Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 77

1893-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:77, Riksdagens Skrifvelse N:o 77

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

N:o 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.

— — — _ Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om utredning och förslag

angående afskrifning af den från viss jord inom

Skåne m. fl. provinser utgående kyrkofonden.

(Statsutskottets utlåtande n:o 57.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har erinrats, hurusom inom provinserna

Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän af vissa hemman utginge

en skatt, benämnd kyrkotionde, hvilken användes dels till ändamål, för

hvilka i öfriga delar af riket staten droge försorg, och dels till bestridande

af ett rent kommunalt onus, nemligen till byggandet och underhåll af

församlingens kyrka, och vore för sistnämnda ändamål kyrkotionden i vissa

församlingar anslagen till patronus.

Till den första kategorien hörde, enligt hvad 1882 års skatteregleringskomité

. meddelat, »den kyrkotionde, som dels under namn af bibeltryckstunna

inginge till statsverket, dels åtnjötes af biskopen i Lund eller användes

till prostetunnor, universitetet i Lund, läroverken, pedagogier, Lunds

domkyrka, Lunds lasarett samt till aflöning för professorn i barnförlossningskonst».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77. 5

Ifrågavarande tionde, som ursprungligen ålegat all odlad jord, vore

numera på de tiondeskyldiga hemmanen och lägenheterna fördelad i förhållande

till beloppet af den kronotionde, som dem ålåge. Den vore

alltså af enahanda natur och beskaffenhet som kronotionden, den utginge

endast af viss jord — säterier, kungsgårdar och ecklesiastika boställen vore

nemligen derifrån befriade — och vore ytterst ojemnt fördelad på hemmanen

eller lägenheterna i förhållande till dessas värde eller skatteförmaga.

Den hade funnits äfven i andra delar af riket, ehuru den der blifvit till

statsverket indragen och sålunda förvandlad till kronotionde.

Genom Riksdagens beslut att omföra kronotionden till grundskatt och

att grundskatterna skulle afskrifvas hade emellertid, enligt hvad inom

Riksdagen vidare anförts, de tiondegifvare, som utgjorde tionde under benämning

kyrkotionde, icke kommit i lika fördelaktig ställning som öfrige

tiondegifvare i riket, för händelse kyrkofonden varit till statsverket indragen,

hvarom 1882 års skatteregleringskomité, i hvad det rörde den del,

som utginge till andra än församlingens egna ändamål, gjorde hemställan.

Fortfarande komme en viss samhällsklass inom ofvannämilda provinser att

förblifva i en undantagsställning, i det att endast egare af viss jord oftast

ensamma finge bestrida kostnaderna för ett kommunalt onus, kyrkobyggnad

med hvad dertill hörde, medan öfrige kommunens medlemmar derifrån

vore befriade. Detta sätt att utgöra ett kommunalt onus syntes icke stå

i öfverensstämmelse med den uppfattning, som under de senare åren gjort

sig gällande i detta afseende, och i öfrigt vore enahanda skal,, som talat

för kronotiondens afskrifning, fullt tillämpliga äfven för kyrkotiondens afskaffande.

För att vinna likställighet i fråga om kyrkobyggnadsskyldighet de

forna danska provinserna och öfriga delar af landet emellan, hvarigenom

stadgandet i lagen af den 12 juni 1885 i fråga om berörda byggnadsskyldighets

utgörande gjordes till en verklighet och alltså komme till tilllämpning

inom hela riket, borde kyrkotionde! afskrifvas. Härvid uppstode

dock den frågan, på hvad sätt detta skulle ske. Inom vissa delar af ofvannämnda

provinser vore visserligen lösningspriset fixeradt till ett visst bestämdt

belopp; men detta vore ingalunda förhållandet öfver allt. Så t. ex.

löstes kyrkotionden af tiondegifvaren inom Bohuslän i allmänhet med 3

daler silfvermynt, efter beräkning af 3 daler pa 1 rdr b:ko per tunna,

medan dock på vissa ställen inom länet beräknades 6 daler på 1 rdr b:ko

såsom lösningspris, under det att inom tvenne församlingar tionden antingen

levererades in natura eller löstes efter ölverenskommet pris. I

Blekinge vore lösningspriset för rågen bestämdt till 2 rdr 36 sk. och för

kornet till 2 rdr 18 sk. 4 rst banko per tunna. I Skåne och Halland

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

deremot löstes tionden numera efter medelmarkegångspriset för länet.

Visserligen hade Riksdagen. i skrifvelse den 22 maj 1873 uttalat sig för

den uppfattning, att kyrkofonden borde, i likhet med kronotionden, omsättas

i penningar till ett fixt belopp, men denna framställning hade ännu

ej ledt till önskvärdt resultat. Då nu härtill komme, att, på sätt förut

framhållits, en del af kyrkotionden, representerande, enligt skatteregleringskomiténs

uppgift, ett belopp af 54,501 kronor 97 öre, utginge till statsändamål,

som i andra delar af riket bekostades af statsmedel, vore en utredning

af sättet för afskrifhingen af behofvet påkallad. Denna utredning

borde lämpligast verkställas af Eders Kongl. Majrt i likhet med hvad Riksdagen

förut begärt i liknande fall, såsom i fråga om helgonskylden i Lunds

stift och Halland samt om landskylden i Göteborgs och Bohus län, allra

helst i sammanhang härmed förslag erfordrades i fråga om skyldigheten

att bygga kyrka m. m. i de fall, der denna skyldighet nu ålåge patronus,

eller, om denne fortfarande skulle utgöra skyldigheten, om den ersättning,

som honom af församlingen borde tillkomma i stället för tionden; och har

med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt förslag framstälts i syfte att

åstadkomma kyrkotiondens afskrifning.

Under erinran, att ifrågavarande onus är af alldeles enahanda, beskaffenhet

som kronotionden, får Riksdagen, i anledning af det väckta förslaget

samt med hänsyn ej allenast till vigten af att det genom lagen den

12 junM885 angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill

hörer sa ock af särskild sockenstufva meddelade stadgandet, som afser införande

af likhet i nämnda besvärs utgörande, må kunna vinna allmän

tillämpning, än äfven till billigheten deraf, att, sedan numera beslut fattats

om öfriga grundskatters fullständiga afskrifning, motsvarande förmån må

ifrågavarande tiondegifvare, så vidt ske kan, beredas, anhålla, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes efter föregången utredning till Riksdagen inkomma

med förslag angående sättet och vilkoren för afskrifning af den å viss

jord inom provinserna Skane, Halland, Blekinge och Bohuslän utgående

kyrkotionden.

Stockholm den 2 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.