Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen^ angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

1894-05-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:122, Skrifvelse till Konungen^ angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

1

N:o 122.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.

— — — — Andra Kammaren — 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen^ angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst.

(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 6 och 33 samt memorial n:o 24.)

Till Konungen.

Sedan Riksdagen öfversett och granskat gällande förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst, har Riksdagen uti

nämnda förordning vidtagit de förändringar, hvarom här nedan förmäles.

Då det synts Riksdagen olämpligt, att personer, hvilka till andra

stå i tjensteförhållande, så att de i ekonomiskt afseende äro af dem i

större eller mindre män beroende, deltaga i bestämmandet af sina principalers

taxering, har Riksdagen, för att förebygga ett sådant förfarande,

ansett nödigt, att i bevillningsförordningen intages förbud häremot; och

har Riksdagen fördenskull i §§ 46 och 55 i nämnda förordning infört

bestämmelser derom, att ledamot i taxerings- eller pröfningsnämnd skall

afträda, då fråga är om taxering af skattskyldig, af hvilken han uppbär

lön eller arfvode. Derjemte och då den ställning, som ledamöterna i

ett bolags styrelse intaga i förhållande till bolaget, skäligen synes böra

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Hdft. (N:is 122 121.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

i hvarje fall förutsätta ett föga mindre starkt intresse i afseende å bolagets

taxering än i afseende å deras egen, har Riksdagen i förutnämnda

författningsrum infört bestämmelser derom, att ledamot i taxerings- eller

pröfningsnämnd skall afträda, då fråga förekommer om taxering af bolag,

hvars styrelse han tillhör. Riksdagen har derför beslutit, att §§ 46 och

55 i gällande bevillningsförordning skola erhålla följande förändrade

lydelse:

§ 46.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda, för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår. Ledamot

af nämnden bör afträda, såväl då fråga förekommer om hans egen, hans

föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock dä fråga är om taxering

af bolag, hvars styrelse han tillhör, etter t af skattskyldig, af hvilken han

uppbär lön eller arfvode.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör

vid sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och måste till följd deraf omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla

lika, den, som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund

ej tillämpas, galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, såväl då fråga förekommer om

hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga

är om taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af

hvilken han uppbär lön eller arfvode.

Sedan Riksdagen vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till ny förordning angående mantalsskrifning beslutit in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

förande i sistnämnda förordning af bestämmelse derom, att mantälslängderna

med tillhörande bilagor skola för det ändamål, hvarom i bevillningsförordningen

förmäles, tillställas bevillningsberedningarnes ordförande

senast den 20 april, har Riksdagen, på det att berörda stadgande

måtte komma i öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse i bevillningsförordningen,

besluta, att § 28 i sistsagda förordning skall erhålla

följande förändrade lydelse:

§ 28.

Till bevillningsberedningeus ordförande bör å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman inom mars månads utgång, vid

bot af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på mantalslängden

grundade och enligt härvid fogade formulär uppstälda längder,

för införande af den fastighetsvärdering, som kommer att af beredningen

föreslås. Dessutom böra, vid samma tillfälle, till beredningens

ordförande äflemnas tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden

öfver inkomstbevillningen, uti hvilken enligt bilagda formulär

uppgjorda längd beredningen införer alla de personer, som beredningen

anser skyldige att dylik bevillning erlägga. I stad böra beredningarne,

till dessa längders upprättande och kompletterande, åtnjuta nödigt biträde

af vederbörande uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda

längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket

bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig;

och bör beredningen härvid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma

blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad, jemte alla dertill hörande

uppgifter och handlingar, senast den 20 april tillställas ordföranden i

ortens bevillningsberedning.

Med anmälan om dessa beslut får Riksdagen, som till fyllande af

statsverkets behof för år 1895 åtagit sig en bevillning af fast egendom

samt af inkomst till belopp af 9,900,000 kronor och tillika beslutit,

att af detta belopp 5,000,000 kronor skola utgå enligt nu gällande bevillningsförordning,

tillkännagifva att Riksdagen stadfäst gällande förordning

om sådan bevillnings utgörande att,*med iakttagande af de i densamma

beslutade, här ofvan omförmälda ändringar, tjena till efterrättelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

för år 1895 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning

angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld; och får Riksdagen

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda allmän kungörelse

derom.

1 proposition af den 16 sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof

för år 1895 bevilja en särskild tilläggsbevillning af 4,400,000 kronor att,

utan sammanblandning med bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

på grund af nämnda års bevillningstaxering utgå med eu krona

för bevillningskrona å bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

dock så att de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka

jemlikt § 11 mom. 1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen

eger rum, skola, då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor,

från tilläggsbevillningens utgörande vara befriade och, då inkomsten

uppgår till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning

med endast 50 öre för bevillningskrona; börande denna tillläggsbevillning,

på enahanda sätt som bevillning af fast egendom samt

af inkomst, af vederbörande vid de under år 1896 infallande uppbördsstämmor

uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Riksdagen har icke ansett sig böra bifalla detta Eders Kongl. Maj:ts

förslag oförändradt, utan har beviljat en särskild tilläggsbevillning för

år 1895 af 4,900,000 kronor att utgå på sätt bilagda, af Riksdagen beslutade

förordning utvisar.

Med öfverlemnade af sistnämnda förordning får Riksdagen anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta densamma till allmän efterrättelse

kungöra.

Stockolm den 11 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

5

Förordning

angående utgörande af en särskild tilläggsbevillning för är 1895.

Svenska Folkets vid lagtima riksmöte i Stockholm nu församlade

ombud göre veterligt, att Riksdagen såsom bidrag till fyllande af statsverkets

behof för år 1895 beviljat en särskild tilläggsbevillning af

4,900,000 kronor att, utan sammanblandning med bevillningen af fast

egendom samt af inkomst, på grund af nämnda års bevillningstaxering

utgå med en krona för bevillningskrona å bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, dock så, att de, hvilka för inkomst äro taxerade

till belopp, för hvilka jemlikt § 11 mom. 1 i gällande bevillningsförordning

lindring i bevillningen eger rum, skola, då inkomsten understiger

800 kronor, från tilläggsbevillningens utgörande vara befriade; börande

denna tilläggsbevillning på enahanda sätt som bevillning af fast egendom

samt af inkomst af vederbörande vid de under år 1896 infallande uppbördsstämmor

uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.