Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts proposition med förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

1893-04-25 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:63, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts proposition med förslag till ny förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

9

N:o 63.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 25 april 1893.

— — — — Andra Kammaren den 25 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts

proposition med förslag till ny förordning om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen i riket.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 3 samt memorial n:o 10 och 17 äfvensom

sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande n:o 1.)

Till Konungen.

Uti proposition n:o 2 har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning om beskattning

åt hvitbetssockertillverkningen i riket.

Vid pröfning af föreliggande förslag bar Riksdagen främst haft

att taga i öfvervägande, huruvida icke det i Sverige nu gällande systemet

för beskattningen af hvitbetssockertillverkningen, hvilket, som

bekant, är en råämnesbeskattning, grundad på betornas vigt, bör utbytas

mot en annan beskattningsform. Af den utredning, den af Eders

Kongl. Maj:t i ämnet tillsatta komité lemnat angående fördelarne och

olägenheterna af de olika sätten för beskattningen af ifrågavarande

handtering, synes Riksdagen tydligen framgå, att den förändring, som

härutinnan skulle kunna ifrågasättas, vore en öfvergång till det beskattningssystem,

som af de flesta länder, der hvitbetssockertillverkBih.

till Riksd. Brok 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 16 llåft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

ningen nått någon högre grad af utveckling, i senare tider omfattats,

nemligen produktbeskattning. Detta sistnämnda beskattningssystem synes,

såsom jemväl komitén framhållit, vara det teoretiskt rigtiga, i det

att skatten enligt detsamma, i motsats till hvad enligt det hos oss nu

antagna sättet för skattens beräkning är förhållandet, direkt träffar den

färdiga varan och således drabbar alla tillverkare likformigt. En råämnesbeskattning,

sådan som den hos oss gällande, medför deremot —

vid det förhållande att skatten beräknas efter ett för viss qvantitet

betor antaget, i lag fastslaget utbyte af råsocker, hvilket utbyte, såsom

kändt är, högst väsentligt vexlar med betornas på klimatiska och andra

förhållanden beroende olika sockerhalt — eu motsvarande ojemnhet i

beskattningen. På de grunder komitén anfört anser dock Riksdagen,

att skäl icke förefinnes att för närvarande införa produktsbeskattningssystemet

i vårt land, och är Riksdagen således ense med komitén och

Kongl. Maj:t derom, att någon förändring uti nu rådande system för

beskattningen af ifrågavarande tillverkning icke bör för närvarande

ifrågakomma.

Den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i den antagna

utbytesprocenten anser Riksdagen vara lämpligen afvägd.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i förevarande författningsförslag

i öfrigt har Riksdagen funnit åtskilliga förändringar häri nödiga;

och får Riksdagen för dessa förändringar härmed redogöra.

För att underlätta anläggandet af nya fabriker för hvitbetssockertillverkning

och derigenom bereda äfven andra delar af landet än dem,

der sådan tillverkning redan uppstått, tillfälle att komma i åtnjutande

af de fördelar, denna industri särskildt för jordbruket visat sig medföra,

har Eders Kongl. Maj:t i författningsförslagets 2 § 2 mom. föreslagit

bestämmelser derom, att fabrik för ifrågavarande tillverkning,

som hädanefter kommer att anläggas, må under de första åtta åren af

sin verksamhet åtnjuta den lindring i beskattningen, att utbytet af 100

kilogram betor vid fabriken, om den ligger på mer än 40 kilometers

afstånd från annan, i gång varande hvitbetssockerfabrik, må under de

fyra första tillverkningsåren beräknas till 5 och under de derpå följande

fyra tillverkningsåren till 7 kilogram råsocker, men eljest under de

första åtta åren det högsta utbyte, som skall beräknas vid någon inom

nämnda afstånd från den nya fabriken belägen äldre fabrik.

Den lindring, Eders Kong], Maj:t sålunda för nyanlagda fabriker

föreslagit, synes Riksdagen väl stor. Den premie, som sedan de förhöjda

skatteberäkningarne för äldre fabriker efter hand börjat tillämpas,

skulle, i förhållande till dessa, medgifvas nya fabriker, derest

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Eders Kongl. Maj:ts förslag antoges, torde nemligen innebära en alltför

stark uppmuntran till att då anlägga nya fabriker. Rigtigare har

Riksdagen funnit att sätta skatten vid nya fabriker i visst förhållande

till den skatt, som skall utgå vid äldre fabriker på det sätt, att utbytet

vid de nya fabrikerna under hvarje period beräknas utgöra viss

mindre myckenhet än vid de äldre, och anser Riksdagen dessutom beträffande

tiden för skattelindringen att tillräckligt skydd beredes de nya

fabrikerna, derest utbytet vid ny fabrik under de tre första tillverkningsåren

beräknas till två och under de två derpå följande tillverkningsåren

till ett kilkogram råsocker mindre än utbytet under dessa

perioder beräknas utgöra vid äldre fabriker.

En begränsning i skattelindring med afseende å ny fabrik, anlagd

inom visst afstånd från äldre, synes emellertid, till undvikande af missbruk,

behöflig; och har Riksdagen ansett berörda afstånd lämpligen

böra bestämmas till 30 kilometer.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle den tilltänkta skattelindringen

för nyanlagda fabriker göras beroende af Eders Kongl. Maj:ts

pröfning i hvarje fall. Att emellertid på Eders Kongl. Maj:t lägga ansvaret

för en sådan pröfning, hvilken tvifvelsutan mången gång skulle

erbjuda synnerligen stora svårigheter och i sjelfva verket icke innebära

annat än en undantagslagstiftning, för vissa orter lagd i Eders

Kongl. Maj:t hand, anser Riksdagen icke vara lämpligt, utan bör, enligt

Riksdagens åsigt, grundsatsen om lägre beskattning af ny fabrik

genomföras lika för hela landet. Vidkommande dock särskilt Gotlands

län, hvilken landsdel vid anstälda undersökningar befunnits ega goda

förutsättningar för odlandet af sockerbetor, har Riksdagen, då införandet

af sådan odling ej mindre för det gotländska jordbruket än för

öns näringslif i öfrigt synes kunna blifva en lika kraftig som behöflig

anledning till utveckling, men odlandet af sockerbetor på Gotland dock

sannolikt till en början torde vara förknippadt med högst betydande

svårigheter, beslutit en ytterligare skattelindring för den hvitbetssockerfabrik,

som inom Gotlands län först anlägges; och har Riksdagen härvid

ansett samma beräkningsgrund, som Riksdagen genom den lydelse,

författningens 2 § gifvits, antagit med afseende å skattelindringen för

fabriker, hvilka hädanefter komma att anläggas inom landet i öfrigt

böra vinna tillämpning äfven med afseende å den särskilda skattelindringen

för den första fabriken å Gotland. I följd häraf och då

enligt den lydelse, 2 § 2 mom. i författningen enligt Riksdagens beslut

erhållit, utbytet af etthundra kilogrom råa (ej torkade) hvitbetor

vid ny fabrik — under förutsättning af att densamma anlägges på visst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse iV:o 83.

afstånd från annan i gång varande fabrik, en förutsättning, som beträffande

den första fabriken å Gotland bortfaller — beräknas under

de tre första tillverkningsåren till två och under de derpå följande två

tillverkningsåren till ett kilogram mindre än det högsta utbyte, som

skall beräknas vid någon äldre fabrik inom riket samt skattelindringen

för den första fabriken å Gotland lämpligen synes böra utsträckas med

ytterligare en procent under hvardera tillverkningsperioden, har Riksdagen

beslutit, att utbytet af etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbetor

vid denna fabrik skall beräknas utgöra under de tre första tillverkningsåren

tre och under de derpå följande två tillverkningsåren

två kilogram mindre än det högsta utbyte, som beräknas vid någon

äldre fabrik inom riket.

Med afseende å Art. IV, om ansvar för öfverträdelse af förordningens

föreskrifter hafva oafsedt viss i § 24 vidtagen, mindre väsentlig

ändring, innefattande förtydligande i ett af de i denna paragraf i författningsförslaget

meddelade stadganden, de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

bestämmelser ej gifvit anledning till någon annan anmärkning

än att Riksdagen beträffande § 28 i förslaget beslutit, att till de i denna

paragraf intagna bestämmelser här nedan omförmälda tillägg skola

göras.

Det har synts Riksdagen nödigt, att i sistnämnda paragraf inlymmas

stadganden, som möjliggöra tillämpning af svårare straffart än

böter, derest brott af det slag, hvarom uti ifrågavarande paragraf förmärs,

skett i uppsåt att dermed göra skada eller kontrolltjensteman

till egen eller annans fördel begagnat sig af tillverkares yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden. I lagen angående skydd mot yrkesfara den 10

maj 1889 stadgas i § 7, efter det bestämmelser meddelats om bötesansvar

för yrkesinspektör, som röjer yrkeshemlighet att, om yrkesinspektör

i dylik oredlig afsigt röjer eller begagnar sig af sådan hemlighet,

må till fängelse från och med en månad till och med två år

dömas, der ej efter allmän lag högre straff följer. I betraktande deraf,

att de i föreliggande författningsförslag omförmälde kontrolltjenstemän

i ofvanberörda afseendeu gent emot en tillverkare intaga ungefärligen

enahanda ställning som yrkesinspektörerna, synas liknande stadganden

som de, hvilka sålunda nu gälla angående desse sistnämnde, och mot

hvilka stadgandens lämplighet någon anmärkning, såvidt Riksdagen har

sig bekant, ej förekommit, lämpligen böra förklaras skola gälla jemväl

beträffande kontrolltjenstemännen; och då, på sätt ofvan nämnts, det

fall, att kontrolltjensteman röjer tillverkares affärsförhållanden, blifvit,

i fråga om bötesansvar, likstäldt med det, då han röjer tillverkares

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

yrkeshemlighet., torde nu ifrågasatta stadgande!! om svarare straffpåföljd

än böter böra blifva gällande jemväl för det fall, att kontrolltjensteman

i nämnda oredliga afsigt röjer eller begagnar sig af berörda affärsförhållanden.

Riksdagen har förty i förevarande § 28 infört stadganden

i nu angifna syfte.

Förutom straffpåföljd bör det tydligen derjemte åligga kontrolltjenstemannen

att ersätta den skada, som i nu omförmälda hänseenden

genom tjenstemannens åtgöranden till äfventyrs uppkommit. I ofvannämnda

§ 7 i lagen angående skydd mot yrkesfara äro bestämmelser i

dylikt syfte intagna. Det har synts Riksdagen lämpligt att, jemte ofvanberörda

ansvarsbestämmelser, eu motsvarande föreskrift om koutrolltjenstemans

skadeersättningsskyldighet meddelas uti ifrågavarande för
-

ordning.

Hvad angår tiden för förordningens trädande i kraft, anser Riksdagen

de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tidsperioder, under hvilka

den beräknade utbytesprocenten vid redan nu anlagda fabriker skulle

successivt höjas, lämpligen böra minskas till hälften, sa att omförmälda

utbytet kommer att beräknas till 7,5 procent allenast intill den 1 september

1894 och till 8,2 5 procent allenast intill den 1 september 1895.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen, som

följaktligen funnit Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke

kunna i oförändradt skick bifallas, antagit

Förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket

af den lydelse Bil. Litt. A. utvisar.

Stockholm den 25 april 1893.

Med undersåtlig vördnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Bil. A.

Förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket.

Art. I. Om skattens beräkning och erläggande.

§ 1-

tillverkning af hvitbetssocker inom riket skall erläggas

tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de för

ti Iverkningen använda hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas

hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra hälften af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel

antagna holländska standard.

Vid beräkningen iakttages, att, sedan skatten för en ton betor

uträknats, bråkdel af öre utelemnas, hvarefter skatten påföres för vigten

af de uppvägda betorna.

§ 2>

Med det i mom. 2 omnämnda undantag beräknas det enligt

§ 1 beskattningspligtiga råsockret efter de för tillverkningen använda

betornas vigt sålunda, att etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbetor

antagas lemna ett utbytte af nio kilogram socker.

2. Anlägges ny fabrik på mer än 30 kilometers afstånd från

annan i gång varande hvitbetssockerfabrik, beräknas utbytet af ett

hundra kilogram råa (ej torkade) betor vid den nya fabriken utgöra

under de tre första tillverkningsåren två och under de derpå följande

två tillverkningsåren ett kilogram mindre än det högsta utbyte, som

beräknas vid någon äldre fabrik inom riket. Anlägges ny fabrik inom

30 kilometers afstånd från äldre i gång varande hvitbetssockerfabrik,

beräknas utbytet vid den nya fabriken utgöra det högsta, som skall

beräknas vid någon inom detta afstånd från den nya fabriken belägen

äldre fabrik.

§ 3.

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti nästföljande år.

Med tillverkningsdygn förstås tiden från klockan sex förmiddagen

ena söckendagen till samma tid nästpåföljande söckendag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

15

§ 4.

Tillverkningsskatten för de under en kalendermånad till afverkning

uppvägda hvitbetorna skall före utgången af nästföljande månad inbetalas

till landtränteri i det län, der fabriken är belägen. Betalas ej

skatten å föreskrifven tid, återkallas det jemlikt § 10 mom. 3 för tillverkningens

företagande meddelade tillståndsbevis och utmätes skatten.

§ 5.

Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsskatt eger ej rum

i anledning deraf, att de uppvägda hvitbetorna eller deraf framstälda

fabrikater blifvit skadade eller förstörda.

Art. II. Om anmälan till hvitbetssockertillverkning.

§ 6-

Minst fjorton dagar, innan fabrik för tillverkning af bvitbetssocker

första gången sättes i gång, skall tillverkaren till Kongl. Majrts befallningshafvande

i två exemplar inlemna dels skriftlig anmälan om sin

afsigt att använda fabriken för tillverkning af bvitbetssocker {fabriksanmälan),

innefattande jemväl en enligt de i den ordningsstadga, Kongl.

Maj:t vill fastställa för hvitbetssockerfabrikerna i riket, meddelade

särskilda föreskrifter affattad beskrifning å densamma, dels ock planritning

öfver samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande af hvars

och ens ändamål.

§ 1-

Då fabriksanmälan skett, läte Kongl. Majrts befallningshafvande

öfverlemna handlingarne i ärendet till öfverkontrollör, som har att vid

besigtning tillse, att anordningarne vid fabriken icke strida mot gällande

föreskrifter, att de af tillverkaren lemnade uppgifterna äro rigtiga samt

att kärl och fasta apparater äro försedda med ordningsnummer och de

förra jemväl med uppgift om rymden. Uppmätning af pannor och

andra fasta kärl företages likväl endast, när särskilda omständigheter

dertill föranleda, och vare i sådant fall tillverkaren pligtig att ställa

nödigt antal arbetare samt erforderliga målkärl till besigtningsmannens

förfogande.

På kallelse af besigtningsmannen skall tillverkaren sjelf eller

genom ombud närvara vid besigtningen vid äfventyr att densamma

inställes och ny sådan endast medgifves på tillverkarens bekostnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Öfver förrättningen skall föras protokoll i två exemplar, som undertecknas

ej mindre af tillverkaren eller hans ombud än äfven af besigtningsmannen,

hvilken senare till Kongl. Maj:ts befallningshafvande insänder

det ena exemplaret och till tillverkaren eller hans ombud öfverlemnar

det andra.

Sedan tillverkaren, om så erfordras, lemnats tillfälle att vid ny

besigtning styrka, att de föreskrifter, besigtningsmannen meddelat,

blifvit iakttagna, meddele Kongl. Maj:ts befallningshafvande beslut,

huruvida anordningarne godkänuas. Godkännas desamma, tecknas beslutet

derom å planritningen, hvarefter ett exemplar af planritningen

och anmälan jemte besigtningsprotokoll öfverlemnas till öfverkontrollören,

som insänder handlingarne till kongl. finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå, och ett exemplar af ritningen och anmälan återlemnas

till tillverkaren, som är skyldig att, när så påfordras, hålla

desamma tillgängliga för kontrolltjenstemännen.

§ 8.

Byggnader, lägenheter, fasta apparater och fasta kärl, som icke

blifvit upptagna i fabriksanmälan eller som godkänts, men sedermera

ändrats, må icke vid tillverkning af hvitbetssocker användas utan att

hafva blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande godkända.

§ 9-

När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik äldre ritning

icke vidare anses användbar, ege Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förelägga tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning, med

hvilka förfares enligt § 7.

§ io.

1. Då fabrik skall sättas i gång, åligger tillverkaren att minst

tio dagar förr, än betafverkningen företages, till Kongl. Maj:t.s befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja afverkningen,

b) den vigt betor, han beräknar i medeltal skola komma att afverkas

för hvarje tillverkningsdygn under den tid, för hvilken driftsanmälan

gäller,

c) huruvida afverkningen skall fortgå dag och natt eller endast

om dagen, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjenstemännen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för så stort skattebelopp, som

svarar mot den uppgifna medelafverkningen under sextio tillverkningsdygn.

3. Varder nyssnämnda säkerhet af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

godkänd och finnes ej heller annat hinder för handteringens

utöfvande, meddele Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis

för tillverkningens företagande.

4. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, frångå lemnad uppgift,

vare han pligtig sådant ofördröjligen anmäla hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande.

5. Har under tjugu på hvarandra följande tillverkningsdygn i

medeltal för hvarje dygn afverkats mer än en femtedel utöfver hvad i

driftsanmälan uppgifvits, skall tillverkaren ofördröjligen ställa säkerhet

för det mot den ökade afverkningen svarande skattebeloppet, vid äfventyr

att tillståndsbeviset eljest återkallas.

6. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt mom. 4 skall tillverkaren

ingifva i två exemplar, af hvilka ett qvarstannar hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som öfverlemnar det andra till vederbörande

öfverkontrollör, för att af honom tillställas de vid fabriken anstälde

kontrollörerne.

7. Till kontroll- och justeringsbyrån skall Kongl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dag i hvarje vecka insända uppgift å de

tillståndsbevis, som under föregående vecka utfärdats.

§ 11.

Har fabrik genom olyckshändelse så väsentligt skadats, att tillverkningen

måste upphöra, eller vill tillverkaren af annan anledning

afsluta afverkningen, skall han skriftligen anmäla sådant för öfverkontrollören,

i senare fallet minst tre dagar förr, än uppvägning af betor

sist skall ega rum; och åligger öfverkontrollören att härom lemna tillverkaren

bevis samt ofördröjligen underrätta Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

ega rum efter den tid, då enligt anmälan uppvägningen

skolat afslutas.

§ 12.

Om uppvägning af hvitbetor ej företages inom fem helgfria dygn

efter den i driftsanmälan uppgifna tiden eller afbrytes utan sådan anBih.

till Riksd. Prot. 1893. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 16 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

mälan, som i § 11 omförmäldes, och ej ånyo företages inom tio dagar,

den oräknad, hvarunder afbrottet skedde, åligger tillverkare att för hela

den tid, hvarunder afverkning sålunda icke egt rum, till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande inbetala det kontrollörerne vid fabriken tillkommande

arfvode, hvilket Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter hos honom

utmäta.

Art. III. Om kontrollen vid hvitbetssockerfabrikerna.

§ 13-

öfverinseendet öfver kontrollen vid hvitbetssockertillverkningen i

riket utöfvas af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

§ 14-

1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,

utöfvas kontrollen vid hvitbetssockerfabrikerna af kontrollörer

under tillsyn af öfverkontrollörer.

2. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t, som bestämmer

den dem tillkommande ersättning.

3. Kontrollörer utses af Kongl. Majrts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör. 1 fabrik, der afverkning af

betor eger rum oafbrutet natt och dag, skola kontrollörerne till antalet

vara fyra, men, der afverkningen försiggår endast om dagen, två;

egande dock Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordna ett större antal

kontrollörer, der särskilda omständigheter dertill föranleda.

4. Kontrollör erhåller af staten dagarfvode under tjenstgöringstiden

med sex kronor samt dessutom, om resa förekommer, reseersättning

med tio kronor för hvarje gång han inträder i tjenstgöring eller

från en till annan fabrik förflyttas.

5. Tillverkaren vare skyldig att, så länge kontrollörerne böra

uppehålla sig vid fabriken, åt hvar och en af dem i fabrikens närhet

kostnadsfritt upplåta ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler och

sängkläder försedt boningsrum, dock i intet fall flera än fyra rum,

samt att åt den eller dem bland kontrollörerne, som sådant önska, anskaffa

lämplig kost mot en ersättning af en krona om dagen för hvarje

person.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

19

§ 15-

De råa betorna skola af kontrollörerne uppvägas omedelbart innan

de bringas i rif- eller skärmaskinerna samt i den mån afverkningen

fortgår; ankommande det dock på Kongl. Maj:t att, der i fabrik, som

varit i verksamhet, innan denna förordning träder i kraft, lokala hinder

härför möta, i hvarje särskildt fall pröfva och bestämma, huru med

iakttagande af nödig kontroll jnå vid uppvägningen förfaras.

§ 16-

Å sön- eller helgdag mellan klockan sex om morgonen och klockan

sex om aftonen må uppvägning af betor eller deras afverkning å rifeller

skärmaskiner icke ega rum.

§ 17-

För betornas uppvägning vare tillverkare skyldig att anskaffa

och underhålla våg äfvensom nödiga vigter.

Tillverkaren åligger jemväl att i fabriken till kontrollpersonalens

förfogande ställa ett behörigen uppvärmdt och upplyst kontrollrum, så

bejäget, att vakthafvande kontrollören derifrån kan ej mindre sköta

vågen än äfven öfvervaka betornas inmatning i rif- och skärmaskinerna.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för betornas framskaffande till

och bortförande från vågen, lemnas af tillverkaren.

§ 18-

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att derur med lätthet kan inhemtas, huru mycket af särskilda sockerfabrikater

vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna, äfvensom i

öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig

statistik öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare tillverkare

skyldig att i afseende å bokens anordning och förande ställa

sig till efterrättelse de föreskrifter, som chefen för kontroll- och justeringsbyrån

meddelar. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas

tillgänglig för den öfverkontrollör, under hvilkens inseende fabriken

är stäld.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

§ 19-

Tillverkaren ställe sig till efterrättelse hvad ordniugsstadgau innehåller

om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch

justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjensteman i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

Art. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

§ 20.

Den, som, utan tillståndsbevis, af hvitbetor tillverkar socker i

fast eller flytande form, böte från och med etthundra till och med tvåtusen

kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med

sex månader samt gälde den i § 1 stadgade tillverkningsskatt.

I sådant fall beräknas tillverkningsskatten efter den betafverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid densamma må

hafva varit i bruk, och hvad i öfrigt i målet förekommit kan antagas

hafva egt rum.

§ 21.

Den, som i fabrik, der tillverkning af hvitbetssocker på grund af

tillståndsbevis bedrifves,

å urlakningskärl fyller eller i rif- eller skärmaskin olofligen inmatar

hvitbetor, hvilka icke blifvit af vederbörande kontrolltjensteman

uppvägda,

eller vidtager åtgärd, hvarigenom vid betors uppvägning af kontrolltjensteman

mindre än deras rätta vigt af vågen angifves,

så ock den, som i fabrik för hvitbetssockertillverkning olofligen

bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjensteman

åsatt,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med eu månad till och med

ett år; dock att, der omständigheterna ådagalägga, att fyllandet af

hvitbetor å urlakningskärl eller inmatandet af hvitbetor å rif- eller skärmaskin

skett utan uppsåt att begå skatteförsnillning, den skyldige straffes

med böter från och med tio till och med femhundra kronor. Den sakfälde

erlägge ock den tillverkningsskatt, hvaraf kronan gått i mistning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

21

§ 22.

Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker

till dervid begagnad rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framför

hvitbetor, som icke blifvit af kontrolltjensteman uppvägda, böte, ändå

att oloflig afverkning ej följt, från och med femtio till och med femhundra

kronor, der ej af omständigheterna finnes, att framförandet icke

skett i uppsåt att begå skatteförsnillning. Lag samma vare om den,

som, der särskildt tillstånd till betornas framförande, innan uppvägning

skett, blifvit efter § 15 meddeladt, bryter emot de såsom vilkor derför

gifna föreskrifter.

§ 23.

För förbrytelse, hvarom handlas i §§ 20, 21 och 22, af arbetare

eller annan vid hvitbetssockerfabrik anstäld person ansvare tillverkaren,

såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången, så framt ej omständigheterna

göra sannolikt, att den skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare dock ombudet

jemte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

§ 24.

Underlåter tillverkare att, i enlighet med derom gifna föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i § 18, eller vägrar han öfverkontrollör

tillgång till samma bok eller vederbörande kontrolltjensteman eller den,

hvilken eger anställa undersökning om förbrytelse mot denna förordning,

tillträde till rum eller byggnad, der undersökning må ske, eller

till ritning och beskrifning öfver fabriken, straffes med böter från och

med etthundra till och med ettusen kronor.

§ 25.

Öfverträdes förbud, som i § 16 gifvet är, böte tillverkaren hvarje

gång sådant sker från och med fem till och med etthundra kronor.

§ 26.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

j denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, vederbörande kontrolltjensteman

i enlighet med denna förordning eller ordningsstadgau

meddelar, straffes, der ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från

och med fem till och med etthundra kronor; och ege Kongl. Maj:ts

befallningshafvande alltid att vid lämpligt vite ålägga honom att sin

skyldighet genast eller inom utsatt tid fullgöra eller ock att låta tills

vidare afbryta betafverkningen.

§ 27.

Tillverkare, som åt någon vid hans fabrik anstäld kontrolltjensteman

såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och med tjugu till

och med tvåhundra kronor. Kontrolltjensteman, som gåfva mottager,

vare lika ansvar underkastad och miste derjemte befattningen.

§ 28.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjensteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egens eller annans fördel, då må till fängelse från och med en

månad till och med två år dömas, der ej efter allmän lag högre

straff följer.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjenstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

§ 29.

När undersökning, hvarom i § 34 sägs, anställes mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej eger fritt tillräde, men förbrytelse ej upptäckes, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, der

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 30.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

23

§ 31.

Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

§ 32.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage häri hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme

dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot

föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjenare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjensten.

§ 33.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner kontrolltjensteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

§ 34.

Allmänna åklagaren eger anställa undersökning för upptäckande

af förbrytelser mot denna författning, dock ej i lokal, som är inrättad

uteslutande till boningsrum, ej heller i hvitbetssockerfabrik, så länge

denna står under tillsyn af de i § 14 nämnde kontrollörer, så framt

ej undersökningen blifvit af Kongl. Majrts befallningshafvande anbefald

eller af vederbörande kontrolltjensteman begärd.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör

förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom dervid

tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjenstetecken

eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmagt eller förordnande.

Bor förrättningsmannen inom orten eller är der allmänt känd,

vare han frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Art. V. Allmänna bestämmelser.

§ 35.

Med .tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken i

egenskap af egare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör

har högsta inseende öfver fabriks skötsel och för hvilken derföre det

i § 10 mom. 3 omförmälda tillståndsbevis skall utfärdas.

§ 36.

Denna författning skall icke ega tillämpning å sådan tillverkning

af sirap, som kan ega rum allenast för eget husbehof med användande

af hvitbetor, dem tillverkaren sjelf odlat.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1893; dock att det i

§ 2 mom. 1 omförmälda utbyte skall beräknas

intill den 1 september 1894 till 7,5 kilogram och

intill den första september 1895 till 8,2 5 kilogram, allt för etthundra

kilogram råa (ej torkade) hvitbetor;

skolande likväl vid den fabrik, som inom Gotlands län först anlägges,

utbytet'' af etthundra kilogram råa (ej torkade) betor beräknas

utgöra under de tre första tillverkningsåren tre och under de derpå

följande två tillverkningsåren två kilogram mindre än det högsta utbyte,

som beräknas vid någon äldre fabrik inom riket.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.