Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om förbättring i de nuvarande pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enkeoch pupillkassa.

1893-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:101, Skrifvelse till Konungen, om förbättring i de nuvarande pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enkeoch pupillkassa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 101.

1

No 101.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1893.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om förbättring i de nuvarande

pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts [n:o 2] utlåtande n:o 8.)

(Andra — — — [n:o 1] — — 7.)

Till Konungen.

Enligt det för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa gällande

reglemente af den 15 oktober 1875 utgår pensionen för ensam enka

med 20 procent af den lön, efter hvilken tjensten är delaktig i folkskolelärarnes

pensionsinrättning, för enka med ett eller flera pensionsberättigade

barn med 30 procent, för ett ensamt barn med 10 procent

och för två eller flera barn med 20 procent af samma lönebelopp. Då

delaktighetsbeloppet från början af år 1892 var lägst 700 kronor, utgör

pensionen numera i regeln 140 kronor för ensam enka och 210 kronor

för enka med barn, under det att för redan afgångna folkskolelärares

enkor pensionen kan vara lägre än 140 kronor. Vid 1890 års slut lära

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Haft. (N:is 101-104.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 101.

pensioner hafva utgått till tjugu enkor med blott 80 kronor, till tolf

med hvardera 100 kronor och till tvåhundratrettiofyra med hvardera

120 kronor.

Hos Riksdagen har i väckt motion framhållits önskvärdheten

deraf, att en utredning verkstäldes, huruvida — utan höjning af vare

sig statsbidraget eller delegarnes afgifter — en sådan förbättring i de

nuvarande pensionsvilkoren i nämnda kassa kunde ega rum, att samtliga

pensioner komme att utgå med högre procent af delaktighetsbeloppet,

än hvad nu är fallet.

Detta förslag torde innefatta ett för landets folkskolelärarepersonal

redan mångårigt önskningsmål, om hvars behjertansvärda beskaffenhet

blott en mening lärer kunna hysas. Under de sistförflutna åren har

ämnet vid flere tillfällen bringats på tal af de revisorer, som i följd af

Eders Kongl. Maj:ts uppdrag granskat kassans förvaltning. På allt

starkare grunder har man nemligen ansett sig kunna ifrågasätta, huruvida

icke kassans ställning i sjelfva verket vore betydligt förmånligare,

än hvad som efter de ursprungliga beräkningarna antagits. De revisorer,

som granskat kassans förvaltning under treårsperioden 1888—1890, ansågo

sig derför böra i sin den 8 augusti 1891 till Eders Kongl. Maj:t

afgifna berättelse hemställa om, jemte annat, en noggrann utredning af

kassans ställning i försäkringstekniskt afseende. Sedan Eders Kong!.

Maj:t i anledning häraf infordrat yttrande af kassans direktion samt

direktionen begärt utlåtande i saken af inspektören öfver försäkringsanstalterna,

har denne utan att direkt vilja påstå, att kassans ställning

vore så fördelaktig, att förbättringar i de nuvarande pensionsvilkoren

kunde ernås, dock medgifva, att de af revisorerna anförda siffror och

skäl syntes hänvisa på en sådan möjlighet, hvarefter direktionen i utlåtande

den 24 mars 1892 funnit sig böra tillstyrka företagandet af den

föreslagna utredningen.

Den 10 juni sistlidne år fann Eders Kongl. Maj:t dock skäligt

förordna, att med den föreslagna utredningen borde tills vidare anstå.

Enär emellertid det »tills vidare», som i nämnda beslut användts,

torde antyda, att Eders Kongl. Maj:t icke finner den ifrågasatta utredningen

öfverflödig, om den än vid då förevarande tillfälle icke syntes

vara af omständigheterna nödvändiggjord, har Riksdagen icke funnit

sagda beslut böra betraktas såsom hinderligt för en fullföljd af frågan,

och då den alltjemt befästa öfvertygelsen om möjligheten af ett bättre

tillgodoseende af efterlefvande enkors och barns intresse måste, der

den icke vare sig klarligen vederlägges eller ock vinner förtjent afseende,

hos landets talrika folkskolelärarepersonal åstadkomma en miss
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 101. 3

stämning, livilkens befogenhet knappast torde kunna förnekas, får Riksdagen,

som anser, att den begärda utredningen icke bör förvägras,

härmed anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes luta utreda, huruvida,

utan höjning af vare sig statsbidraget eller delegarnes afgifter, en sådan

förbättring i de nuvarande pensionsvilkoren i folkskolplärarnes enkeoch

pupillkassa må kunna ega rum, att samtliga pensioner utgå med

högre procent af delaktighetsbeloppet än hvad nu är fallet, samt att

Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill

utredningen kan föranleda.

Stockholm den 6 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.