Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om utredning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande genom statens försorg af en svensk arbetsstatistik m. m.

1893-05-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1893:85, Skrifvelse till Konungen, om utredning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande genom statens försorg af en svensk arbetsstatistik m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

1

N:o 85.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om utredning rörande lämpligaste

sättet för åstadkommande genom statens försorg af en svensk

arbetsstatistik m. m.

(l:a Kammarens tillf, utskotts [n:o 2] utlåt. n:o 9.)

(2:a D BB [n:o 3] B n:o 10.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har framhållits, hurusom

den vigtigaste fråga, hvilken för närvarande inom vårt land påkallade

sin lösning, vore den om förbättrande af arbetsklassens vilkor.

En hufvudsaklig förutsättning för att lagstiftningen skulle kunna

framgångsrikt ingripa på detta område vore, enligt motionärens åsigt,

en fullständig och korrekt kännedom om de förhållanden, för hvilka

dess bistånd påkallades.

Det material, som hittills förelegat för bedömande af denna frågas

mångfald af invecklade och svårlösta problem, hade icke varit tillfredsställande.

Väl hade ett värderikt statistiskt material samlats af

komitéer, tillsatta för att afgifva förslag rörande arbetareförsäkring af

olika slag, yrkesinspektion, skyddsåtgärder mot olycksfall i arbetet,

uppmuntrande af hjelpkasseväsendet, reglering af arbetstiden för minderåriga

m. m., men det läge i sakens natur, att den metod, som i

följd af omständigheterna så godt som uteslutande begagnats vid dessa

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. SO Käft. (Näs 85—88). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

komitéers undersökningar, nemligen utsändandet af tabell- och frågeformulär,

icke kunde i och för sig medföra ett tillfredsställande resultat.

I andra länder hade regeringskommissionerna sökt vinna nödiga

upplysningar i ämnet äfven genom upptagande af vittnesmål samt genom

utsändande af särskilda sakkunniga ombud för att på ort och

ställe utföra mera detaljerade undersökningar och kontrollera halten af

de svar, som lemnats på möjligen utsända frågeformulär.

Men icke ens då metoden för materialets uppsamlande vore den

allra bästa, kunde en tillräcklig belysning af de industriella förhållandena

vinnas genom komitéer, som kanske tillsattes efter långa mellantider

och som i följd af sina speciella uppdrag vore bundna inom jemförelsevis

trånga gränser samt icke kunde påräkna ett tillräckligt antal

sakkunniga biträden, som erhållit nödig föregående utbildning för

anställande af de svåra, grannlaga och omsorgsfulla undersökningar,

dem man måste lägga till grund för ett rätt bedömande af de sociala

frågorna.

Med de ständiga förändringar, som egde rum på det ekonomiska

och industriella området, vore det, enligt motionärens förmenande, icke

nog med en socialstatistisk belysning för en gång af vissa förhållanden.

Det behöfdes dels en fortlöpande, mera allmän statistik, dels

mångsidiga, efter vissa mellantider upprepade detaljundersökningar,

hvilka senare helst borde utföras af sakkunniga ombud och afse, icke

alla landets industriella inrättningar, utan blott någon viss grupp eller

ett visst antal inom en viss grupp. Härvid vore det nemligen långt

vigtigare att erhålla väl kontrollerade uppgifter från ett mindre antal

— förutsatt att det icke vore allt för begränsadt — än mera allmänt

hållna och mindre noggranna uppgifter från ett större.

Amnet för denna socialstatistik kunde sägas sönderfalla i två hufvuddelar:

en som behandlade de spörsmål, hvilka pläga sammanfattas

under benämningen »arbetarefrågan», en annan som behandlade industriens

ställning, för såvidt den röner inflytande af den socialekonomiska

lagstiftningen.

Bland uppgifter, hörande till den förra gruppen, ansåge motionären

kunna räknas: antalet i de särskilda yrkena anstälde arbetare,

fördelade efter ålder, kön och civilstånd; aflöning och aflöningssätt

(tidlön, med eller utan premie, styckelön, andel i vinsten o. s. v.), arbetstiden;

arbetslokalernas tillstånd, helsovådliga inflytelser m. m.; arbetarens

utgifter för sitt uppehälle; födans beskaffenhet; lifsmedelsprisen;

bostadsfrågan; hustruns sysselsättning utom hemmet; arbetslöshet;

strejker; olycksfall i arbetet; sparkassor och insättningar i spar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

banker; kooperativa företag; inrättningar till främjande af arbetsklassens

materiella, intellektuella och moraliska fromma, o. s. v.

Till den senare gruppen hörde sådana uppgifter rörande affärsställningen

inom de olika industrigrenarna, hvarigenom lagstiftaren

sattes i tillfälle att bedöma, i hvad man. åtgärder, som medförde en

ökning i produktionskostnaderna, kunde vidtagas, utan att derigenom

möjligheten att bestå i konkurrensen allt för mycket försvårades eller

rent af omintetgjordes.

Det läge emellertid i sakens natur, att de undersökningar, hvarom

här vore fråga, endast i ett fåtal fall kunde framgångsrikt utföras

på enskildt initiativ, såsom t. ex. i vårt land blifvit försökt hvad anginge

vissa slag af jordbruksarbetare och tjenare, men endast genom

statens försorg kunde det ifrågavarande statistiska arbetet utföras på

sådant sätt och i sådan omfattning, att det verkligen fylde sin bestämmelse.

Upprättandet af en arbetsstatistik, hvilken opartiskt framlade de

upplysningar, som vore af vigt för den sociala fragans Tätta bedömande,

innefattade en åtgärd, som vore af betydelse för alla dem, hvilka insett

de sociala problemens vigt, oberoende af de olika tankar man

kunde hysa angående rätta vägen till deras lösning.

Det vore derför af synnerlig betydelse, att samhället i tid sökte

vinna en klar uppfattning af innebörden utaf hithörande frågor, hvilkas

slutliga pröfning icke kunde med hopp om framgång företagas utan

en noggrann, opartisk och mångsidig arbetsstatistik.

Nödvändigheten af att sprida ljus i de ämnen, hvilka uti ofvannämnda

motion blifvit berörda, har uti flere länder föranledt undersökningar,

till en början mera tillfälliga eller begränsade, men på senare

tid fortlöpande, mera omfattande och bestämdt åsyftande att åvägabringa

en i möjligaste måtto tillfyllestgörande socialstatistik. I Amerika,

hvarest sedan 1888 i Washington Förenta staternas »Department

of labor» fått sig uppdraget för hela unionen de uppgifter, som i ett

flertal af de olika staterna anförtrotts särskilda der upprättade arbetsstatistiska

byråar, i England, i Schweiz, i Frankrike, i ''tyskland hafva,

om än i något skiftande former, dessa undersökningar upptagits, öfverallt

frammanade af behofvet utaf ett ökadt och tillförlitligt material

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 85.

vid försöken att rätt uppfatta och lyckligt lösa den sociala fråga, som

upprör folken.

Äfven i vårt land står denna fråga på dagordningen, men äfven

här saknas för dess mera detaljerade bedömande nödigt statistiskt material.

. Den komité, som år 1875 fick sig uppdraget att utarbeta en

författning angående barns och yngre personers antagande och användande

i fabriks- och handtverksarbete, likasom 1884 års arbetareförsäkringskomité,

hafva väl åvägabragt åtskilliga bidrag till ett sådant

material; men dermed har icke behofvet af allt jemt fortsatta, systematiskt

ordnade undersökningar upphört att göra sig känbart. Tvärt

om torde deras behöflighet icke minst vid sagda tillfällen hafva gjort

sig gällande.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och då de sociala

frågorna i våra dagar intaga ett så framstående rum och vid sin lösning

erbjuda så stora svårigheter, att mycken vigt ligger på hvarje

förberedande åtgärd, som kan sprida ljus öfver de faktorer, hvilka å

dem inverka, får Riksdagen, som i ärendets närvarande outredda skick

icke vill inlåta sig på ett närmare bedömande af huru det afsedda

ändamålet bäst bör kunna vinnas, härmed hos Eders Kongl. Maj:t anhålla

om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande

_ och publicerande genom statens försorg af en svensk »arbetsstatistik»

samt om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med

anledning häraf må synas vara påkallade.

Stockholm den 2 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.