Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska donationsfonden.

1893-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:66, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska donationsfonden.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

13

N:o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 april 1893.

— — — — Andra Kammaren den 28 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska

donationsfonden.

(Statsutskottets utlåtande n:o 35.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen har enskild motionär, under åberopande af ett

utaf handlanden Erik Johan Längman den 20 december 1859 upprättadt

testamente meddelat, att, sedan Längman den 16 oktober 1863 aflidit,

samt testamentet blifvit behörigen bevakadt och vunnit laga kraft, den

testamenterade egendomen först öfvertagits af för sådant ändamål utsedde

ombud för Sverige och Finland, hvilka i början gemensamt förvaltat

egendomen, men sedermera i enlighet med testamentets föreskrifter

fördelat tillgångarne, så att af de influtna medlen 555,776 mark

69 penni, ett belopp af 191,129 mark 74 penni tillfallit Finland och

364,646 mark 95 penni Sverige.

Enligt hvad motionären vidare anfört, vore testamentet ej allenast

affattadt under den långtifrån berättigade förutsättning, att de nu rådande

ekonomiska förhållandena och lagarne för kapital och ränta skulle oförändrade

ega bestånd en följd af århundraden, utan äfven eljest ytterligt

Bvårtydt. Under sådana förhållanden hade motionären trott, att man

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

vid förvaltningen af den svenska andelen borde, såvidt möjligt vore, taga

till noi-m den tolkning af testamentets ordalydelse, som gjort sig gällande

i grannlandet, der testamentets utförande öfvervakats af flere personer,

som under personlig beröring med Längman kunnat sätta sig in i dennes

tänkesätt och åskådning.

Efter inhemtade upplysningar har motionären meddelat, att hvad

som tillfallit Finland förvaltats först af ett skildt ombud, sedan af Finlands

bank, af Finlands statskontor och numera af ständernas bankfullmägtige

genom Finlands bank. Dessa tillgångar hade för några år sedan i enlighet

med testamentets föreskrifter delats i tvenne fonder, Litt. A och Lätt. B.

Vid 1881 års utgång uppgick fonden

Litt. A till .......................................................... mark 376,641: 46

Litt. B till ........................................................... „ 509,393: 2 8

Summa 886,034: 74.

Vid 1882 års landtdag hade ständerna, å hvilka användningen af

fondernas tillgångar ankomme, beslutit, att utaf hälften af de räntor och

öfriga vinstmedel, som under åren 1881,1882 och 1883 dels tillflutit, dels

tillflöte fonden Litt. B, skulle årligen under åren 1882—1884 utbetalas

ett belopp af 1,500 mark till hvart och ett af samfunden Societas pro

fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska samfundet och

Folkupplysningssällskapet för att af dessa samfund användas till främjande

af deras ändamål, äfvensom att bankfullmägtige egde »till nästa

landtdag inkomma med förslag rörande användningen af såväl den summa,

hvilken af nämnda hälft kan återstå, sedan från densamma afdragits

förenämnda utbetalningar samt förvaltningskostnader och legat, som ock

den del af de fonden Litt. B under den närmast derpå följande tiden

tillflytande inkomster, hvilken på grund af bestämningarne i testamentet

får disponeras».

Enligt bankfullmägtiges till 1885 års landtdag aflemnade summariska

öfversigt och förslagsvis gjorda beräkningar hade tillgångarne

vid utgången af år 1884 uppgått i

fonden Litt. A till.............................................. mark 489,621: 5 9

„ Litt. B „ .............................................. „ 574,127: 36

Summa 1,063,748: 95

Kalkylen öfver hvad som kunde disponeras upptoge:

Innestående ult. dec. 1883 :................................ mark 13,458: 16

1884 influtit......................................................... „ 12,105: 01

Beräknad inkomst åren 1885, 1886 och 1887 „ 37,250: —

Summa 62,813: 17

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Rilcsdagens Skrifvelse N:o 66.

Bankfullmägtige hade föreslagit, att denna summa skulle för åren

1885—1887 sålunda användas, att årligen utbetalades 2,000 mark till

samfunden Societas pro fauna et flora fennica, Finska konstföreningen,

Historiska samfundet, Folkupplysningssällskapet och Finsk-ugriska föreningen

; att 10,000 mark skulle ställas till Vetenskapssocietetens disposition

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för tryckning af

finska polarexpeditionens arbeten; att till komitén för uppresande af

ett äreminne öfver J. L. Runeberg skulle utges det belopp, som utöfver

de för Runebergs-stodens uppresande insamlade medel ytterligare

erfordrades, utgörande omkring 6,000 mark, samt att hvad ännu återstode

i behåll skulle reserveras till användning af näst sammanträdande

ständer. Efter sammanjemkning af de skilda ståndens beslut hade

ständerna slutligen förenat sig i följande fördelning:

Konstföreningen ...................................

Societas pro fauna et flora fennica ......

Folkupplysningssällskapet .......................

Historiska samfundet .................................

Finsk-ugriska sällskapet ...........................

Fornminnesföreningen ............................

Föreningen »Svenska folkskolans vänner»

Vetenskapssocieteten i ett för allt..........

årligen under 3

år mark

4,000

d:o

11

2,000

d:o

11

4,000

d:o

11

2,000

d:o

11

2,000

d:o

1>

2,000

d:o

11

1,500

...... >1

10,000

Vid 1888 års landtdag hade behållningen utgjort:

i fonden lutt. A .............................................. mark 604,374: 7 9

„ Lutt, B ......................................... „ 600,621: 2 5

Summa 1,204,997: 04

Den ränteinkomst, som för åren 1888, 1889 och 1890 kunde användas,

hade utgjort mark 39,391: o7.

Vid behandlingen af bankfullmägtiges förslag rörande fördelningen

hade ständerna icke fattat samstämmigt beslut, hvarför frågan för

den gången förfallit.

Vid 1891 års landtdag hade fondernas tillgångar utgjort:

fonden Ditt. A ................................................. mark 841,030: 3 0

,, Litt. B .................................................. „ 832,735: 51

Summa 1,673,765: 81

Den summa, som för åren 1891, 1992 och 1893 kunde disponeras,

hade beräknats till 111,752 mark 41 penni.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Af de disponibla vinstmedlen, hvilka den 31 dec. 1890 innestode

i fonden Litt. B, både ständerna anslagit följande belopp:

till

allt

it

Societas pro fauna et flora fennica ......... i ett för

Finsk-ugriska sällskapet............................. d:o

hvaraf minst hälften var afsedd att

utgöra understöd för arkeologiska

forskningar i Asien.

Historiska samfundet....................................

Fornminnesföreningen .................................

„ Svenska litteratursällskapet........................

„ Sällskapet för Finlands geografi..............

„ Geografiska föreningen................................

„ Folkupplysningssällskapet...........................

„ Föreningen »Svenska folkskolans vänner»

,, Föreningen »Finska folkskolans vänner»

„ »Kuopion isanmaallinen seura» (Kuopio

fosterländska förening)...........................

,, Finska konstlöreningen ............................

„ Konstnärsgillet...............................................

„ Turistföreningen såsom bidrag till bekostande

af föreningens litterära publikationer

...................................................

för utgifvande af urkunder rörande Finlands

historia under de sista decennierna

af det 18:de och början af innevarande

århundrade, att disponeras af Historiska

samfundet .......................................

för inrättande af folkbibliotek i östra Finland,

att disponeras af Folkupplysningssällskapet

........................................

till Längmanska täflingspris för vetenskapliga

och litterära arbeten, som utkomma

under åren 1891—1893 .......

sålunda att ett vetenskapligt täflingspris på 3,000 mark

ställes till Finska vetenskapssocietetens disposition samt

två litterära täflingspris, hvardera jemväl å 3,000 mark,

att af Svenska och Finska litteratursällskapen genom

utsedde delegerade samfäldt utdelas, med rättighet dock

för bemälde samfund att äfven i smärre täflingspris fördela

de för angifna ändamål anslagna beloppen, i fall

sådant befinnes af omständigheterna påkalladt.

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

l:o

6,000

20,000

8,000

6,000

10,000

6,000

3,000

12,000

3,000

3.000

1.000

9.000

3.000

3,000

8,000

1,000

9,000

mark

ii

ii

Summa finska mark 111,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrif''velse N:o 66.

Äfven i Sverige hade, på sätt motionären vidare anfört, år 1877

fråga uppstått om att för de af testator angifna ändamål använda en

del af de på Sveriges lott fallna testamentsmedlen. Denna svenska

andel hade vid 1878 års ingång utgjort 841,013 kronor 63 öre, hvaraf

följande belopp belöpte sig på de olika i testamentet föreskrifna fonderna:

fonden Litt. A

« « B

V »1 C

.............. kronor 356,561: 71

.............. „ 395,561: 50

............. „ 89,090: 4 3

Summa kronor 841,013: 64.

Eders Kongl. Maj:t hade emellertid efter justitiekanslersembetets

hörande beslutit att någon utdelning af fondon Litt. B. ännu ej borde

ega rum.

Vid finska landtdagen åren 1877—1878 hade deremot ekonomiutskottet

anfört följande:

»Såvidt utskottet kunnat finna, är härmed och genom testamentets

bestämmelser i öfrigt af testator förordnadt: att hälften af de årliga

räntor, som inflyta i fonden Litt. B, skall användas till utbetalningar

af Finlands andel i de uti testamentet bestämda legater och till bestridande

tills vidare af förvaltningskostnaden för begge fonderna, samt

att det, som af denna hälft derefter återstår, finge nu redan användas

för vetenskaper och sköna konster, litterära arbeten och skrifters

gratisutdelning till allmoge.»

Då inom finska landtdagen den åsigt gjort sig gällande, att med

testamentets föreskrifter är förenligt, att en del af fondens afkastning

redan nu användes för de i sådant hänseende i testamentet bestämda

ändamål, torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke äfven i afseende

å den Sverige tillagda andelen af testators efterlemnade tillgångar,

för hvilken andel samma bestämmelser gälla som för den

Finland tillkommande lotten, kunna vidtagas åtgärder, hvarigenom de

donerade medlens afkastning delvis komme att redan inom den närmaste

tiden blifva tillgänglig för vissa bland de allmännyttiga ändamål,

den är afsedd att främja. Vid sådant förhållande har Riksdagen

ansett testamentets bestämmelser ånyo böra underställas Eders Kongl.

Maj:ts ompröfning; och derest Eders Kongl. Maj:t skulle finna, att viss

del af fondens afkastning må kunna redan nu disponeras, torde anledning

förefinnas för Eders Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra framställning

i ämnet.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 17 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Med anledning häraf får Riksdagen anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes taga i ompröfning, huruvida någon del af afkastningen

af den Längmanska donationsfonden må redan nu kunna för något

eller några af de i handlanden Erik Johan Längmatis testamente af

den 20 december 1859 afsedda ändamål disponeras samt derefter till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill förhållandena må föranleda.

Stockholm den 28 april 1893.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.