadernas bestridande

kunde finnas att tillgå först från och med nämnda år, hade

departementschefen, enär deraf blefve en följd, att kostnadssummorna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

måste i någon mån modifieras, låtit verkställa en ny beräkning af dessa

summor, lämpad efter nuvarande förhållanden, hvarvid befunnits, att

årliga medelkostnaden för ifrågavarande understöd skulle uppgå till

205,200 kronor, samt att det årliga medelvärdet af kommunernas afgifter

kunde beräknas till omkring 54,000 kronor, hvartill komine omkring

2.000 kronor för de e. o. lärarne och lärarinnorna, hvadan statsverkets

egen årliga medelkostnad skulle komma att uppgå till omkring 149,000

kronor.

Genom de ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen funnit

lämpliga, skulle denna statsverkets kostnad komma att ej obetydligt

minskas. Då nemligen Riksdagen ansett att skoldistrikt samt lärare eller

lärarinnor skola bidraga med tillsammans 10 kronor om året för hvarje

lärare eller lärarinna, bör ofvan angifna inkomstsumma, 54,000 kronor,

komma att ökas med 66''Vg procent till omkring 90,000 kronor, hvartill

för de e. o. lärarne och lärarinnorna torde kunna påräknas 4,000 kronor

om året, hvadan således statsverkets kostnad för ifrågavarande anstalt

skulle kunna nedbringas till i jemnadt tal 110,000 kronor om året.

Genom den omförmälda minskningen i understödsbeloppen åt de före år

1880 anstälde lärarne och lärarinnorna äfvensom öfriga ofvan antydda

ändringar i Eders Kongl. Maj:ts förslag torde emellertid denna kostnad

komma att ytterligare minskas.

Den sannolika medelkostnaden kan visserligen först efter ett par

tiotal af år uppnås. Enligt departementschefens utredning skulle emellertid

under år 1893 understödskostnaden komma att uppgå till omkring

40.000 kronor, under det att i afgifter från skoldistrikten vore att påräkna

omkring 44,000 kronor. Men om å ena sidan understödskostnaden

något minskas och å andra sidan inkomsterna af kommunernas och de

enskildes afgifter ökas till omkring 74,000 kronor, blefve ett öfverskott af

öfver 34,000 kronor att tillgå för förvaltningskostnadernas bestridande

och framtida behof.

I afseende å bestridande af kostnaderna för anstaltens förvaltning och

verksamhet under år 1893 har, såsom förut nämnts, Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte för sistnämnda år bestämma de belopp,

som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blefve erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel måtte af Eders Kongl. Maj:t, i

den mån från skoldistrikten influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas

utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott, att antingen ersättas af berörda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

afgifter, i den mån de under året till anstalten inginge, eller, derest

sagda afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till

ersättande af Riksdagen.

Då Eders Kongl. Maj:t dervid tillika för Riksdagen tillkännagifvit,

bland annat, att Eders Kongl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits

angående omfånget af de göromål, som tillhörde anstalten, samt dessa

göromåls lämpliga fördelning, kommer att till Riksdagen afgifva förslag

till stat för anstalten, föreligger alltså icke för närvarande att pröfva

hvad i sådant afseende må synas lämpligt, men har Riksdagen i detta

sammanhang velat uttala den mening, att det af direktionen öfver folkskolelärarnes

pensionsinrättning uppgjorda förslag till stat för anstalten

synes väl högt beräknadt.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som föreställer sig

att det blifvande reglementet för den nya anstalten kommer att utfärdas

i öfverensstämmelse med Riksdagens nedannämnda beslut,

dels antagit följande grunder för inrättande af en anstalt för beredande

af ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre

folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor:

I) i afseende å anstaltens ändamål:

att anstalten, hvilken benämnes småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och träder i verksamhet med år 1893, afser beredande

af ålderdomsunderstöd åt de lärare och lärarinnor vid småskolor och

mindre folkskolor samt de icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes, dock

icke åt lärare eller lärarinnor i öfningsäinnen eller slöjd vid de till den

allmänna undervisningen hörande skolor;

II) i afseende å kostnadernas bestridande:

att de för anstaltens ändamål erforderliga kostnader skola bestridas

genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels vederbörande lärare

och lärarinnor samt fyllnadsbidrag af staten;

III) i afseende å skoldistriktens afgifter och sättet för dessas utgörande

:

att skoldistrikt skall vara skyldigt att såsom bidrag till bestridande

af anstaltens utgifter erlägga en årlig afgift af 10 kronor för hvarje af

de under I) afsedda lärare och lärarinnor, för hvilken skoldistriktet för

samma år utbekommer lönetillskott af allmänna medel, med undantag

allenast för vikarie vid ordinarie folkskoleläraretjenst, med skyldighet för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

vederbörande lärare eller lärarinna att å sin lön vidkännas ett årligt afdrag

af 4 kronor;

att denna afgift å 10 kronor skall utgå till fullo, äfven om skoldistriktet

af någon anledning kommer i åtnjutande blott af en del af det

stadgade lönetillskottet för året; samt

att nämnda afgift skall erläggas på det sätt, att statskontoret och

Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande vid utbetalningen af

hvarje lönetillskott för lärare eller lärarinna, för hvilken afgift skall utgå,

afdrager 10 kronor, hvarefter de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande innehållna

afgifterna insändas till statskontoret;

IV) i afseende ä vilkoren för rätt till understöd samt om understödets

belopp:

att rätt till understöd från anstalten skall, under de vilkor som i

öfrigt bestämmas, tillkomma hvar och en af de under I) afsedda lärare

eller lärarinnor, som antingen, då understödet sökes, är eller inom ett år

före inlemnandet till vederbörande skolråd af sin ansökan om understöd

varit i tjenst anstäld;

att understödssökande skola förete intyg af vederbörande skolrådsordförande

om oförvitlig tjenstgöring under hela den tjenstetid de vilja lägga

till grund för ansökningen;

att helt understöd skall utgå med ett belopp af 150 kronor för år;

att rätt till helt understöd skall efter afgång från tjensten tillkomma

lärare eller lärarinna, som uppnått 55 års ålder och räknar 30 tjensteår;

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1 januari

1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han eller hon

tjenstgjort minst 20 år och summan af lefnads- och tjensteår uppgår till

minst 80, vara berättigad att efter afgång från tjensten erhålla understöd

till ett belopp af 100 kronor;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör

anses på grund af försvagad helsa, bristande syn eller hörsel,

eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig

att sköta sin tjenst, skola, efter uppnådda 25 tjensteår, lärare, som fylt 50

år, och, lärarinna, som fylt 45 år, vara berättigade att, då han eller hon

om understöd gör ansökan, efter afgång från tjensten bekomma afkortadt

årligt understöd till följande belopp

ad lärarinna,

som fylt 45 år................................................ 70 kronor

» » 46 ».................................................. 75 »

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

som

fylt 47 år................

............. 80

kronor

»

» 48 ».................

........

............. 85

»

»

» 49 » ..............

............. 90

»

6) lärare

som

eller lärarinna,

fylt 50 år.................

............. 100

kronor

» 51 »................

.....................

.............. no

»

» 52 »................

.............. 120

»

» 53 »..................

.............. 130

»

» 54 »..................

............. 140

att lärare eller lärarinna, som blifvit i tjenst anstäld före den 1

januari 1880 och uppnått en lefnadsålder af minst 55 år, skall, om han

eller hon tjenstgjort minst 20 år och af förut nämnda skäl icke vidare

anses fullt lämplig att sin tjenst sköta, likaledes vara berättigad att efter

afgång från tjensten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:

om summan af lef
nads-

och tjensteår till belopp af

uppgår till

75 år..................................................................... 70 kronor

76 »..................................................................... 75 »

77 » ..................................................................... 80

78 »....................................................................... 85

79 >..................................................................... 90

att lärare eller lärarinna, som ej upphunnit det för erhållande af helt

eller afkortadt understöd bestämda antalet lefnads- och tjensteår, men

genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjenst, skall

ega att, derest han eller hon tjenstgjort minst 15 år, från anstalten bekomma

ett årligt understöd af 70 kronor;

att tjensteår skall med afseende på rätt till understöd räknas såsom

fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder tjenstgjort minst 8 kalendermånader,

och att med de år, under hvilka läraren eller lärarinnan möjligen

undervisat kortare tid, skall verkställas en sammanläggning och

reduktion, med beräkning af 8 månader på hvarje år;

att med afseende på rätt till understöd hel tjenstgöring skall beräknas

omfatta minst 20 undervisningstimmar i veckan;

att i lärares eller lärarinnas tjenstetid skall inräknas hd tjenstgöring

i sådan beställning vid de till den allmänna folkundervisningen hörande

skolor, för hvars aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutits;

att, om den, som börjat att uppbära understöd från anstalten, mottager

nytt förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon för den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

allmänna folkundervisningen inrättad skola, han eller hon skall förlora

understödet för den tid, under hvilken han eller hon uppbär lön såsom

lärare eller lärarinna, dock med undantag för det fall att en understödstagare

vid sjukdoms- eller annat tillfälligt förfall för tjenstgörande lärare

eller lärarinna under kortare tid vikarierar för denne;

att understödstagare, som dömes förlustig medborgerligt förtroende,

skall förlora sitt understöd;

att den, som under loppet af fem år ej uttagit sitt understöd, skall

afföras från förteckningen å understödstagare, och att, om han eller hon

sedermera ånyo anmäler sig, det må ankomma på anstaltens direktion, om

och i hvilken mån han eller hon åter må inträda i sin förra rätt;

att understödstagare, som bosätter sig å utrikes ort, utan att dertill

ega Kongl. Majrts tillstånd, derigenom förverkar understödet för den tid,

han är utrikes, samt att, om understödstagare blifver främmande magts

undersåte, eller utan Kongl. Maj:ts tillstånd träder i främmande stats tjenst,

hans rätt till understöd skall upphöra;

att understöd skall beräknas för fulla kalendermånader och vidtaga

med början af månaden näst efter den, under hvilken läraren eller lärarinnan

upphört att åtnjuta lön, eller ock — der lärare eller lärarinna, som

först efter afgången från tjensten, men inom ett år derefter, inlemnat sin

ansökan om understöd, särskildt hemstält, att denna måtte pröfvas med

afseende på hans eller hennes efter afgång från tjensten uppnådda högre

lefnadsålder och dermed möjligen följande rätt till högre understödsbelopp

— med början af månaden näst efter den, under hvilken han eller hon

till vederbörande skolråd ingifvit ansökning att från anstalten erhålla

understöd;

att understöd skall upphöra att utgå med den månad, under hvilken

understödstagare aflidit eller rätt till understöd förlorats; samt

att understöd af nu ifrågavarande slag ej må för understödstagarens

gäld i mät tagas; *

V) i afseende å utbetalning af understöd:

att understöd utbetalas halfårsvis af anstalten; samt

att, om understödstagare är boende i landsorten, han skall vara berättigad

att efter hos styrelsen för anstalten gjord anmälan, innefattande

uppgift om hans hemvist samt åtföljd af de intyg och öfriga handlingar,

Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, från styrelsen få understödet

med allmänna posten i rekommenderadt eller assureradt tjenstebref kostnadsfritt

sig tillsändt;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

17

VI) i afseende å under stödsanstaltens styrelse och förvaltning:

att anstalten skall förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning,

och att tills vidare dervid skola i tillämpliga delar och i

alla de omständigheter, om hvilka icke i blifvande reglemente för anstalten

kommer att särskildt stadgas, gälla enahanda föreskrifter, som enligt reglementet

för nämnda inrättning äro gifna för densamma samt dess förvaltning;
dels

ock medgifvit att Eders Kongl. Maj:t må för år 1893 bestämma

de belopp, som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga;

samt

att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter i

öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kongl. Maj:t, i

den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel

såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån

de under året till anstalten ingå, eller, derest sagda afgifter skulle för året

befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Stockholm den 20 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1892. 10 Sami.

1 Ad.

1 Band. 20 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.