Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring i gällande bestämmelser rörande oäkta barns försörjning.

1893-05-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:107, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändring i gällande bestämmelser rörande oäkta barns försörjning.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

5

N:o 107.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 maj 1893.

— — — — Andra Kammaren — 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om

ändring i gällande bestämmelser rörande oäkta barns försörjning.

(Lagutskottets utlåtande n:o 67.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt framställning har enskild motionär fästat

uppmärksamheten på behofvet af mera effektiva lagbestämmelser rörande

oäkta barns försörjning, än nu gällande föreskrifter. Obestridligt torde vara,

att dessa föreskrifter i tillämpningen visat sig icke hafva varit tillräckligt

verksamma gent emot fader till oäkta barn. Erfarenheten utvisar nemligen,

att fadern till ett sådant barn, äfven om han på grund af eget erkännande

utaf faderskapet eller på grund af bristande åt honom ådömd värjemålsed

förpligtats att till modern utgifva visst bidrag till barnets underhåll^ lätteligen

kan på ett eller annat sätt, såsom genom att undanhålla sina tillgångar,

undandraga sig att fullgöra sin försörjningspligt. Härtill kommer, att fattigvården

ej sällan i hög grad betungas af underhållsskyldigheten utaf sådana

barn, utan att fattigvårdssamhället har verksamma tvångsmedel att förmå

den tredskande barnafadern att fullgöra den honom åliggande underhållsskyldighet.

Slutligen kan framhållas, att, såsom motionären jemväl erinrat,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 107.

gällande bestämmelser om oäkta barns försörjning hafva varit föremål för

olika tolkning, och att sålunda på denna grund tydligare föreskrifter äro

af nöden.

Den i Norge och Danmark gällande lagstiftning, hvarom Riksdagen

tagit kännedom, gifver modern till ett oäkta barn verksamt understöd för

att af fader, hvilken försummar sin försörjningspligt, utbekomma det honom

åliggande uppfostringsbidrag; och då det enligt Riksdagens åsigt är uppenbart,

att gällande bestämmelser i ämnet erfordra tillägg och förtydligande i

syfte att bättre än för närvarande tillgodose barnets rätt, dervid den norska

lagstiftningen synes i vissa hänseenden kunna tjena till ledning, får Riksdagen

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till lagbestämmelser, som mera verksamt än de nu gällande

tillgodose oäkta barns rätt till försörjning.

Stockholm den 7 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.