Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Maj:ts framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till generalstabens topografiska arbeten och dels under sjette liufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska kartverk.

1893-05-02 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:39a, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Maj:ts framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till generalstabens topografiska arbeten och dels under sjette liufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska kartverk.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a.

N:o 39 a.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —•

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Maj:ts

framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel

om anslag till generalstabens topografiska arbeten och

dels under sjette liufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska

kartverk.

(Statsutskottets utlåtande n:o 7 a.)

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 16 sistlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t under

anslagstiteln »generalstabens topografiska arbeten» å fjerde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja, till fortsättande

af generalstabens topografiska arbeten, 90,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i samma proposition under sjette

liufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, utöfver det å nämnda

hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,

6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa

till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län och de

delar af Vesterbottens län, som vore belägna ofvan odlingsgränsen eller

ingå i kartblad, tillhörande-den under utgifning varande kartan öfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a.

förstnämnda län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,

äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

finge användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

Då Eders Kongl. Maj:t nu åter förnyat sin af de tre senaste lagtima

Riksdagarne afslagna framställning om förhöjning till 90,000 kronor

af anslaget till det topografiska kartverket, samt bebofvet af ökade

hjelpmedel för bedrifvande af särskilt vissa till detta kartverk hörande

arbeten synts Riksdagen efter den utredning i ämnet, som lemnats till

statsrådsprotokollet, vara till fullo ådagalagdt, bar Riksdagen ansett

sig böra här ingå i undersökning, huruvida icke genom vidtagande af

ändamålsenliga åtgärder beträffande anordningen af kartarbetena i deras

helhet skulle kunna beredas möjlighet att, utan att öfverskrida summan

af de till kartverken nu utgående anslag och utan att träda de ekonomiska

kartverkens speciella intresse för nära, tillgodose ifrågavarande

behof. Såsom ett steg i sådan rigtning har då för Riksdagen framstält

sig ett återupptagande, ehuru i betydligt modifierad form, af den

plan till de allmänna kartarbetenas bedrifvande, som Eders Kongl. Maj:t,

i anledning af 1880 års Riksdags skrifvelse i ämnet, framlade för 1885

års Riksdag, men som då icke vann Riksdagens godkännande. Enligt

denna plan skulle de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende

å personal och anslag sammanslås till ett enda kartverk, benämdt »rikets

allmänna kartverk», hvarjemte vederbörande anslag skulle något höjas

och åtskilliga förenklingar vidtagas i arbetsmetoderna. Riksdagen föreställer

sig nu, att, om en närmare förening mellan de olika kartverken

kunde åstadkommas så till vida, att dels de till dem utgående anslag

sammanfördes till ett enda, hvilket af Eders Kongl. Maj:t sedermera

finge mellan de tre verken fördelas, dels ock de hinder, hvilka för

närvarande i viss mån förefinnas för ett användande af ett verks personal

för något af de andras behof, undanröjdes, härigenom skulle beredas

afsevärda fördelar och detta icke allenast för de topografiska utan äfven

för de ekonomiska kartarbetena. Olägenheten af att de till de allmänna

kartarbetena anvisade anslagen äro till på förhand af Riksdagen bestämda

belopp fördelade mellan de tre verken synes Riksdagen tydligen

framgå deraf, att verkens arbeten äro i vissa afseenden likartade och

i andra åter åt hvarandra beroende. Det närmare samarbete mellan

verken, som skulle möjliggöras genom den af Riksdagen förordade

anordningen, måste enligt Riksdagens förmenande vara egnadt att

Bill. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 10 lläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 39ci.

åstadkomma en minskning i åtskilliga utgiftsposter, hvarigenom åter

ökade medel kunde blifva tillgängliga för tillgodoseende af sådana

grenar af det allmänna kartläggningsarbetet, ii vilka vid hvarje tidpunkt

kunde anses företrädesvis deraf vara i behof.

I afvaktan på att utredning och förslag i det af Riksdagen ofvan

angifna syfte blifver af Eders Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagdt,

anser sig Riksdagen emellertid icke kunna medgifva någon förhöjning

af nu utgående anslag till de topografiska arbetena.

Hvad Eders Kongl. Maj:t under anslagstiteln »rikets ekonomiska

kartverk» äskat och föreslagit har icke gifvit anledning till annan särskild

erinran än att Riksdagen, med afseende å innehållet i chefens

för generalstabens topografiska afdelning i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden omförmälda promemoria, velat framhålla angelägenheten af

att definitivt beslut snarast fattas, huruvida den ursprungligen allenast

för Norrbottens län afsedda, enklare och i mindre skala försiggående

ekonomiska kartläggningen skall utsträckas längre söderut, än nu är

bestämdt, eller icke; och har Riksdagen i detta hänseende förestält sig,

att med afseende ej mindre å ifrågavarande kartläggnings relativa billighet

än äfven derå, att skalan och metoden synas vara fullt tillfyllestgörande

äfven för de inre, glest bebyggda delarne af mellersta Norrland,

samt möjligen äfven för vissa delar af södra Norrland och norra

Svealand, samma kartläggning borde få fortgå icke obetydligt längre

söderut. Härigenom skulle de för fullbordande af hela landets ekonomiska

kartläggning erforderliga kostnaderna komma att nedbringas, i

följd hvaraf, om nu utgående anslagsbelopp fortfarande under en följd

af år anvisades, denna kartläggning komme att fullbordas tidigare än

man nu kan beräkna.

I sammanhang med det förestående har Riksdagen till sist velat

fästa uppmärksamhet på en i fråga om användningen af anslaget till

de topografiska arbetena förekommande, enligt Riksdagens förmenande

mindre egentlig anordning. Enligt hvad Riksdagen inhemtat, utgå

nemligen från detta anslag dagtraktamenten jemväl till de aspiranter

vid generalstaben, hvilka under den egentliga aspiranttiden för sin

egen utbildning äro kommenderade till tjenstgöring vid de topografiska

arbetena. Då denna deras tjenstgöring emellertid icke är till något

egentligt gagn, utan snarare till hinders för fortgången af dessa arbeten,

synes det Riksdagen rigtigare, att medel till ifrågavarande dagtraktamenten

beredas från annat håll.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, på sätt

i Riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 39 a. -«

statens fjerde och sjette hufvudtitlar anmälts, dels på det sätt bifallit

Eders Kongl. Maj:ts under fjerde hufvudtiteln gjorda framställning om

anslag till fortsättande af generalstabens topografiska arbeten, att Riksdagen

till berörda ändamål på extra stat för år 1894 anvisat 75,000

kronor, och dels utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisat till de ekonomiskgeografiska

kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens

län, som äro belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,

31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgift,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Stockholm den 2 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.